Riksdagen 1786

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg

Riksdagen 1786
Ståndsriksdag
Stockholm
Riksdagens varaktighet
1 maj 1786–23 juni 1786
(53 dagar)
◄ 1778–17791789 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1786 ägde rum i Stockholm.

Ständerna sammankallades till den 1 maj 1786 och den avslutades den 23 juni samma år.

Talmän och lantmarskalk

I adelsståndet: Johan Didrik Duwall

I prästeståndet: Biskop Uno von Troil

I borgarståndet: Carl Fredrik Ekerman

I bondeståndet: Nils Svensson i Håslöv

Riksdagen

Riksdagen öppnades med Riksdagens högtidliga öppnande i RikssalenStockholms slott av Gustav III, och den blev generellt ett nederlag för kungen. Den enda av hans propositioner som bifölls var den om Allmänna magasinsinrättningen, som var ett statligt program för att garantera mat till befolkningen i händelse av missväxt.

Ett flertal av kungens propositioner bifölls inte;

  • Passevolansen som kungen hade börjat införa vid armén i Finland. Både adeln och bönderna röstade ner förslaget, vilket då förföll då endast prästerna och borgarna stödde det.
  • Mildring av straff vid barnamord - kungen föreslog att dödsstraff inte skulle kunna utdömas. Dock avslog alla stånd propositionen.
  • bränvinnsregalet - brännvinsregalet var djupt impopulärt och avskaffades, men kungens förslag om att riksdagen skulle ersätta förlusten av inkomsterna därav avslogs.

Ständerna hade även skickat in en hel del besvär som togs upp till behandling:

  • Adeln anmärkte på att krigsbefälet inte hade blivit kallade till riksdagen. Det kom heller aldrig mer att kallas.
  • Ständerna anhöll om att revideringarna 1774 av Tryckfrihetsförordningen skulle tas bort.

Riksdagens avslutande

Riksdagen upplöstes den 23 juni 1786 av kungen på rikssalen. I sitt avslutningstal sade han:

Om endast Rikets nytta, Eder egen bergning warit orsaken til thetta Riks-Möte Jag nu i dag slutar, har Mit upförande under loppet af thenna Riksdag bordt wara Eder et öfwertygande wedermäle af Min kärlek för Fäderneslandet. Om farhogor, ogrundade til theras natur, oförtiente för then som gifwit Eder Friheten (som Eder nu hade samlat endast för Eder bergning) om thesse farhogor, thesse irrbloss upkommit och hotat störa then enighet som Jag i fiorton år med så mycken möda, så stor försakelse af alt Egit missnöje sökt bibehålla, har Jag ansedt them som the moln hwilka upkomma efter et långt lugn, men et ståndaktigt tolamod endast kan skingra; ty sanningens kraft werkar i längden och uplyser sluteligen tå man mäst sökt at then fördunkla.

Källor

  • Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper. Öfversigt, utdrag och jämförelse af Erik Gustaf Geijer.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.