Riksdagen 1760–1762
Riksdagen 1760–1762 | |||
Ståndsriksdag | |||
Stockholm | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
15 oktober 1760–26 juni 1762 (619 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksdagen 1760–1762 ägde rum i Stockholm.
Ständerna sammanträdde den 15 oktober 1760. Det viktiga valet av lantmarskalk föll på Hattpartiets kandidat Axel von Fersen d.ä. som fick 571 röster. 352 röster tillföll Adam Horn, som tillhörde Mösspartiet. De övriga ståndens talmän blev följande:
- Prästeståndet: Ärkebiskopen doktor Samuel Troilius
- Borgarståndet: Handelsborgmästaren i Stockholm Gustaf Kierman
- Bondeståndet: Herr Olof Håkanson från Lösens socken och by, Blekinge
Riksdagens utskott (deputationer)
- Secrete utskottet
- Urskillnings-deputation
- Expeditions-deputationen
- Secreta deputationen
- Justitiae-deputationen
- Protocolls-deputationen
- Bergs-deputation
- Riksens högloflige ständers särskilte store deputation
- Cammar-oeconomie och commerce deputation
- Tull-deputation
- Secreta handels- och manufactur deputation
- Riddarehus deputation
- Then öfwer Fiskerierne i Riket förodnade deputation
- Landt- och sjö-militiae oeconomie deputation
- Bewillnings-deputation
- Allmänna Beswärs-deputation
Riksdagen avslutades den 26 juni 1762.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |