Ria Wägner

Ria Wägner
Ria Wägner på omslaget till Hemmets Journal 38/1961.
Född28 oktober 1914[1]
Ulrika Eleonora församling, Stockholm
Död11 november 1999[1] (85 år)
Lidingö församling
BegravdLidingö församlings kyrkogård[2]
Medborgare iSverige
Utbildad vidWhitlockska samskolan
SysselsättningÖversättare, författare, TV-programledare, journalist
MakeStaffan Rosén[1]
BarnVeronica Wägner (f. 1947)[1]
FöräldrarHarald Wägner[1]
Ellen Rydelius[1]
Redigera Wikidata

Ria Wägner, egentligen Maria Wägner, född 28 oktober 1914 i Stockholm, död 11 november 1999 på Lidingö,[3] var en svensk författare, översättare och programledare i TV.

Under andra hälften av 1950-talet blev hon en av de första svenska TV-kändisarna.

Biografi

År 1939 blev Ria Wägner filosofie magister vid Lunds universitet, men anställdes redan året innan vid Nya Dagligt Allehanda där hon stannade till 1941 då hon fick en tjänst vid Åhlén & Åkerlunds förlag. Hon var TV-producent under åren 1957–1966 och 1970–1977. Hon ledde TV-programmet Hemma som började sändas 30 november 1956. Hennes signum på TV var vinkningen med handryggen mot tittaren, en gest inspirerad från Italien där hon som barn bodde en tid med sin mor.[4]

Wägner skrev även kokböcker och reseskildringar samt var redaktör för tidningen Vecko-Revyn. På 1950-talet översatte hon ett flertal böcker till svenska, däribland de tre inledande böckerna i deckarserien Jaguar (1950), men även titlar i monografiserien Tidens franska klassiker.

Under åren 1962–1963 var Wägner chefredaktör för tidningen Idun, som 1963 slogs samman med Vecko-Journalen. Hennes faster Elin Wägner hade varit redaktionssekreterare där 1907–1917 och hennes mor 1921–1923. Under 1960-talet medverkade hon även i ett antal husmorsfilmer.[5]

Ria Wägner är gravsatt i minneslunden på Lidingö kyrkogård.[6]

Familj

Ria Wägner var dotter till författarna Harald Wägner och Ellen Rydelius samt brorsdotter till Elin Wägner. Hon gifte sig 1939 med Staffan Rosén, med vilken hon fick två söner. Makarna skilde sig 1946, men redan från 1945 sammanlevde Ria Wägner med författaren Gustav Sandgren,[7] med vilken hon fick dottern Veronica Wägner.

TV-priset Ria

År 2014 fick de svenska TV-producenternas pris namnet Ria för att hedra Ria Wägner som en legendarisk pionjär inom svensk television. Priset utdelas årligen till förtjänta TV-produktioner och medarbetare inom en mängd olika kategorier.

Bibliografi (urval)

  • Möte med Stockholm (tillsammans med Ellen Rydelius, 1950, med teckningar av Gunnar Brusewitz)
  • 8 spanska städer (tillsammans med Ellen Rydelius, 1952)
  • Smakbitar från åtta länder (tillsammans med Ellen Rydelius, 1953)
  • Häpen och hungrig (1958)
  • Med Ria vid TV-spisen (ill. av Birgitta Nordenskjöld, 1960)
  • Käraste systrar (ill. av Gunilla Cederholm, 1961)
  • Portugal (Bonniers reseguider) (1963)
  • Italien söder om Rom (Bonniers reseguider) (1965)
  • Glad och hungrig eller Jag tar vad jag har (1967)
  • Gott och skönt med spaghetti och makaroner (1968)
  • Holland: en reseguide (Bonniers resegudier) (1971)
  • Första gången i Rom (tillsammans med Gustav Sandgren, 1973)
  • Första gången i Paris (tillsammans med Gustav Sandgren, 1977)
  • Satsa på ett leende: 31 kåserier (illustrationer av Ditte v d Schulenburg-Kjellberg, 1986)
  • Rena rama Ria: intryck och hågkomster (1991)
  • Dubbel matglädje (illustrationer av Veronica Wägner, 1996)

Översättningar

  • W. C. Tutte: Vilt blod (Hidden blood) (Wennerberg, 1950)
  • Raymond Radiguet: Djävulen i kroppen (Le diable au corps) (Tiden, 1950)
  • Denis Diderot: Rameaus brorson (Le neveu de Rameau) (Tiden, 1951)
  • Olga Golbaek: Vi tonåringar: vägledning i skönhetsvård, intim hygien, utveckling av personligheten m.m. (Teen-age) (1952)
  • Alphonse Daudet: Sapho: en parisisk sedeskildring (Sapho) (Tiden, 1956)
  • Honoré de Balzac: Kyrkoherden i Tours ; Den ryktbare Gaudissart (Tiden, 1956)

Källor

  1. ^ [a b c d e f] Maria (Ria) Wägner 1914-10-28 — 1999-11-11 Journalist, programledare, TV-producent, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: RiaWagner, läst: 28 september 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ FinnGraven.se, omnämnd som: Maria Wägner, läs online, läst: 28 september 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ "Hon var fru Television". TV-legenden Ria Wägner är död Aftonbladet 1999-11-13
  4. ^ "Proffsresenär gjorde guideboken njutbar" Svenska Dagbladet 27 februari 2015 (KB)
  5. ^ Ria Wägner på Svensk Filmdatabas
  6. ^ FindaGrave.com
  7. ^ "Ria Wägner, Sveriges första TV-kändis" Sveriges Radio 6 juni 2014. 32:15 in i programmet.

Vidare läsning

Externa länkar

Svenska kvinnliga TV-pionjärer
Enkanaltiden
Tvåkanaltiden
och senare
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Hemmets Journal nr 38 1961 (Ria Wägner).jpg
Hemmets Journal nr 38 1961 (Ria Wägner)
Cc-by new.svg
The new « Attribution » icon from Creative Commons