Riksdagen 1617


Riksdagen 1617
Ståndsriksdag
Örebro
Riksdagens varaktighet
20 januari 1617–28 februari 1617
(39 dagar)
◄ 16161617 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen år 1617 hölls i Örebro, och öppnades den 20 januari 1617.

Ny riksdagsordning

Huvudartikel: Ordningen för ständernas sammanträden 1617

Det viktigaste som hände på denna riksdag var att Sverige fick sin första riksdagsordning. Det bestämdes att riksdagen skulle utgöras av de fyra stånden, d.v.s. adel, präster, borgare och bönder. Ceremoniel och arbetsordning började här få fasta former. Lagstiftning och beskattningsrätt skulle successivt övergå från landskapstingen till riksdagen – i denna fråga kunde inte ständerna enas.

Örebro stadga

Ett beslut som kom att få stora konsekvenser var Örebro stadga av 1617, som innebar att avfällingar från den evangeliska läran kunde bestraffas landsförvisning. Den som gjorde propaganda för den katolska tron straffades med döden. På prästernas begäran utvisades också landets alla tattare och romer. Detta är ett protestantiskt motstycke till katolicismens kätterilagar. Sverige hade utvecklats till en religiöst fundamentalistisk stat.[källa behövs]

Under riksdagen uttalade sig kung Gustav II Adolf i hätska ord om katoliker:

Denna religion, om jag det så kalla må, är icke allenast i sig själv avgudadyrkan, människors påfund och diktan, tvärt emot Guds ord och den heliga skrift, däruti vår salighets väg beskriven står, utan haver också enkannerligen fördärvliga huvudstycken med sig: haereticis non est servanda fides, kättare, som de oss kalla, skall man ingen loven hålla...

...det djävulspartiet de jesuiter, vilka hava varit upphov till det gruvliga tyranni, som är skett i Spanien, Frankrike och annorstädes. Dessa med deras inkvisition hava icke skonat varken hög eller låg, kvinna eller man. Deras mördare därsammastädes haver icke skonat konung Filip den andres egen son, hertig Karl, som av den är avdagatagen allenast för den misstankens skull, det han var ens med oss i tron...

– kung Gustav II Adolf på riksdagen i Örebro 1617

Utländska diplomater var undantagna från stadgan. Det "normala" straffet för en svensk katolik var landsförvisning, men propagandister dömdes till döden.[1]

Landtågsgärden

Vid riksdagen 1617 beslutades också om den s.k. Landtågsgärden eller endast Gärden. Detta var en ständig grundskatt, men från början en tillfällig bevillning. Ändamålet var underhåll av krigsmakten. Sådana beskattningar förekom redan på Erik XIV:s tid. Sedan denne kung tömt sin fars skattkammare, påbjöd han godtyckligt en landtågsgärd för danska kriget 1568. Även Johan III utskrev nästan årligen godtyckligt gärder, bland vilka den kanske tyngsta som någonsin drabbat Sveriges befolkning, erhöll namnet Älvsborgs lösen. Karl IX fortsatte att nästan årligen utskriva tillfälliga krigsgärder, dock efter medgivande av riksdagen.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
  1. ^ Harrison, Dick: Ett stort lidande har kommit över oss, s. 73. Ordfront 2014

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.