Riksdagen 1828–1830
Riksdagen 1828–1830 | |||
Ståndsriksdag | |||
Stockholm | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
4 november 1828–19 mars 1830 (500 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksdagen 1828–1830 hölls i Stockholm. Riksdagen öppnades den 4 november 1828. Till lantmarskalk utsågs Carl De Geer. Prästeståndets talman var ärkebiskopen Carl von Rosenstein. Borgarståndets talman var Jonas Ullberg och bondeståndets talman var Johan Olsson Longberg. Riksdagen avslutades den 19 mars 1830.
Ekregalet avskaffas
Under riksdagen fattas beslut om en kunglig proposition avseende ekregalet. Johan Aron af Borneman hade mellan åren 1819–1825 inventerat alla landets ekar, och kommit fram till att läget var katastrofalt. Hans förslag var att ekregalet skulle avskaffas och att bönderna själva skulle få äga sina ekar, och att de fick inlösa dessa och att staten skulle nyttja överskottet från detta för att anlägga statliga ekplanteringar för att säkra flottans framtida virkesbehov. Riksdagen fattade beslut om detta, och 1830 avskaffades ekregalet. Den första ekplanteringen började anläggas precis innan jul 1831 på Visingsö.[1]
Källor
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |