Riddarfjärden

För fartyget, se M/S Riddarfjärden.

Riddarfjärden är den östligaste fjärden av Mälaren. Riddarfjärden ligger helt inom Stockholms innerstad, mellan stadsdelarna Marieberg, Kungsholmen, Norrmalm, Riddarholmen och Gamla stan i norr samt Södermalm och Långholmen i söder. Västerbron är den västliga gränsen medan Vasabron är östlig gräns. Landskapsgränsen mellan Uppland och Södermanland går igenom Västerbrons mittspann till Karl Johansslussen.

Vänster bild: Vy över Riddarfjärden mot öst från Västerbron. Till vänster ligger Kungsholmen, rakt fram syns Stockholms stadshus och till höger därom Riddarholmen. I förgrunden stävar ångfartyget M/S Gustafsberg VII in mot Stadshuskajen. Höger bild: Vy mot väst från Centralbron med fritidsbåtar som just lämnade Karl Johansslussen. Längst till höger syns Stockholms stadshus och i bakgrunden skymtar Västerbron.Vänster bild: Vy över Riddarfjärden mot öst från Västerbron. Till vänster ligger Kungsholmen, rakt fram syns Stockholms stadshus och till höger därom Riddarholmen. I förgrunden stävar ångfartyget M/S Gustafsberg VII in mot Stadshuskajen. Höger bild: Vy mot väst från Centralbron med fritidsbåtar som just lämnade Karl Johansslussen. Längst till höger syns Stockholms stadshus och i bakgrunden skymtar Västerbron.
Vänster bild: Vy över Riddarfjärden mot öst från Västerbron. Till vänster ligger Kungsholmen, rakt fram syns Stockholms stadshus och till höger därom Riddarholmen. I förgrunden stävar ångfartyget M/S Gustafsberg VII in mot Stadshuskajen.
Höger bild: Vy mot väst från Centralbron med fritidsbåtar som just lämnade Karl Johansslussen. Längst till höger syns Stockholms stadshus och i bakgrunden skymtar Västerbron.

Riddarfjärden är 2 700 meter lång i öst–västlig riktning och som minst 400 meter bred. Medeldjupet är 15–20 meter, det största djupet är 23 meter, intill Centralbron. Strandlinjen är 6 400 meter. Riddarfjärden rinner ut i Norrström och Söderström mot Saltsjön och Östersjön. Öster om Kungsholmen ansluter Klara sjö, öster om Riddarholmen ligger Riddarholmskanalen och söder om Långholmen finns Pålsundet.

Vattnet är så pass rent att man kan bada i det; på Långholmen finns Långholmsbadet och mittemot vid Smedsudden ligger Smedsuddsbadet. I början av 1900-talet startades Strömsimningen (en föregångare till dagens Riddarfjärdssimningen) som arrangerades fram till 1927 då tävlingen nedlades på grund av otjänligt vatten[1]. Först 1976 återupptogs Riddarfjärdssimningen mellan Stadshuset och Smedsudden, tävlingen ställdes dock tillfälligt in 2002 på grund av den dåliga vattenkvalitén beroende på avloppsproblem i en pumpstation.[1]

Denna numer rena fjärd var en gång i tiden en av Stockholms kloaker och soptippar och kallades då Lortfjärden och Guldfjärden. Hushållens exkrementer kördes ut på isen vintertid. Den låg sen flytande långa tider glänsande och flytande på vattenytan. Namnet förekommer redan i Karl XI:s almanacksanteckningar från 1689.[2] Guldfjärden gav även namn till gatan Guldgränd och kvarteren Guldfjärden Större och Guldfjärden Mindre på Södermalm.

Historiska bilder

Nutida bilder

Riddarfjärden genom årstiderna

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”Riddarfjärdssimningens historia”. SK Neptun. http://neptun.softronic.se/Riddarfjardssim/Riddarfjärdssimningens_historia.pdf. Läst 5 maj 2010. 
  2. ^ Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1 , s. 203

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Strömbadet 1925a.jpg
Strömbadet med Stockholms stadshus till höger
Riddarfjärden vinter 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Riddarfjärden på vintern 2012
Stockholm från Mälaresidan.jpg
Johan Fredrik Martin (1755‑1816). ”Stockholm ifrån Mälare-sidan” - ur ”Svenska Vuer”. Signerad J: Fred: Martin fecit. Troligen 1780-tal. Akvarellerad konturetsning, 36 x 52,5 cm.

Proveniens: Apotekare Gustaf Bernström (1877–1966), Göteborg. Därefter genom arv till nuvarande ägare.

Litteratur: Gustaf Upmark, Stockholmsbilder från fem århundraden 1523‑1923, 1923, s. 194, bild 232.

Hans Frölich, Bröderna Elias och Johan Fredrik Martins gravyrer, 1939, nr 166.
Riddarfjärden från Långholmen 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Category:Prins Carl Philip (ship, 1901) på Riddarfjärden
Riddarfjärden från Västerbron 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Riddarfjärden från Västerbron med Gustavsberg VII
Riddarfjärden 1939.JPG
Bogserbåten Hugin på Riddarfjärden vid Norr Mälarstrand 1959
Riddarfjärden 1897.JPG
Riddarfjärdens skridskobana sedd mot Riddarholmen
Riddarfjärden juli 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Riddarfjärden mot Söder Mälarstrand
Långholmen 2009a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Vy över Riddarfjärden och Långholmen från Stadshustornet i Stockholm
Riddarfjärden 1940.jpg
Läggning av elkablar i Riddarfjärden i Stockholm
Riddarfjärden mot väst 2006.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Riddarfjärden mot väst 2006