Riksdagen 1567
Riksdagen 1567 | |||
Ståndsriksdag | |||
Stockholm och Uppsala | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
1 maj 1567–24 maj 1567 (23 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksdagen 1567 ägde rum i Stockholm och Uppsala.
Ständerna sammanträdde den 1 maj 1567 i Stockholm men fick då veta att plats och tid ändrats till Uppsala vid Eriksmässan 18 maj.
Riksdagen huvudpunkt var en rannsakning ledd av Jöran Persson mot medlemmar av högadeln som var del av, eller misstänktes vara lojala mot, Sturarna. Den 19 maj öppnade Erik XIV riksdagen i ett tydligt förvirrat tillstånd. [1] Den 24 maj genomförde så Erik de så kallade Sturemorden.
Riksdagen avslutades den 24 maj 1567.
Referenser
- ^ Alin, Oscar (1878). Sveriges nydaningstid, från år 1521 till år 1611. Stockholm: Hjalmar Linnströms förlag. sid. 287. https://runeberg.org/aosh3/0287.html
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |