Riko Eklundh
Riko Eklundh | |
Född | Riko Knut Henrik Eklundh 17 mars 1965 Helsingfors, Finland |
---|---|
Aktiva år | 1989-idag |
Partner | Antton Laine |
IMDb |
Riko Knut Henrik Eklundh, född 17 mars 1965 i Helsingfors i Finland, är en finländsk skådespelare.[1][2]
Biografi
Han blev student vid Gymnasiet Lärkan i Helsingfors 1984 och studerade vid Teaterhögskolan i Helsingfors 1985–1989.[2] Han arbetade vid Åbo Svenska Teater 1989–1994 och gjorde där sitt genombrott i titelrollen i Amadeus. Han arbetade sedan som frilans i tio år, främst vid Svenska Teatern i Helsingfors men även vid Lilla Teatern, Teater Viirus och Esbo Stadsteater. Åren 2005–2011 var han anställd vid Svenska Teatern samt igen från hösten 2014.
Av karaktärer Eklundh tolkat kan nämnas, förutom Amadeus, huvudrollerna i Topelius, Peer Gynt, Den dansande prästen, Kungens tal, Vi är bara mänskor och Röda rummet samt i musikalerna Lilla skräckaffären, La Cage aux Folles, Cabaret och Dracula. Utöver scenroller har han medverkat i tiotals tv-serier, filmer och radioprogram. Eklundh har även samarbetat med ett flertal körer och orkestrar, både som konferencier och solist. Han medverkar regelbundet i Yle Vegas Eftersnack samt i Efter nio på Yle Fem. Sedan 1999 ordnar han årligen konsertevenemanget Sommarsång i Åbolands utskärskyrkor med Nötö kyrka som bas.
Riko Eklundh har innehaft ett stort antal förtroendeuppdrag främst inom olika teaterorganisationer såsom Teatermuseet, Suomen Näyttelijäliitto-Finlands Skådespelarförbund och Thalia Stiftelsen.[3][4] Han verkade som ordförande för Finlands Svenska Skådespelarförbund 2003-2007 och 2014-2018.[3] År 2011 var han grundade medlem och första ordförande i idrottsföreningen Frii (finska Liikuntayhdistys Frii ry).[5][6] Han är för tillfället ordförande för Stiftelsen Annie Sundman hemmet och för Teatteritaiteilijoiden tukisäätiö.
Riko Eklundh har gett ut två böcker. Den första utkom hösten 2018, ”Flickan skall uppleva historia”, baserad på hans farmors memoarer.[7][8] 2021 utgav han ”Gunvors lilla ABC” på basen av Dorrit Björkenheims text och illustrationer.[7]
Riko Eklundh erhöll år 2013 Finlands teaterorganisationers centralförbunds förtjänsttecken i guld.[9] Han blev 2017 utsedd till hedersmedlem i Åbo Svenska Teaterförening. Eklundh belönades med Folktingets förtjänstmedalj år 2019.[10] År 2020 valdes han till Finlands Svenska Skådespelarförbunds hedersmedlem. Eklundh tilldelades Hagforsmedaljen 2021 av Svenska Folkskolans Vänner.[11] År 2022 fick han Stiftelsen Waldemar von Frenckells medborgerliga pris[källa behövs] samt Svenska kulturfondens svenska dagen-pris till personer som gjort insatser för kultur eller utbildning på svenska i sin region.[12]
Han är sambo med koreografen Antton Laine och de bor i Tölö i Helsingfors.[13][14] Eklundhs andra hem är på Sandholm i Nagu där han kallas för Greven af Sandholm.[15] Eklundhs farfarsfar var företagsledaren och ingenjören Gustaf Eklundh.[7] 2024 producerade Yle en dokumentär: ”Att vara Riko Eklundh - mellan teater och verklighet” i regi av Mikaela Weurlander.[16][17]
Teater
Roller (ej komplett)
TV och filmografi i urval
- 1989: Jimi – Raseri
- 1990: Döden – Den lata döden
- 1991: Unge Bock – Din vredes dag
- 1992: Alex – 16
- 1995: Arvid Jacobson – Operaatio Rotanloukku, TV1
- 1997: Pi – Vägsjälar, FST
- 1997–98: Paavo Lipponen m.fl. – Reservtanken, FST
- 1998–2002: Axel Ingberg – Hovimäki, TV2
- 1998: Alarik Krook – Lapin kullan kimallus
- 1999: Kim – Operaatio Interheil, TV2
- 2004: Kapten Renvall – Framom främsta linjen
- 2007: Överste Björkman – Tali-Ihantala 1944
- 2009: FBI-agent – L'affaire Farewell
- 2020: Göran Blindt - Finlands historia
- 2021: Nalle - Spegelvägen, YLE Fem
- 2023: Timo Kaario - Pohjolan laki, Elisa viihde
Dokumentärer
- 2000: ” Flickan skall uppleva historia”(Kerstin Eklundhs minnen / Radioteatern)
- 2002: Artistporträtt Kaj Chydenius (medverkat som sångare)
- 2008: Allt ljus på: Riko Eklundh
- 2008: Att spegla sin tid (Åbo Svenska Teater 170 år)
- 2011: Artistporträtt Fred Negendanck (idé och intervjuer)
- 2012: Drama vid Skillnaden (4-delad serie om Svenska teatern)
- 2014: Det äldsta husets skatter (manus, regi, speak, 12 delar om Åbo svenska teaterhus 175 år)
- 2016: Thalias trotjänare (intervjuserie med äldre skådespelare)
- 2018: ”Hungervalsen” (fortsättning på Kerstin Eklundhs minnen,våren 1918/Yle Radioteatern)
- 2020-21: Riko berättar- Rikon tarinatuokio-Rikos stories. En coronatidsserie i 100 delar på Facebook.
- 2023-24: ÅU 200 år. En webbserie i 10 avsnitt om Åbo Underrättelser inför 200-årsjubileet.
- 2024: Att vara Riko Eklundh- mellan teater och verklighet (YleFem)
Dubbningar i urval
- Sniff – I Mumindalen
- Nasu – Nalle Puh
- Katt—Peg+Katt
Referenser
Noter
- ^ ”Matrikel: Riko Eklundh”. skadespelare.fi - Finlands Svenska Skådespelarforbund r.f.. http://www.skadespelare.fi/. Läst 14 september 2022.
- ^ [a b] ”Riko Eklundh” (på finska). Näyttelijäliitto - Skådespelarförbundet ry. https://www.nayttelijaliitto.fi/nayttelijahaku/riko-eklundh/. Läst 14 september 2022.
- ^ [a b] ”Historia - Finlands Svenska Skådespelarforbund r.f.”. www.skadespelare.fi. http://www.skadespelare.fi/sv/historia. Läst 14 september 2022.
- ^ ”Näyttelijäliiton ansioituneet jäsenet” (på finska). Näyttelijäliitto - Skådespelarförbundet ry. https://www.nayttelijaliitto.fi/nayttelijaliitto/kunniamerkit/nayttelijaliiton-ansioituneet-jasenet/. Läst 14 september 2022.
- ^ Nikula, Sarianna (10.3.2013). ”Frii liikuttaa Töölössä”. Töölöläinen (Töölöläinen Oy) (6-2013): sid. 10.
- ^ Nikula, Sarianna (8.12.2013). ”Frii juhli tanssien”. Töölöläinen (Töölöläinen Oy) (28-2013): sid. 12.
- ^ [a b c] Eklundh, Kerstin (2018). Flickan skall uppleva historia : Kerstin Eklundh f. Furuhjelms memoarer 1891-1918 (andra reviderade upplagan). ISBN 978-952-94-0803-0. OCLC 1130727787. https://www.worldcat.org/oclc/1130727787. Läst 15 september 2022
- ^ ”Skådespelaren Riko Eklundh: Saknad är en del av livet”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-1479829. Läst 15 september 2022.
- ^ ”Wayback Machine”. web.archive.org. 12 augusti 2018. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180812052754/http://www.teatterijarjestojenkeskusliitto.fi/uploads/4/8/6/2/48626825/kultaiset_kunniamerkit.pdf. Läst 15 september 2022.
- ^ ”Mottagare av folktingsmedaljen 2019”. folktinget.fi. 11 november 2019. https://folktinget.fi/sv/start/article-129228-71070-mottagare-av-folktingsmedaljen-2019. Läst 15 september 2022.
- ^ ”SFV-medaljer 2021 - SFV”. sfv.fi. https://sfv.fi/sv/2021/medaljer_2021/. Läst 15 september 2022.
- ^ ”Svenska kulturfondens svenska dagen-pris till Riko Eklundh, Ludwig Sandbacka och Jan-Erik Till”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10022549. Läst 4 november 2022.
- ^ Annika Hällsten (7 juli 2015). ”Livsglädje på scen kostar på”. Västra Nyland. http://gamla.vastranyland.fi/kultur/2015-07-07/761980/livsgladje-pa-scen-kostar-pa. Läst 4 mars 2018.
- ^ Kolsi, Eeva-Kaarina (19 september 2020). ”Rikon ja Anttonin koti Töölössä on kuin aikamatka menneeseen: ”Ilman tarinaa esine ei ole kiinnostava”” (på finska). Ilta-Sanomat. https://www.is.fi/asuminen/art-2000006639975.html. Läst 14 september 2022.
- ^ Miettinen, Petra. ”Riko Eklundh känner sig äntligen som en riktig skäribo – och bjuder på ”Grefvens blandning”” (på svenska). www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/1e76580e-c4c1-478d-b883-8106f4af39a4. Läst 14 september 2022.
- ^ ”Riko har inte alltid hetat Riko – fem saker du inte visste om skådespelaren Riko Eklundh”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10055300. Läst 27 augusti 2024.
- ^ Telkku.com (27 augusti 2024). ”Riko Eklundh - teatterin ja todellisuuden rajamailla” (på finska). Telkku. https://www.iltalehti.fi/telkku/ohjelmat/riko-eklundh-teatterin-ja-todellisuuden-rajamailla/655091. Läst 27 augusti 2024.
- ^ ”Glimtar ur teaterns arkiv - Åbo Svenska Teater”. www.abosvenskateater.fi. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200809110228/https://abosvenskateater.fi/sv/om/historia/glimtar_ur_teaterns_arkiv/. Läst 4 augusti 2020.
- ^ ”ilona.tinfo.fi - Riko Eklundh”. Teaterinfo Finland. http://ilona.tinfo.fi/tekija_tieto.aspx?lang=sv&id=8847. Läst 9 december 2020.
- ^ ”Shakespearen En vintersaga Svenska teaternissa” (på finska). Yle Uutiset. http://yle.fi/uutiset/shakespearen_en_vintersaga_svenska_teaternissa/5748045. Läst 9 december 2020.
- ^ Monika Holmström (19 oktober 2007). ”Män i kamp och sjungande kvinnor”. Ny Tid. http://www.nytid.fi/2007/10/man-i-kamp-och-sjungande-kvinnor/. Läst 4 mars 2018.
- ^ Sthig Jonasson. ”La Cage aux Folles, Svenska Teatern, Helsingfors”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180305062944/http://www.jora.info/teater/recensioner/lacage.htm. Läst 4 mars 2018.
- ^ Heidi Grandell (19 mars 2009). ”Inte som i himmelen”. Ny Tid. http://www.nytid.fi/2009/03/inte-som-i-himmelen/. Läst 4 mars 2018.
- ^ ”Finnomenal Fanny och Alexander”. www.aftonbladet.se. 17 september 2010. https://www.aftonbladet.se/a/a2vEy5. Läst 20 januari 2023.
- ^ Christel Pettersson (10 februari 2011). ”Recension: Cabaret”. YLE. https://svenska.yle.fi/artikel/2011/02/10/recension-cabaret. Läst 4 mars 2018.
- ^ Isabella Rothberg (30 september 2011). ”Mer historielektion, mindre människostudie”. Hufvudstadsbladet. Arkiverad från originalet den 5 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180305064003/http://gamla.hbl.fi/kultur/recension/2011-09-30/mer-historielektion-mindre-manniskostudie. Läst 4 mars 2018.
- ^ Johan Sandberg (22 februari 2012). ”Teater: Kontrakt med Gud”. Kyrktidningen. http://www.kyrkpressen.fi/recensioner/24-Teater-Kontrakt-med-Gud.html. Läst 4 mars 2018.
- ^ ”Kuvernöörin Kierros” (på finska). Stadissa.fi. https://www.stadissa.fi/tapahtumat/45745/kuvernoorin-kierros. Läst 30 januari 2023.
- ^ tuijarannikko. ”Kypronprinsessa” (på engelska). Kypronprinsessa. https://kypronprinsessa.wordpress.com/. Läst 28 juni 2023.
- ^ Christel Pettersson (17 mars 2016). ”Ombord på ett sjunkande teaterskepp”. YLE. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/03/17/ombord-pa-ett-sjunkande-teaterskepp. Läst 4 mars 2018.
- ^ Tomas Jansson (25 september 2016). ”Teaterrecension: Kungens tal får sin svenska världsurpremiär i Åbo”. YLE. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/09/25/teaterrecension-kungens-tal-far-sin-svenska-varldsurpremiar-i-abo. Läst 4 mars 2018.
- ^ Christel Pettersson (11 september 2017). ”Teaterrecension: Våga tro – trots allt”. YLE. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/09/11/teaterrecension-vaga-tro-trots-allt. Läst 4 mars 2018.
- ^ ”Teaterrecension: Vad skulle det bli av Hans utan Greta?” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/10/28/teaterrecension-vad-skulle-det-bli-av-hans-utan-greta. Läst 7 maj 2020.
- ^ ”Teaterrecension: Pappan – den demenssjukas tragedi med boulevardkomedin som barlast” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/02/04/teaterrecension-pappan-den-demenssjukas-tragedi-med-boulevardkomedin-som-barlast. Läst 7 maj 2020.
- ^ ”Teater: Vi är bara mänskor är ett läckert kostymdrama om krigsgenerationens livsglädje, svek och tysta arv” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2020/03/05/teater-vi-ar-bara-manskor-ar-ett-lackert-kostymdrama-om-krigsgenerationens. Läst 7 maj 2020.
- ^ ”Riko Eklundh spelar Dracula på ÅST i höst | Åbo Underrättelser”. abounderrattelser.fi. 7 mars 2022. https://abounderrattelser.fi/riko-eklundh-spelar-dracula-pa-ast-i-host/. Läst 14 september 2022.
- ^ Väätäinen/HBL-montage, Ilkka Saastamoinen/Otto-Ville (21 mars 2023). ”Monika Fagerholm och Kaj Korkea-aho på teaterscenen i höst – Riko Eklundh tillbaka på Lillan” (på svenska). www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/a297f10a-d8b4-46c4-920b-4f32ca581b96. Läst 28 juni 2023.
- ^ ”Upproriska barn intar Svenska Teatern i höst – Lillian, Lisa och Alexandra spelar Matilda i stor musikalsatsning”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10049727. Läst 27 augusti 2024.
Källor
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Chris Gurney, Licens: CC BY 2.0
Skådespelaren Riko Eklundh på Richardsgatans bibliotek.