Riksdagen 1738–1739
Riksdagen 1738–1739 | |||
Ståndsriksdag | |||
Stockholm | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
20 maj 1738–18 april 1739 (333 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksdagen 1738–1739 ägde rum i Stockholm.
Ständerna sammanträdde den 20 maj 1738. Riksdagen präglades av ett missnöje mot Arvid Horns försiktiga fredspolitik. Missnöjet ledde till bildandet av Hattpartiet som fick en bred majoritet i Riddarhuset. Det vanligtvis viktiga valet av lantmarskalk ledde till att Hattpartiets kandidat Carl Gustaf Tessin vann en stor seger med 525 röster mot 141, tillhörande Gustaf Palmfelt som stöddes av Mösspartiet. De övriga ståndens talmän blev följande:
- Prästeståndet: Ärkebiskopen Johannes Steuchius
- Borgarståndet: Justitieborgmästaren i Stockholm Peter Aulævill
- Bondeståndet: Herr Olof Håkanson från Lösens socken och by, Blekinge
Riksdagen ledde till att Arvid Horn avgick som kanslipresident och att Hattpartiet inledde ett långt regeringsinnehav.
Riksdagen avslutades den 18 april 1739.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |