Richard Bergmann
Richard Bergmann | ||
![]() Richard Bergmann, 1950 | ||
Bordtennis, herrar | ||
Världsmästerskap | ||
---|---|---|
Guld | Bukarest 1953 | Herrlag |
Guld | Budapest 1950 | Herrsingel |
Guld | London 1948 | Herrsingel |
Guld | Kairo 1939 | Herrsingel |
Guld | Kairo 1939 | Herrdubbel |
Guld | Baden 1937 | Herrsingel |
Silver | Bukarest 1953 | Herrdubbel |
Silver | Bombay 1952 | Herrlag |
Silver | Bombay 1952 | Herrdubbel |
Silver | London 1938 | Herrlag |
Silver | London 1938 | Herrsingel |
Silver | Baden 1937 | Herrdubbel |
Brons | Utrecht 1955 | Herrlag |
Brons | London 1954 | Herrlag |
Brons | London 1954 | Herrsingel |
Brons | Budapest 1950 | Herrlag |
Brons | Stockholm 1949 | Herrlag |
Brons | Stockholm 1949 | Herrdubbel |
Brons | London 1948 | Herrdubbel |
Brons | London 1948 | Mixeddubbel |
Brons | Prag 1936 | Herrsingel |
Richard Bergmann född 1920 i Wien, Österrike, död 1970, var en österrikisk-brittisk bordtennisspelare. Bergmann anses vara en av de bästa defensivspelarna som någonsin funnits. Han vann ett antal medaljer i bordtennis-VM, varav sju var guld. Fyra gånger vann VM-titeln i singel.
1936 vann han sitt första VM-guld som spelare i det österrikiska Swaythling Cup-laget (herr-VM). Ett år senare vann han sitt första VM-guld i singel. När han vann blev han den yngste spelaren dittills som vunnit titeln.
När Tyskland annekterade Österrike 1938 flydde Bergmann till England. År 1939 vann han sitt andra VM-guld i singel och tillsammans med Viktor Barna tog han även hem dubbeltiteln. Efter andra världskriget vann han sitt tredje och fjärde VM-guld i singel 1948 och 1950. Sitt sista VM-guld fick han som spelare i det engelska Swaythling Cup-laget (herr-VM).
I mitten av 1950-talet blev han världens första professionella bordtennisspelare och reste runt med Harlem Globetrotters.
Halls of Fame
- 1982 valdes han in i International Jewish Sports Hall of Fame.
- 1993 valdes han in i International Table Tennis Foundation Hall of Fame. [1]
Meriter
- Bordtennis VM
- 1936 i Prag
- 3:e plats singel
- 1:a plats med det österrikiska laget
- 1937 i Baden
- 1:a plats singel
- 2:a plats dubbel (med Helmut Goebel)
- 1938 i London
- 2:a plats singel
- 2:a plats med det österrikiska laget
- 1939 i Kairo
- 1:a plats singel
- 1:a plats dubbel (med Viktor Barna)
- 1948 i London
- 1:a plats singel
- 3:e plats dubbel (med Viktor Barna)
- 3:e plats mixed dubbel (med Angelica Rozeanu)
- 1949 i Stockholm
- 3:e plats dubbel (med Tage Flisberg)
- 3:e plats med det engelska laget
- 1950 i Budapest
- 1:a plats singel
- 3:e plats med det engelska laget
- 1952 i Bombay
- 2:a plats dubbel (med Johnny Leach)
- 2:a plats med det engelska laget
- 1953 i Bukarest
- 2:a plats dubbel (med Johnny Leach)
- 1:a plats med det engelska laget
- 1954 i London
- 3:e plats singel
- 3:e plats med det engelska laget
- 1955 i Utrecht
- 3:e plats med det engelska laget
- 1936 i Prag
- Öppna engelska mästerskapen
- 1939: 1:a plats singel
- 1940: 1:a plats singel, 1:a plats dubbel (med Alfred Liebster)
- 1948: 1:a plats singel, 1:a plats dubbel (med Tage Flisberg)
- 1950: 1:a plats singel, 1:a plats dubbel (med Viktor Barna)
- 1952: 1:a plats singel
- 1953: 1:a plats dubbel (med Johnny Leach)
- 1954: 1:a plats singel
Externa länkar
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
|
Media som används på denna webbplats
Flag of England. Saint George's cross (a red cross on a white background), used as the Flag of England, the Italian city of Genoa and various other places.
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Chinese Taipei Olympic Flag. According to the official website of Chinese Taipei Olympic Committee, Blue Sky(circle) & White Sun(triangles) above the Olympic rings is neither the National Emblem of the Republic of China, nor the Party Emblem of Kuomintang (KMT), but a design in between, where the triangles do not extend to the edge of the blue circle, as registered at International Olympic Committee in 1981 and digitally rendered in 2013. Besides, the blue outline of the five-petaled plum blossom is broader than the red one. Moreover, the CMYK code of the blue one and the Blue Sky & White Sun is "C100-M100-Y0-K0", and different from the Olympic rings (C100-M25-Y0-K0). Note that it's the only version recognized by IOC.
Författare/Upphovsman: Winterbergen, […] / Anefo, Licens: CC BY-SA 3.0 nl
Internationaal tafeltennis te Utrecht, Richard Bergmann (Engeland) [oorspronkelijk afkomstig uit Oostenrijk. Veelvuldig wereldkampioen, red.]