Riksdagen 1840–1841


Riksdagen 1840–1841
Ståndsriksdag
Stockholm
Riksdagens varaktighet
14 januari 1840–16 juni 1841
(519 dagar)
◄ 1834–18351844–1845 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1840–1841 ägde rum i Stockholm.

Ständerna sammanträdde till lagtima riksdag i Stockholm den 14 januari 1840. Lantmarskalk var Otto Palmstierna. Prästeståndets talman var ärkebiskop Carl Fredrik af Wingård. Borgarståndets talman var Lars Gustaf Holm och bondestådets talman Anders Ericsson.

På 1840–41 års riksdag samlade oppositionen all sin kraft till strid mot "allenastyrandet" och "Braheväldet". Vissa ville tvinga kung Karl XIV Johan att abdikera. Man skulle överhopa den gamle kungen med så mycket obehag att han skulle tröttna och i desperation nedlägga kronan samt överlämna regeringen åt kronprins Oskar, som ansågs vara frisinnad.[1]

I själva verket var det dock endast en mindre del av oppositionsmännen som ville driva saken så långt. Det stora flertalet samlade sig kring programmet "Till kamp mot ministären!" Häftigast riktade oppositionen sina angrepp mot justitiestatsminister Mathias Rosenblad.[1]

Rosenblad tvingades avgå från sitt statsrådsämbete, och hans exempel följdes efter hand av hela raden reaktionära män inom ministären. Till deras efterträdare tvingades Karl Johan att utse mer frisinnade män. Dock lyckades han undslippa att ta in någon av de egentliga oppositionsmännen i statsrådet.[2]

På denna riksdag fick "Braheväldet" också en knäck i och med att Magnus Brahe tvingades avgå från sitt generaladjutantskap för armén. Nödd och tvungen gav Karl Johan även sitt samtycke till en del reformer i samhället.[2]

Riksdagen avslutades den 16 juni 1841.

Referenser

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.