Riksdagen 1668


Riksdagen 1668
Ståndsriksdag
Stockholm
Riksdagens varaktighet
9 juni 1668–1 oktober 1668
(114 dagar)
◄ 16641672 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1668 hölls i Stockholm.

Historia

Den 13 december 1667 utgick kallelse till ständerna att infinna sig till riksdag i Stockholm den 1 juni 1668. Till ridderskapet och adelns talman (lantmarskalk) utsågs Johan Gyllenstierna. Ärkebiskopen Johannes Canuti Lenaeus kunde på grund av sin höga ålder (95 år) inte fungera som prästeståndets talman, utan meddelade att ståndet själva skulle välja talman. Normalt skulle biskopen i Linköping, som näst ärkebiskopen var högst i rang av biskoparna, ha varit talman i Lenaeus ställe, men Samuel Enander hade nyligen blivit adlad och ansågs därför olämplig som talman. Som prästeståndets talman under hela riksdagen fungerande därför biskopen i Strängnäs, Erik Gabrielsson Emporagrius, dock utan att formellt ha blivit vald. Borgarståndets talman var stadssekreteraren i Stockholm Olof Thegner. Bondeståndets talman var en icke namngiven bonde från Västergötland.

Viktiga beslut

Under riksdagen fattades beslut om att Riksens Ständers Bank skulle grundas, motsvarigheten till dagens Riksbank, som därmed är världens äldsta centralbank.

Se även

Referenser

  • Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1886). Berättelser ur svenska historien. Bd 6, Carl X Gustaf. Carl XI. Stockholm: Beijer. sid. 503–504 .

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.