Riksdagen 1746–1747
Riksdagen 1746–1747 | |||
Ståndsriksdag | |||
Stockholm | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
22 september 1746–16 december 1747 (450 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksdagen 1746–1747 ägde rum i Stockholm.
Ständerna sammanträdde den 22 september 1746. Det viktiga valet av lantmarskalk föll på Mösspartiets kandidat Mathias Alexander von Ungern-Sternberg som fick 412 röster. 392 röster tillföll Carl Gustaf Tessin, som tillhörde Hattpartiet. De övriga ståndens talmän blev följande:
- Prästeståndet: Ärkebiskopen Jakob Benzelius
- Borgarståndet: Justitieborgmästaren i Stockholm Peter Aulævill
- Bondeståndet: Herr Olof Håkanson från Lösens socken och by, Blekinge
Riksdagen avslutades den 16 december 1747.
Externa länkar
- Berättelser ur svenska historien. Frihetstiden
- Wikisource har originalverk relaterade till Riksdagen 1746–1747.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |