Riksdagen 1600
Riksdagen 1600 | |||
Ståndsriksdag | |||
Linköping | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
24 februari 1600–19 mars 1600 (24 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksdagen 1600 hölls i Linköping.
Enligt beslut på riksdagen 1599 i Stockholm kallades till riksdag i Linköping i början av mars 1600. Här skulle domarna falla mot rådsherrarna Gustav Banér, Sten Banér, Hogenskild Bielke, Claes Bielke, Ture Bielke, Bengt Falk, Krister Klasson Horn, Axel Jönsson Kurck, Axel Stensson (Leijonhufvud), Jöran Knutsson Posse, Erik Larsson Sparre, Karl Stenbock och Arvid Eriksson Stålarm. I Linköping tillsattes en domstol bestående av 153 personer, varav 38 adelsmän, 24 krigsbefäl till häst, 20 krigsbefälet till fots, 24 borgare, 23 fogdar och 24 bönder. Domstolens första sittning ägde rum den 3 mars.
Resultatet blev att fem av de anklagade avrättades i Linköpings blodbad den 20 mars.
Referenser
- Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1885). Berättelser ur svenska historien. Bd 3, Gustaf Wasa och hans söner. Stockholm: Beijer. sid. 570–576.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |