Riksdagen 1680
Riksdagen 1680 | |||
Ståndsriksdag | |||
Stockholm | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
1 oktober 1680–10 december 1680 (70 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Under Riksdagen 1680 yrkade de lägre stånden på reduktion, men adeln spjärnade emot. Kung Karl XI, biträdd av bland annat rådgivaren Hans Wachtmeister, framlade på denna sin första riksdag ett reduktionsförslag som antogs av riksdagen. Samtliga donationer från utrikesprovinserna skulle dras in till kronan och de inkomstbringande grev- och friherreskapen avskaffas. Även donationer med större årlig avkastning än 600 daler silvermynt reducerades. På så vis gick lågadeln ganska fri från reduktionen, medan högadeln drabbades hårt. Sammanlagt 80 procent av 1600-talets jordavsöndringar återgick till kronan. Enligt dekret från Karl XI skulle han själv i fortsättningen bestämma vilka frågor som skulle underställas riksrådet.[1][2]
Se även
Noter
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |