Riksdagen 1686
Riksdagen 1686 | |||
Ståndsriksdag | |||
Stockholm | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
10 september 1686–8 november 1686 (59 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksdagen 1686 hölls i Stockholm.
När Karl XI avslutade riksdagen 1682 förklarade han att han skulle återse ständerna "när rikets angelägenheter kunde framdeles fordra deras sammankomst". Så skedde i juni 1686,[1] och skälet var att medel behövdes till att betala av statsskulden. Riksdagen öppnades den 10 september 1686.[2] Till ridderskapet och adelns talman (lantmarskalk) utsågs Erik Lindschöld. Det var första gången en ledamot av riddarhusets tredje klass, tillika av ofrälse börd, fått detta uppdrag. Prästeståndets talman var ärkebiskopen Olov Svebilius, borgarståndets talman var justitieborgmästaren i Stockholm Daniel Caméen och bondeståndets talman var Peder Olofsson från Gladhammars socken i Småland.
Vid denna riksdag antogs 1686 års kyrkolag, vilken gällde till och med 1992, samt ett antal andra förordningar, beslut och resolutioner.[3]
Riksdagen avslutades den 8 november 1686.[4]
Se även
Referenser
- Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1886). Berättelser ur svenska historien. Bd 6, Carl X Gustaf. Carl XI. Stockholm: Beijer. sid. 768–775.
Noter
- ^ ”Stockholm / den 28. Junij”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 28 juni 1686.
- ^ ”Stockholm den 13 Sept.”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 13 september 1686.
- ^ Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 7. 24 oktober 1687.
- ^ ”Stockholm den 8. Nov.”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 11 augusti 1686.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |
Bondeståndets talman Peder (Per) Olofs:son, av porträtterad av David Klöcker Ehrenstrahl. Peder var bondeståndets talman vid Riksdagen 1686.