Riksdagen 1840–1841
Riksdagen 1840–1841 | |||
Ståndsriksdag | |||
Stockholm | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
14 januari 1840–16 juni 1841 (519 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksdagen 1840–1841 ägde rum i Stockholm.
Ständerna sammanträdde till lagtima riksdag i Stockholm den 14 januari 1840. Lantmarskalk var Otto Palmstierna. Prästeståndets talman var ärkebiskop Carl Fredrik af Wingård. Borgarståndets talman var Lars Gustaf Holm och bondestådets talman Anders Ericsson.
På 1840–41 års riksdag samlade oppositionen all sin kraft till strid mot "allenastyrandet" och "Braheväldet". Vissa ville tvinga kung Karl XIV Johan att abdikera. Man skulle överhopa den gamle kungen med så mycket obehag att han skulle tröttna och i desperation nedlägga kronan samt överlämna regeringen åt kronprins Oskar, som ansågs vara frisinnad.[1]
I själva verket var det dock endast en mindre del av oppositionsmännen som ville driva saken så långt. Det stora flertalet samlade sig kring programmet "Till kamp mot ministären!" Häftigast riktade oppositionen sina angrepp mot justitiestatsminister Mathias Rosenblad.[1]
Rosenblad tvingades avgå från sitt statsrådsämbete, och hans exempel följdes efter hand av hela raden reaktionära män inom ministären. Till deras efterträdare tvingades Karl Johan att utse mer frisinnade män. Dock lyckades han undslippa att ta in någon av de egentliga oppositionsmännen i statsrådet.[2]
På denna riksdag fick "Braheväldet" också en knäck i och med att Magnus Brahe tvingades avgå från sitt generaladjutantskap för armén. Nödd och tvungen gav Karl Johan även sitt samtycke till en del reformer i samhället.[2]
Riksdagen avslutades den 16 juni 1841.
Referenser
- ^ [a b] Grimberg, Carl. ”215 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0217.html. Läst 14 januari 2023.
- ^ [a b] Grimberg, Carl. ”218 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0220.html. Läst 14 januari 2023.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |