Rhinolophus ruwenzorii

Rhinolophus ruwenzorii
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljHästskonäsor
Rhinolophidae
SläkteRhinolophus
ArtRhinolophus ruwenzorii
Vetenskapligt namn
§ Rhinolophus ruwenzorii
AuktorHill, 1942[1]
Utbredning
Utbredningsområde (rött)
Hitta fler artiklar om djur med

Rhinolophus ruwenzorii är en fladdermusart som ingår i släktet Rhinolophus och familjen hästskonäsor.[2] Catalogue of Life anger inga underarter.[2]

Beskrivning

Som alla hästskonäsor har arten flera hudflikar kring näsan. Flikarna brukas för att rikta de överljudstoner som används för ekolokalisation. Till skillnad från andra fladdermöss som använder sig av överljudsnavigering produceras nämligen tonerna hos hästskonäsorna genom näsan, och inte som annars via munnen.[3] Pälsen är riklig och mjuk, med en längd på ungefär 13 mm på de längsta delarna. Färgen är mörkbrun på ovansidan, gråbrun på buksidan, och brunsvart på vingarna.[4] Kroppslängden är 8,3 till 10,4 cm cm, inräknat den 2,5 till 3,4 cm långa svansen, underarmslängden mellan 5,5 och 6,2 cm och vikten varierar mellan 16 och 19,5 g.[5]


Utbredning

Utbredningsområdet omfattar bergen i Albertine Rift-förkastningen i Kongo-Kinshasa, Uganda och Rwanda. Arten påträffades ursprungligen på Ruwenzoriberget, därav det vetenskapliga namnet.[1]

Ekologi

Arten är en bergsart, som lever i skogar på höjder mellan 1 600 och 2 700 meter över havet. Den söker daglega i grottor och liknande, konstgjorda konstruktioner som övergivna gruvgångar. Fladdermössen sover ensamma eller i mindre grupper på upp till 10 individer.[1]

Bevarandestatus

IUCN listar den som sårbar ("VU"), och populationen minskar. Främsta hoten är skogsavverkning och uppodling. Störningar av grottmiljön i vilken arten sover är ett annat hot.[1]

Källor

  1. ^ [a b c d e] Fahr. J. 2008 Rhinolophus ruwenzorii Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 3 september 2016.
  2. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/rhinolophus+ruwenzorii/match/1. Läst 4 september 2016. 
  3. ^ Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur. Stockholm: Norstedts. sid. 223. ISBN 91-1-864142-3 
  4. ^ John Eric Hill (1942). ”A New Bat of the Rhinolophus philippinensis Group from Mount Ruwenzori, Africa” (på engelska) (PDF, 230 kB). American Museum Novitates (The American Museum of Natural History, New York City, USA) (1180). http://digitallibrary.amnh.org/dspace/bitstream/2246/4780/1/N1180.pdf. Läst 3 september 2016. 
  5. ^ Jakob Fahr, Henning Vierhaus, Rainer Hutterer & Dieter Kock (2002). ”A revision of the Rhinolophus maclaudi species group with the description of a new species from West Africa (Chiroptera: Rhinolophidae)” (på engelska) (PDF, 2,04 MB). Myotis, International Journal of Bat Research (Zoologiche Forschungsmuseum Alexander Koenig, Bonn) 40: sid. 99–101 [5–7]. https://www.researchgate.net/profile/Jakob_Fahr/publication/209869220_A_revision_of_the_Rhinolophus_maclaudi_species_group_with_the_description_of_a_new_species_from_West_Africa_Chiroptera_Rhinolophidae/links/0912f50cd9f7351c53000000.pdf?origin=publication_detail. Läst 2 september 2016. 

Media som används på denna webbplats