Riksdagen 1604
Riksdagen 1604 | |||
Ståndsriksdag | |||
Norrköpings stad | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
februari 1604–22 mars 1604 | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksdagen 1604 ägde rum i Norrköpings stad.
Ständerna sammanträdde februari 1604.
Diskussion om översyn av lagar, som diskuterats vid riksdagen 1602, fortsatte även denna riksdag. En ny arvförening antogs, och med denna så blir hertig Karl Sveriges konung, Karl IX.[1]
Vid riksdagen fattades beslut om att ingen främmande religion någonsin skulle tolereras i riket. Den som avföll från den lutherska läran skulle förlora sitt gods och förvisas ur landet, "på det han icke må hava tillfälle sitt gift att där utspy".[2]
Riksdagen avslutades den 22 mars 1604.
Referenser
- ^ Alin, Oscar (1878). Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611. Stockholm: Hjalmar Linnströms förlag. sid. 435. https://runeberg.org/aosh3/0435.html
- ^ Carl Grimberg. ”461 (Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/2/0463.html. Läst 26 november 2023.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |