Riksdagen 1527


Riksdagen 1527
Ståndsriksdag
Västerås
Riksdagens varaktighet
16 juni 1527–22 juni 1527
(6 dagar)
◄ 15251529 ►
Redigera Wikidata
Västerås 1527.

Riksdagen 1527, även kallad Västerås riksdag hölls i Västerås 16–18 juni 1527 och är känd som "reformationsriksdagen", eller genom riksdagens beslut Västerås recess, då Gustav Vasa berövade kyrkan dess makt och banden med kyrkan i Rom klipptes av. Den huvudsakliga källan till riksdagen ifråga är den kontroversiella Peder Svarts krönika.

Kallelsen

Beslutet att sammankalla till riksdag föranleddes av oroligheter i Dalarna. Kung Gustav kallade till riksdag Helga trefaldighetssöndag i Västerås. Riksdagen skulle först ha hållits i Söderköping, vilket omöjliggjordes av dalaupproren.

Kallelsen utgick till rikets råd och menige adeln, två män från varje köpstad (en borgmästare och en rådman), fem till sex bönder per lagsaga, samt två eller fler av kapitlens lärdaste vilka utvaldes av rikets råd. Kallelsen till Dalarna hade dock en annorlunda lydelse.

Mötet

Västerås riksdag hölls på slottet och i konventsalen i det dåvarande dominikanerklostret på Munkholmen. Närvarade gjorde 20 medlemmar av riksrådet (där biskoparna och electi ingick), kapitelherrar från bland annat Uppsala och Växjö, 129 friborne frälsemän (42 från Västergötland), åtminstone 34 borgare, 14 bergsmän och över 100 bönder (varav endast två från Dalarna). Av de närvarande kom alla från det egentliga Sverige, ingen kom från Finland. Däremot fanns företrädare från de tyska städerna. Adeln hade väpnat följe och kungen sin härmakt (som Svart kallar gamla hauptmän och fattigkarlar).[1]

Riksdagen inleddes med Gustav Vasas proposition, meddelad av Laurentius Andreæ. Propositionen började med en historisk framställning om relationen mellan kung och folk, och fortsatte med slutsatser om vilka problem som förelåg i riket. Fokus för propositionen är dalkarlarna, den dåliga räntan (statens skatteinkomster), ridderskapets försvagande och kyrkans stora förmögenhet av gods, tullproblem, Kopparbergslagen och Silverbergslagen, borgarnas försvagande på grund av landsköp, samt att svenskarna är lätta på tygeln och lätt låter sig förföras av främmande herrar som önskar skapa tvedräkt. Syftet med propositionen är främst statsrättslig och inte teologisk: Gustav Vasa ville ingå ett samhällskontrakt med folket, om ett statsbygge med tydligare och skarpare gränser mellan kung och folk samt mellan folk och folk (ståndssamhälle).

Efter propositionen inleddes förhandlingar om dess innehåll. Hur dessa förhandlingar gick till är en kontroversiell fråga, eftersom den huvudsakliga källan är Peder Svart vars tillförlitlighet är ifrågasatt och vars krönika därför måste tolkas. I själva riksdagsprotokollen finner man ingenting om förhandlingarnas gång. Man får endast veta att vart stånd för sig haft överläggningar, vilket ledde till att de tre världsliga stånden uppsatte var sitt förslag. Detta förblev länge därefter bruk vid riksmötena. Därefter fick kungen och rådet försöka att ur de olika förslagen få fram ett riksdagsbeslut som kunde underskrivas av alla ständerna.[2]

Enligt Peder Svart var Hans Brask huvudtalare. Prästerskapet ska ha invänt att de var avhängiga påven och att de därför inte fick beblanda sig med andliga frågor utan påvens samtycke, varvid Gustaf Vasa ställde som ultimatum att han i så fall vägrade vara kung och började gråta offentligt. Bönderna och borgarna ska ha fört oväsen för att få behålla sin kung, och ridderskapet från Västergötland, ledda av Ture Jönsson (Tre Rosor), ha varit de sista att vilja ge efter för kraven.

Mötets beslut

Resultatet av riksdagen, Västerås recess, var att kyrkans ekonomiska och militära maktställning bröts, och den väldiga kyrkoreduktionen, som på ett avgörande sätt stärkte kronans resurser, inleddes. Riksdagen kan ses som det egentliga startskottet för reformationen i Sverige, och därmed som lutherdomens införande. Hur Svenska kyrkans teologi skulle utformas fortfor dock vara en stridsfråga långt efter riksdagen, fram till Uppsala möte 1593.

Vid sidan av riksdagsbeslutet utfärdade kungen Västerås ordinantia, en förordning.

Referenser

Noter

  1. ^ Weibull, Lauritz (1937). ”Vesterås riksdag 1527”. Scandia - Tidskrift för historisk forskning 10, s. 79f
  2. ^ Carl Grimberg. ”72 (Svenska folkets underbara öden / II. Äldre Vasatiden 1521-1611)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/2/0074.html. Läst 1 oktober 2023. 
Svenska riksdagar
Medeltiden
(herredagsmöten (urval)		Sveriges lilla riksvapen
Reformationstiden
(de första ståndsriksdagarna)
Stormaktstiden
(fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)
Frihetstiden
(fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)
Gustavianska tiden
(fr.o.m. 1772 års regeringsform)
De sista ståndsriksdagarna
(fr.o.m. 1809 års regeringsform)
Tvåkammarriksdagen
(fastställt i
1866 års riksdagsordning)
1867 • 1868 • 1869 • 1870 • 1871 (lagtima) • 1871 (urtima) • 1872 • 1873 • 1874 • 1875 • 1876 • 1877 • 1878 • 1879 • 1880 • 1881 • 1882 • 1883 • 1884 • 1885 • 1886 • 1887 (A) • 1887 (B) • 1888 • 1889 • 1890 • 1891 • 1892 (lagtima) • 1892 (urtima) • 1893 • 1894 • 1895 • 1896 • 1897 • 1898 • 1899 • 1900 • 1901 • 1902 • 1903 • 1904 • 1905 (lagtima) • 1905 (första urtima) • 1905 (andra urtima) • 1906 • 1907 • 1908 • 1909 • 1910 • 1911 • 1912 • 1913 • 1914 (A) • 1914 (B) • 1915 • 1916 • 1917 • 1918 (lagtima) • 1918 (urtima) • 1919 (lagtima) • 1919 (urtima) • 1920 • 1921 • 1922 • 1923 • 1924 • 1925 • 1926 • 1927 • 1928 • 1929 • 1930 • 1931 • 1932 • 1933 • 1934 • 1935 • 1936 • 1937 • 1938 • 1939 (lagtima) • 1939 (urtima) • 1940 (lagtima) • 1940 (urtima) • 1941 • 1942 • 1943 • 1944 • 1945 • 1946 • 1947 • 1948 • 1949 • 1950 • 1951 • 1952 • 1953 • 1954 • 1955 • 1956 • 1957 • 1958 (A) • 1958 (B) • 1959 • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 • 1965 • 1966 • 1967 • 1968 • 1969 • 1970
Enkammarriksdagen
(fastställt i
1974 års regeringsform
och riksdagsordning)

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of the Swedish Parliament.svg
Författare/Upphovsman: Sertion, Licens: CC BY 3.0
Coat of arms of the Swedish Parliament (Riksdagen)
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Gustav Vasa triumphs 3.jpg
Part three of a five part series of now destroyed paintings. The motiv is unknown, based upon the costumes the images must have been made in the 1540's. OBS! These images are much debated and there is no proof that this particular painting depicts Västerås riksdag 1527.