Riksdagen 1610

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg

Riksdagen 1610
Ståndsriksdag
Örebro
Riksdagens varaktighet
1 december 1610–23 december 1610
(22 dagar)
◄ 16091611 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1610 hölls i Örebro mellan den 1 december och 23 december 1610.

Riksdagen 1610 har skildrats av kyrkoherden i Arboga, Petrus Drivius. I hans dagbok kan man läsa:

"Maximo cum pompa drog Hertig Johan Johan III:s son ut. Hans folk var väl utstofferat, en del klädde uti svarte side kläder av sammet med silver, kläder allt omkring, lika som snörer, med store, vite, röde och svarte fjädrar i hatten, en part med svarte side kläder av gott svart kläde och sammet omkring väl alle utstofferet etc ... Vid pass klockan 10 rördes trumman på torget, att alle ville komma in momento uppå slottet."

Riksdagen församlades i "den stora salen med sju fönster", troligen den gamla Rikssalen i Örebro slott. Där fick den unge, knappt 16-årige Gustav Adolf läsa trontalet istället för sin far (Karl IX), som året innan hade drabbats av slaganfall. Kronprinsen ledde delvis förhandlingarna. Även här kom det till kontroverser mellan kungen, som önskade nya krigsgärder mot Danmark, och ständerna som ville söka bevara freden genom eftergifter. Men kungen genomdrev sin vilja, trots att han med nöd och näppe kunde tala.

Se även

Referenser

  • Bernhard Forssell: Örebro och dess utveckling, del 1. Lindhska bokhandelns förlag, Örebro 1912.
  • Örebro 700 år - en krönika från äldre tid och nutid. AB Littorin & Rydén Boktryckeri, Örebro 1965.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.