Richard Bentley

Richard Bentley
Född	27 januari 1662 Oulton nära Leeds, West Yorkshire, England
Död	14 juli 1742 (80 år) Cambridge, Cambridgeshire, England
Medborgare i	Kungariket Storbritannien
Utbildad vid	Wadham College St John's College Queen Elizabeth Grammar School
Sysselsättning	Bibliotekarie[1], teolog[1], diakon, universitetslärare, litteraturkritiker, klassisk filolog, antikvetare, författare[2]
Befattning
Vicekansler
Arbetsgivare	Universitetet i Cambridge
Maka	Joanna Bernard (g. 1700–)[3]
Barn	Johanna Bentley (f. 1703)[4]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Richard Bentley, född 27 januari 1662 i Oulton nära Leeds, West Yorkshire, död 14 juli 1742 i Cambridge, var en engelsk filolog och kritiker.

Bentley studerade sedan 1676 i Cambridge och vistades först som informator, sedan som kaplan länge i doktor, sedermera biskop Stillingfleets hus. 1693 blev han kunglig bibliotekarie vid S:t Jamesbiblioteket. Sitt rykte som filolog grundlade Richard Bentley genom sitt om skarp kritisk begåvning och omfattande lärdom vittnande "brev till Mill", kommentarer, bifogade d:r Mills upplaga av Johannes Malelas (1691). Som apologetisk föreläsare (på bekostnad av ett av Robert Boyle stiftat legat) höll han 1692 en serie sedermera utgivna föredrag mot ateismen, vilka väckte stort uppseende.

Än mera omtalad blev han genom sitt deltagande i den i filologins historia ryktbara striden om de så kallade Falarisbrevens äkthet. Han uppvisade grundligt den rätta halten av dessa falsarier, särskildt i sin Dissertation upon the epistles of Phalaris etc., först utgiven i William Wottons Reflections upon ancient and modern learning 1697, sedan fristående i tillökat och fullständigt omarbetat skick 1699 (dessa båda avhandlingar är med inledning och kritiska noter utgivna av W. Wagner, Berlin 1874). I striden var inmängd en häftig, rent personlig tvist med Charles Boyle, vilken 1695 utgivit en upplaga av Falaris; Jonathan Swift fick av denna pennfäktning anledning till sin satir Battle of the books.

Richard Bentley var åren 1700-42 föreståndare (master) för det berömda Trinity college i Cambridge och gav som sådan ymniga prov på sitt övermodiga och stridslystna lynne, varför han också invecklades i häftiga och långvariga rättstvister med sina medbröder och t. o. m. en gång dömdes till avsättning från sitt ämbete, en dom, som dock hans motståndare aldrig lyckades få satt i verkställighet. År 1717 blev han förste teologie professor (regius professor of divinity).

Bland Richard Bentleys många arbeten på den klassiska filologins område märks främst hans edition av Horatius (Cambridge 1711, Amsterdam 1713). Dessutom utgav han Terentius, Phaedrus och Publilius Syrus (1726) samt Manilius (1739). Hans skarpblick kom honom som textutgivare bäst till pass vid försöken att utreda meningen av skenbarligen hopplöst dunkla eller korrumperade ställen; ej sällan ledde honom emellertid denna hans divinatoriska förmåga till rätt vågade och godtyckliga gissningar. Detta framträder tydligast i den upplaga av Miltons Paradise lost, som han - enligt uppgift på drottning Karolinas anmodan - ombesörjde 1732. Hans betydelse för de klassiska studierna i England är grundläggande, och hans namn skall alltid räknas bland den filologiska kritikens yppersta. Richard Bentleys smärre filologiska skrifter, Opuscula philologica, utkom 1781. En upplaga av hans samlade skrifter utgas av Dyce 1836-38 (i 3 band, ofulländad), hans korrespondens av C. Wordsworth (2 band, 1842-43).

• Wikimedia Commons har media som rör Richard Bentley.
  Bilder & media

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Bentley, Richard, 1904–1926.