Riksdagen 1686


Riksdagen 1686
Ståndsriksdag
Stockholm
Riksdagens varaktighet
10 september 1686–8 november 1686
(59 dagar)
◄ 1682–16831689 ►
Redigera Wikidata
David Klöcker Ehrenstrahls porträtt av bondeståndets talman Peder Olofsson. Ingår i Statens porträttsamlingGripsholms slott.

Riksdagen 1686 hölls i Stockholm.

När Karl XI avslutade riksdagen 1682 förklarade han att han skulle återse ständerna "när rikets angelägenheter kunde framdeles fordra deras sammankomst". Så skedde i juni 1686,[1] och skälet var att medel behövdes till att betala av statsskulden. Riksdagen öppnades den 10 september 1686.[2] Till ridderskapet och adelns talman (lantmarskalk) utsågs Erik Lindschöld. Det var första gången en ledamot av riddarhusets tredje klass, tillika av ofrälse börd, fått detta uppdrag. Prästeståndets talman var ärkebiskopen Olov Svebilius, borgarståndets talman var justitieborgmästaren i Stockholm Daniel Caméen och bondeståndets talman var Peder Olofsson från Gladhammars socken i Småland.

Vid denna riksdag antogs 1686 års kyrkolag, vilken gällde till och med 1992, samt ett antal andra förordningar, beslut och resolutioner.[3]

Riksdagen avslutades den 8 november 1686.[4]

Se även

Referenser

  • Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1886). Berättelser ur svenska historien. Bd 6, Carl X Gustaf. Carl XI. Stockholm: Beijer. sid. 768–775 .

Noter

  1. ^ ”Stockholm / den 28. Junij”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 28 juni 1686. 
  2. ^ ”Stockholm den 13 Sept.”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 13 september 1686. 
  3. ^ Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 7. 24 oktober 1687. 
  4. ^ ”Stockholm den 8. Nov.”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 11 augusti 1686. 

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Bondeståndets talman Per Olsson.jpg
Bondeståndets talman Peder (Per) Olofs:son, av porträtterad av David Klöcker Ehrenstrahl. Peder var bondeståndets talman vid Riksdagen 1686.