Riksdagen 1769–1770


Riksdagen 1769–1770
Ståndsriksdag
Stockholm och Norrköping
Riksdagens varaktighet
22 april 1769–5 februari 1770
(289 dagar)
◄ 1765–17661771–1772 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1769–1770 ägde rum i Stockholm och Norrköping.

Ständerna sammanträdde den 22 april 1769. Det viktiga valet av lantmarskalk föll på Hattpartiets kandidat Axel von Fersen d.ä. som fick 604 röster. 370 röster tillföll Thure Gustaf Rudbeck som tillhörde Mösspartiet. De övriga ståndens talmän blev följande:

Riksdagen avslutades den 5 februari 1770.

På denna riksdag tog Hattpartiet över regeringsmakten från Mösspartiet. I talmansvalen fick Hattarna övertag över hela linjen. Partiet fullföljde sina framgångar vid valen till utskotten, vilka samtliga föll i händerna på deras och hovets anhängare.[1] Sekreta utskottet kom med en rad anmärkningspunkter mot rådsherrarna, bland annat för att de under Decemberkrisen haft för avsikt att ända till hösten 1770 regera riket med en namnstämpel i kungens ställe. Utskottet kom fram till att ständerna borde döma tio av rådets medlemmar förlustiga sina ämbeten, och detta bifölls av alla stånden – hos borgare och bönder till och med utan votering. Eftersom det redan före riksdagen fanns tre platser lediga i rådet blev totalt 13 platser nu besatta med män från Hattpartiet och Hovpartiet.[2]

Under riksdagen fick de två yngre prinsarnas förälskelser politisk betydelse. Mössorna med stöd av familjen Horn lovade att utverka riksdagens godkännande till ett giftermål mellan Brita Horn och prins Karl mot Karls stöd för deras parti, och som ett motdrag erbjöd Hattarna familjen von Fersen att utverka riksdagens stöd till ett äktenskap mellan prins Fredrik och Ulla von Fersen, men det förslaget avböjdes av den ovilliga familjen von Fersen.[3]

Bondeståndets talman Olof Håkanson avled under pågående riksdag 18 november 1769. Hans begravning i Riddarholmskyrkan 24 november ombesörjdes av Axel von Fersen, men kvarlevorna flyttades i februari året efter till hembyggdskyrkan i Lösen.

Referenser

  1. ^ Grimberg, Carl. ”580 (Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/6/0586.html. Läst 15 juli 2022. 
  2. ^ Grimberg, Carl. ”581 (Svenska folkets underbara öden / VI. Frihetstidens höjdpunkt och slut 1739-1772)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/6/0587.html. Läst 15 juli 2022. 
  3. ^ Erdmann, Nils, Vid hovet och på adelsgodsen i 1700-talets Sverige: en tidskrönika, Wahlströms, Stockholm, 1926

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.