Rikard, hertig av York

Rikard, hertig av York
Rikard som han avbildas i den samtida Shrewsbury Book av John Talbot
Född21 september 1411[1][2]
Kings Langley, Storbritannien
Död30 december 1460 (49 år)
Slaget vid Wakefield, Storbritannien
BegravdChurch of St Mary and All Saints, Fotheringhay[3]
Medborgare iKungariket England
SysselsättningPolitiker
Befattning
Irlands lordlöjtnant
Hertig av York (1415–1460)[4]
MakaCecily Neville[5][6]
BarnJohanne af York (f. 1438 och 1438)[7]
Anne of York (f. 1439)[5]
Henrik af York (f. 1441)[7]
Edvard IV av England (f. 1442)[5]
Edmund, earl av Rutland (f. 1443 och 1443)[7]
Elizabeth of York, hertiginna av Suffolk (f. 1444)[5]
Margareta av York (f. 1446)[7][5]
William Plantagenet (f. 1447)[7]
John Plantagenet (f. 1448)[7]
George Plantagenet, 1:e hertig av Clarence (f. 1449)[5]
Thomas Plantagenet (f. 1451)[7]
Rikard III av England (f. 1452)[5]
Ursula Plantagenet (f. 1455)[7]
FöräldrarRikard, earl av Cambridge[5]
Anne Mortimer[5]
Utmärkelser
Strumpebandsorden
Knight Bachelor
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Rikard av York, 3:e hertigen av York, född 21 september 1411, död 30 december 1460, var en engelsk adelsman och politiskt viktig person under rosornas krig. Han var son till Rikard, earl av Cambridge – en adelsman som avrättats för förräderi av kung Henrik V 1415 – och Anne Mortimer, som liksom sin make var ättling till kung Edvard III. Rikard hade därigenom mycket goda anspråk på Englands tron, vilket han började göra gällande 1448 genom att anta det länge oanvända efternamnet Plantagenet. Detta var en direkt utmaning mot den svage kung Henrik VI. Kring 1424 gifte han sig med Cecily Neville, en ättling till Johan av Gent, hertig av Lancaster. Han fick domen mot fadern postumt upphävd 1426 och antog titeln hertig av York. Han hade redan blivit earl av March efter att morbrodern Edmund Mortimer avlidit 1425 utan arvingar.

Biografi

Då kung Henrik blev psykiskt sjuk 1452 blev York lordprotektor men tvingades ge upp posten då kungen tillfrisknade, och en arvtagare, Edvard av Westminster, föddes följande år. York samlade dock stegvis ihop sina trupper och det inbördeskrig känt som Rosornas krig bröt ut 1455. De kungatrogna trupperna leddes av den äregirige hertigen av Somerset, men yorkisterna segrade i den första striden i första slaget vid St Albans 22 maj 1455, och Somerset dödades. York tillbakatvingades dock snart och slöt en osäker fred med kungen som varade under fyra år.

Konflikten återupptogs 1459, och York och hans anhängare greps som förrädare 20 november 1459. York själv landsförvisades till Irland, medan hans äldste son Edvard flydde till Calais med Yorks mäktigaste allierade earlen av Warwick. York blev allt mer beslutsam om att han skulle erövra tronen åt huset York, och han besegrade lancastrarna i slaget vid Northampton. Vid detta slag tillfångatog han kungen och tvingade honom att erkänna York som tronföljare istället för sin son, genom Act of Accord. York hade tänkt gripa tronen direkt men det fanns bara begränsat stöd för att erövra kronan på detta sätt, även bland trogna yorkister som earlen av Warwick. Parlamentet gick dock med på kompromissen att göra York till tronarvinge genom att betrakta de yorkiska tronanspråken som mer rättmätiga än de lancastriska.

Lancastrarna, ledda av Henriks hustru Margareta av Anjou, vägrade att acceptera att sonen gjordes arvslös och fortsatte kriget. York begav sig norrut och dödades i strid mot lancastrarna i slaget vid Wakefield 30 december 1460 tillsammans med sin andre son Edmund, earl av Rutland. Han begravdes vid Pontefract, men hans huvud sattes på en påle av de segrande. Yorks äldste son lyckades slutligen sätta sin dynasti på tronen 1461 som kung Edvard IV. Kung Edvard V var Yorks sonson, och kung Rikard III var en annan av hans söner. Tudorkungen kung Henrik VIII var hans sondotters son.

Barn med Cecily Neville

  1. Johanna av York (1438).
  2. Anne av York (10 augusti 1439 - 14 januari 1476), g.m Henry Holland, hertig av Exeter.
  3. Henrik av York (f. 10 februari 1441).
  4. Edvard IV av England (28 april 1442 - 9 april 1483).
  5. Edmund, earl av Rutland (17 maj 1443 - 31 december 1460).
  6. Elisabet av York (22 april 1444 - efter januari 1503), g.m John de la Pole, 2:e hertig av Suffolk.
  7. Margareta av York (3 maj 1446 - 23 november 1503).
  8. William av York (f. 7 juli 1447).
  9. John av York (f. 7 november 1448).
  10. George, hertig av Clarence (21 oktober 1449 - 18 februari 1478).
  11. Thomas av York (född ca 1451).
  12. Rikard III av England (2 oktober 1452 - 22 augusti 1485).
  13. Ursula av York (c. 1454).

Referenser

  1. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 11543649, omnämnd som: Richard Plantagenet, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10164.htm#i101632, omnämnd som: Richard Plantagenet, 3rd Duke of York, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  4. ^ The Complete Peerage, XII (part 2). Tracton to Zouche, 1959, s. 905-908.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g h i] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Peerage person-ID: p10164.htm#i101632, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g h] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Question book-4.svg
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Richard of York, 3rd Duke of York (Variant).svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 3.0
Richard of York, 3rd Duke of York (Variant). The inescutcheon of pretence showing the arms of the House of Holland, Earls of Kent, represents his claim to represent that family, derived from his maternal grandmother Eleanor Holland (1373-1405), one of the six daughters and eventual co-heiresses to their father Thomas Holland, 2nd Earl of Kent (1350/4-1397)
Richard of York Talbot Shrewsbury Book.jpeg
Detail from the frontispiece of the illuminated manuscript Talbot Shrewsbury Book. In this detail Richard of York is shown supporting a giant fleur-de-lys, tracing the ancestry of Henry VI back to Saint Louis IX and justifying Henry's claim to the kingdom of France.