Rigas getto

Rigas getto

Rigas getto, 1941.
Rigas getto
PlaceringRiga, Lettland
Gettot skapadesjuli 1940
Gettot stängdesoktober 1943
Gettots tyske ledareEduard Roschmann (kommendant)
Juderådets ledareMichael Elyashov
Deportering tillRumbula, Biķernieki
Antal dödacirka 30 000 lettiska judar
cirka 20 000 tyska, tjeckiska och österrikiska judar
Antal överlevandecirka 1 000
ÖvrigtAnvändning av gasvagnar


(c) Bundesarchiv, Bild 183-N1212-326 / Otto Donath / CC-BY-SA 3.0
Gettot i Riga

Rigas getto var ett judiskt getto i Riga under andra världskriget. Det var beläget i stadsdelen Maskavas forštate och hyste i huvudsak lettiska och tyska judar. Ett provisoriskt getto inrättades i slutet av juli 1941, innan gettot i Maskavas forštate stod färdigt i oktober 1941.

Bakgrund

Den 22 juni 1941 inledde Tyskland Operation Barbarossa, anfallet på den tidigare bundsförvanten Sovjetunionen. En vecka senare, den 29 juni, utnämndes Hans-Adolf Prützmann till Högre SS- och polischef för Ostland och norra Ryssland, vilket innebar att han blev SS- och polischef i det av Tyskland ockuperade Baltikum och Vitryssland. Den 1 juli intogs Riga av tyska trupper. Under Prützmanns överinseende inrättades i slutet av juli 1941 ett provisoriskt getto i Riga för att den nazityska ockupationsmakten lättare skulle kunna kontrollera och övervaka Rigas judar. Det var dock inte förrän den 25 oktober samma år, genom en order av den tyske överborgmästaren i Riga, Hugo Wittrock, som samtliga judar i Riga med omnejd koncentrerades till ett enda, taggtrådsomgärdat, getto, beläget i området Maskavas Forštate i södra Riga.[1] Nästan 30 000 judar inhystes i bostäder i sexton kvarter.[2] Flervåningshusen i gettot var tämligen förfallna och de sanitära förhållandena var undermåliga. Högste ansvarig för gettot var Prützmann och senare hans efterträdare, Friedrich Jeckeln.[3]

Massmord

Merparten av Lettlands judar, omkring 24 000 personer mördades i skogsområdet Rumbula under två dagar, den 30 november och den 8 december 1941. Tusentals tyska judar deporterades till Rigas getto och kom senare att arkebuseras. Förövare var bland andra Jeckeln, Rudolf Lange och Herberts Cukurs.

Efter massakern i Rumbula delades det ursprungliga gettot i två distrikt: det lilla gettot för de överlevande lettiska judarna och det stora gettot, benämnt "tyska gettot", för judar deporterade från Tyska riket.[4]

Referenser

Noter

  1. ^ Ezergailis, Andrew (1996) (på engelska). The Holocaust in Latvia: 1941-1944: The Missing Center. Riga: Historical Institute of Latvia. sid. 344. ISBN 9984-9054-3-8 
  2. ^ Ezergailis, sid. 348.
  3. ^ Ezergailis, sid. 240.
  4. ^ Schneider, Gertrude (2001) (på engelska). Journey into Terror: Story of the Riga Ghetto. Westport, Connecticut: Praeger. sid. 162. ISBN 0-275-97050-7 

Tryckta källor

  • Ezergailis, Andrew (1996) (på engelska). The Holocaust in Latvia: 1941-1944: The Missing Center. Riga: Historical Institute of Latvia. ISBN 9984-9054-3-8 
  • Kaufmann, Max (1999) (på tyska). Churbn Lettland: die Vernichtung der Juden Lettlands (1). Konstanz: Hartung-Gorre. ISBN 3-89649-396-5 
  • Press, Bernhard (2000) (på engelska). The Murder of the Jews in Latvia, 1941–1945. Evanston, Illinois: Northwestern University Press. ISBN 0-8101-1729-0 
  • Schneider, Gertrude (2001) (på engelska). Journey into Terror: Story of the Riga Ghetto. Westport, Connecticut: Praeger. ISBN 0-275-97050-7 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Ghetto of Riga.jpg
Författare/Upphovsman: Open Street Map contributors, Licens: CC BY-SA 2.0
Ghetto of Riga on a 2022 city map, based on the file Riga ghetto map.
Bundesarchiv Bild 183-N1212-326, Riga, Judenghetto.jpg
(c) Bundesarchiv, Bild 183-N1212-326 / Otto Donath / CC-BY-SA 3.0
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
ADN-ZB/Donath

II. Weltkrieg 1939 - 1945
Judenverfolgung durch die faschistischen deutschen Besatzungstruppen in der Sowjetunion.
Lettische SSR: Das Judenghetto in Riga.

Aufn. 1942