Rigsfællesskabet

Rigsfællesskabet

Karta över Rigsfællesskabet.


  • Betydelse – förhållandet mellan Färöarna, Grönland och övriga Danmark
  • Bakgrund – rest av tvillingriket Danmark-Norge (upplöst 1814)
  • Relaterade ordRiksgemenskapen, Konungariket Danmark, Helstaten

Rigsfællesskabet (på svenska ungefär Riksgemenskapen) är den danska termen för relationen mellan Färöarna, Grönland och resten av det danska (kunga)riket. De två förstnämnda är riksdelar med långtgående självstyre, infört i sina första versioner 1948 respektive 1979.

"Danmark" kan i allmänhet syfta på antingen "hela Danmark" (inklusive Färöarna och Grönland), eller på "det egentliga Danmark" (där Färöarna och Grönland inte ingår). I många sammanhang är det inte särskilt betydelsefullt vilketdera som avses. I just denna artikel finns det behov av att göra åtskillnad, och därför används här kungariket Danmark i betydelsen "hela Danmark", men bara Danmark för "det egentliga Danmark".

Styre

Rigsfællesskabet omfattar hela kungariket Danmark, men statsvetenskapligt är det inte så lätt att definiera. Det är inte en federation som USA eller Tyskland, vilken kräver likställdhet mellan de ingående delarna. Regionerna Färöarna och Grönland har en mycket mer självständig ställning än de inom-danska regionerna, och de tre landsdelarna räknas ibland som tre länder[1] inom en gemensam statsbildning.

Grönlands och Färöarnas självstyre är inte explicit uttalat i Grundloven, som har giltighet för hela riket, och Grönland och Färöarna har inte status av självständiga länder.

Rigsfællesskabet är också asymmetriskt. Grönland och Färöarna är representerade i det danska folketinget, men Danmark har ingen representation i den beslutande församlingen i de två regionerna. Det är heller inte så löst sammansatt som grupperingen Samväldet vilken numera består av självständiga stater. Danmark är med i EU, Färöarna och Grönland är det inte, samtidigt som de båda regionerna inte har en egen utrikespolitik.

Denna konstruktion med Rigsfællesskabet har kritiserats av vissa grönländska och färöiska politiker. Dessa önskar sig full självständighet, eller – som en första början – en förhandling mellan suveräna stater om deras framtida status.

Det gemensamma parlamentet, Folketinget, har 179 medlemmar. Av dessa väljs 175 i Danmark, 2 på Färöarna och 2 på Grönland.

Historik

Medeltiden

Under medeltiden sammanföll Konungariket Danmark i stort sett med kyrkoprovinsen Lund. Dock blev Rügen (under Roskilde stift) och Estland (eget stift) aldrig inlemmade i kungariket, även om de i perioder stod under dansk överhöghet.

Mera precist bestod kungariket av Jyske Lovs område (Jylland med Sønderjylland och Fyn), Sjællandske Lovs område (Själland med Lolland, Falster och Møn) samt Skånske Lovs område (Skåne med Halland, Blekinge och Bornholm).

"Helstaten" fram till 1864

Fram till 1864 var den Danske Monarki en sammanfattande benämning för konungariket Danmark (Nørrejylland och öarna Själland och Fyn, samt mindre öar, ofta kallat enbart Kungariket) samt Hertigdömet Slesvig och Holstein. Observera att kungariket vid denna tid inte inbegrep Sønderjylland (Slesvig), som var ett kungligt danskt län, eller Holstein som var ett hertigligt tyskt län. Skåne, Halland och Blekinge var fram till 1658 en del av kungariket.

Efter andra världskriget

1944 blev Island självständigt från kungariket Danmark. Efter andra världskriget skedde också flera stora förändringar av Färöarnas och Grönlands relation inom kungariket Danmark, där de gått från närmast kolonial status till ett allt större självstyre. Med hjemmestyreloven 1948 fick Färöarna[2] ett omfattande självstyre, och fem år senare blev Grönland en likaberättigad del av kungariket Danmark. 1979 infördes hjemmestyre även på Grönland.[3]

1972 blev Danmark medlem av EG. Eftersom Grönland då räknades som ett danskt amt blev även denna riksdel en del av EU, trots starkt lokalt motstånd mot medlemskapet. 1985 utträdde Grönland ur EG,[3] medan Färöarna aldrig varit del av EG. I båda länderna präglas motviljan mot medlemskap av en önskan att kontrollera sina egna fiskevatten (fisket står för en överväldigande del av både Grönlands[4] och Färöarnas[5] exportinkomster, och EU:s gemensamma fiskeripolitik innebär att alla EU-länder får del i allas fiskevatten).

På Grönland höll en folkomröstning i november 2008 om en utvidgning av sitt självstyre, ett beslut som är grundat i fleråriga diskussioner mellan Grönland och den danska regeringen. I folkomröstningen röstade 75 procent av väljarna för utökat självstyre. Året efter genomfördes ett utökat grönländskt självstyre,[3] varefter Grönland successivt fått bestämmanderätt över de flesta förvaltningsområden på ön, undantaget försvar, utrikes- och penningpolitik. Både Färöarna och Grönland emottar statsbidrag (danska: bloktilskud) till sina lokala ekonomier, i Grönlands fall motsvarande över 40 procent av statsbudgeten (4,5 miljarder danska kronor år 2013,[6] 4,3 miljarder DKK 2015[7]). Vartdera landet kan självt bestämma sig för att ta över fler förvaltningsområden, men då upphör också statsbidragen för dessa områden.[6]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, Rigsfællesskabet, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Rigsfællesskabet, tidigare version.

Noter

Media som används på denna webbplats