Riksdagen 1862–1863
Riksdagen 1862–1863 | |||
Ståndsriksdag | |||
Stockholm | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
23 oktober 1862–8 december 1863 (411 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksdagen 1862–1863 ägde rum i Stockholm mellan den 23 oktober 1862 och 8 december 1863.
Ständerna samlades till lagtima riksdag i Stockholm den 23 oktober 1862. Till lantmarskalk förordnades greve Gustaf Lagerbjelke. Prästeståndets talman var ärkebiskopen Henrik Reuterdahl, och dess vice talman biskopen Thure Annerstedt i Strängnäs. Borgarståndets talman var grosshandlaren Johan Gustaf Schwan i Stockholm, till vice talman grosshandlaren Per Murén i Gävle stad. Bondeståndets talman var Nils Larsson i Tullus från Jämtland, och dess vice talman Anders Eriksson i Nordkärr från Dalsland. Till bondeståndets sekreterare förordnades kommerserådet Johan Sjöberg.
Referenser
- Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1886). Berättelser ur svenska historien. Bd 11. Oscar I. Carl XV. Oscar II.. Stockholm: Beijer. sid. 76.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |