Rijekaresolutionen
Rijekaresolutionen (kroatiska: Riječka rezolucija) var ett politiskt dokument och resolution som undertecknades och antogs den 3 oktober 1905[2][3] i staden Fiume i dåvarande Österrike-Ungern (nuvarande Rijeka i Kroatien). Dokumentet hade sin grund i det politiska program som uppstått år 1903 och kallades "den nya kursens politik". Det politiska programmets primära mål var att förena "de kroatiska länderna"[a] inom Dubbelmonarkin, förbättra deras politiska status, avbryta den österrikiska hegemonin, förhindra germanisering och den politik som uppmuntrade till fortsatt immigration och kolonisering av tysktalande i rikets södra och sydöstra delar.[2] Något som skulle uppnås genom ett politiskt närmande till ungrarna.[2] Resolutionens huvudsakliga premiss var att ge stöd för ungrarnas strävan efter mer autonomi[4] vilket skulle lägga grunden för de kroatiska provinsernas administrativa förening och den kroatiska nationens självförverkligande.
Bakgrund
I samband med den österrikisk-ungerska kompromissen år 1867 skapades dubbelmonarkin Österrike-Ungern.[5] Kompromissen innebar att det dåvarande Österrike delades in en österrikisk och ungersk rikshalva och att den österrikiska regeringen i Wien likställdes med den ungerska regeringen i Budapest. Den nya ordningen innebar att monarkin delades in i två intressesfärer. Kroaterna hade allt sedan parlamentet i Cetin år 1527 lytt under habsburgarna.[6] Skapandet av dubbelmonarkin innebar att de i politisk och administrativ mening delades upp mellan de två rikshalvorna. Dalmatien och Istrien hamnade under österrikiskt inflytande medan det centrala Kroatien och Slavonien hamnade under ungerskt inflytande. Denna indelning och politiska fragmentering accepterades inte av kroaterna som sökte administrativ återförening av de kroatiska länderna inom monarkin.
Tillkomst
I oktober 1905 samlades politiska representanter från den istriska, dalmatiska och kroatisk-slavonska lantdagen i Rijeka.[2] Konferensen samlade både kroatiska och serbiska delegater och var historisk eftersom den var den första politiska sammankomsten av representanter och sittande lantdagsledamöter från alla kroatiska provinser inom Dubbelmonarkin.[2] Bland annat deltog politikerna Ante Trumbić, Frano Supilo, Pero Čingrija och Stjepan Zagorac. Mötet tog plats i vad som idag kallas Radio Rijekas byggnad[1] som då var säte för "Narodna čitaonica riečka" (Rijekas folkläsrum) – en kulturell och social sammanslutning för kroatisktalande i Rijeka. Sammankomsten stöddes av alla kroatiska partier utom Rena rättspartiet och Kroatiska folkbondepartiet.[2] Efter två dagars konfererande antogs den så kallade Rijekaresolutionen den 3 oktober 1905.[2]
Slutsatser
Resolutionen gav stöd till den ungerska oppositionen och Ferenc Kossuths ungerska självständighetsparti som sökte självständighet för Ungern.[2] I resolutionen uttrycktes en strävan efter politisk försoning mellan den kroatiska och ungerska nationen.[2] Därtill krävdes garantier för kroaternas kulturella och politiska oberoende samt ekonomiska utveckling.[2] Resolutionen ställde även krav på att Ungern skulle godkänna Dalmatiens administrativa förening med Kroatien och Slavonien. Mot bakgrund av den politiska situationen i Kroatien och Slavonien som stod under ungerskt inflytande krävdes införande av konstitutionella friheter samt garantier för att demokratiska, medborgerliga och politiska friheter skulle respekteras.[2] Rijekaresolutionen krävde med några få undantag strikt tillämpning av den kroatisk-ungerska kompromissen från år 1868.[2]
Eftermäle
Kort efter att resolutionen hade antagits upprättades en kommitté med uppgift att inleda direkta förhandlingar med ungerska oppositionspolitiker i syfte att implementera resolutionens slutsatser.[2] Även om resolutionens slutsatser aldrig tillämpades lämnade den viktiga avtryck på det politiska livet i de kroatiska provinserna. Den politiska sammankomsten som föranledde resolutionen hade för första gången samlat politiker från alla kroatiska provinser. I mötet deltog även kroatienserbiska delegater vilket speglade de förbättrade relationerna mellan kroatiska och serbiska politiker som vuxit fram ur "den nya kursens politik". Mötet var tillsammans med den något senare antagna Zadarresolutionen en ouvertyr för etableringen av den Kroatisk-serbiska koalitionen i slutet av år 1905. Denna valallians av kroatiska och serbiska partier i de kroatiska provinserna inom Österrike-Ungern blev den dominerande politiska kraften i de kroatiska länderna – från koalitionens etablering år 1905 till Österrike-Ungerns upplösning år 1918.
Anmärkningar
- ^ "Kroatiska länderna" eller "kroatiska länder" (kroatiska: Hrvatske zemlje) är en term som i den kroatiska historiografin åsyftar geografiska områden som anses vara hemvist för och till största del bebos av kroater. Vanligtvis avses områden som idag ingår i den moderna republiken Kroatien som år 1991 blev en självständig stat men som under flera århundraden ingick i andra statsförbund. Termen kan också åsyfta geografiska områden som av historiska, religiösa, kulturella eller politiska skäl anses vara en del av eller borde vara en del av den moderna republiken Kroatien. I österrikisk-ungersk kontext avses vanligtvis Kroatien-Slavonien, Dalmatien och Istrien. I denna kontext inkluderar termen ibland den år 1908 formellt i Österrike-Ungern införlivade osmanska provinsen Bosnien och Hercegovina.
Referenser
- ^ [a b] ”Rijeka through the years” (på engelska). Rijekas turistråd. Arkiverad från originalet den 27 november 2016. https://web.archive.org/web/20161127220145/http://www.visitrijeka.eu/All_about_Rijeka/Rijeka_through_history/Rijeka_through_the_years. Läst 23 mars 2018.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Riječka rezolucija” (på kroatiska). Enciklopedija.hr. Miroslav Krležas lexikografiska institut. http://enciklopedija.hr/Natuknica.aspx?ID=52867. Läst 24 mars 2018.
- ^ ”The Rijeka (Fiume) Resolution, October 4, 1905” (på engelska) (
PDF). Habsburg H-Net Discussion Network. https://ecommons.cornell.edu/bitstream/handle/1813/2154/Rijeka_Resolution_1905.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 24 mars 2018. - ^ J. Miller, Nicholas. ”The New Course” (på engelska). Between Nation and State: Serbian Politics in Croatia Before the First World War. Russian and East European Studies (1). Pittsburgh: University of Pittsburgh Press. sid. 82–83. ISBN 0822985810. https://books.google.se/books?id=Z0Ejj8B-t_cC&pg=PA84&lpg=PA84&dq=rijeka+resolution&source=bl&ots=Cfp6DqCm73&sig=ZEb59gfUT9_RwtGoxS9rSyT08RM&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjzi9aHloXaAhUrxKYKHZhsBWM4ChDoAQg1MAE#v=onepage&q=rijeka%20resolution&f=false. Läst 24 mars 2018
- ^ ”Ausgleich” (på engelska). Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/event/Ausgleich. Läst 24 mars 2018.
- ^ ”The Croatian Parliament” (på engelska) ( PDF). Kroatiens parlament. Arkiverad från originalet den 16 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180316231407/http://www.sabor.hr/fgs.axd?id=24917. Läst 24 mars 2018.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Грищук ЮН, Licens: CC BY-SA 3.0
Radio-RIjeka building on Korso str, 24, Rijeka, Croatia.
Portrait of Ante Trumbić