Riksdagen 1786
Riksdagen 1786 | |||
Ståndsriksdag | |||
Stockholm | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
1 maj 1786–23 juni 1786 (53 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksdagen 1786 ägde rum i Stockholm.
Ständerna sammankallades till den 1 maj 1786 och den avslutades den 23 juni samma år.
Talmän och lantmarskalk
I adelsståndet: Johan Didrik Duwall
I prästeståndet: Biskop Uno von Troil
I borgarståndet: Carl Fredrik Ekerman
I bondeståndet: Nils Svensson i Håslöv
Riksdagen
Riksdagen öppnades med Riksdagens högtidliga öppnande i Rikssalen på Stockholms slott av Gustav III, och den blev generellt ett nederlag för kungen. Den enda av hans propositioner som bifölls var den om Allmänna magasinsinrättningen, som var ett statligt program för att garantera mat till befolkningen i händelse av missväxt.
Ett flertal av kungens propositioner bifölls inte;
- Passevolansen som kungen hade börjat införa vid armén i Finland. Både adeln och bönderna röstade ner förslaget, vilket då förföll då endast prästerna och borgarna stödde det.
- Mildring av straff vid barnamord - kungen föreslog att dödsstraff inte skulle kunna utdömas. Dock avslog alla stånd propositionen.
- bränvinnsregalet - brännvinsregalet var djupt impopulärt och avskaffades, men kungens förslag om att riksdagen skulle ersätta förlusten av inkomsterna därav avslogs.
Ständerna hade även skickat in en hel del besvär som togs upp till behandling:
- Adeln anmärkte på att krigsbefälet inte hade blivit kallade till riksdagen. Det kom heller aldrig mer att kallas.
- Ständerna anhöll om att revideringarna 1774 av Tryckfrihetsförordningen skulle tas bort.
Riksdagens avslutande
Riksdagen upplöstes den 23 juni 1786 av kungen på rikssalen. I sitt avslutningstal sade han:
” | „ |
Källor
- Konung Gustaf III:s efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade papper. Öfversigt, utdrag och jämförelse af Erik Gustaf Geijer.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |