Renstiernas gata

Renstiernas gata är en gata på östra Södermalm i Stockholm. Den sträcker sig i nord-sydlig riktning från Katarinavägen till Ringvägen och är cirka 900 meter lång. Uttalas ofta lokalt som "Renschenasgatan" och vanligen i bestämd form.^[1]

På 1670-talet kallades delen norr om Bondegatan för Nya Trädgårdsgatan respektive Nya Stadsträdgårdsgatan. På Petrus Tillaeus karta från 1733 omnämns gatan som Renstiernas gränd och på 1740-talet uppträder namnformen Renstiernas-Gatan. Namnet härrör från två från Holland invandrade bröder, Abraham och Jakob Momma, som adlades till Reenstierna år 1669. Båda var framgångsrika affärsmän och hade ett palats vid Wollmar Yxkullsgatan; Reenstiernska palatset. På den tiden var nuvarande Renstiernas gata en backig väg, som slutade i en smal gränd vid stupet ner till Stadsgården. Gränden kallades Schenasgränden och den användes som kälkbacke av traktens barn.^[1]

I början av 1900-talet sprängdes gatans norra del ner till nuvarande nivå tillsammans med Katarinavägen. Därigenom klipptes Stigbergsgatan av som innan dess ledde ända fram till Katarina kyrka. I söder sprängdes gatan på 1930-talet genom Vita Bergen.

• Pionen, den före detta ledningscentralen från 1943 under Vita bergen vid Renstiernas gata 37, som dataföretaget Bahnhof övertog år 2007 och lät bygga om den till datahall.
• Svenska Ords skrivstuga, Renstiernas gata 39, Hasse Alfredsons och Tage Danielssons författarstuga.

• 
  Renstiernas gata möter Katarinavägen.
• 
  Hantverksinstitutet.
• 
  Ingång till Pionen.
• 
  Svenska Ords skrivstuga.
• 
  Renstiernas gata 36–40, arkitekt Lars Bryde.

• Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (återtryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget. sid. 224. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1 

• Wikimedia Commons har media som rör Renstiernas gata.
  Bilder & media
• Stockholmskällan har media som rör Renstiernas gata