Religionssociologi

Religionssociologi är den gren av sociologin som studerar religion betraktat som samhällsfenomen. Man studerar bland annat vilken inverkan religion har på faktorer som social status och makt.

Historik

De klassiska sociologerna

Flera av de klassiska sociologerna från 1800-talet och tidigt 1900-tal, såsom Émile Durkheim, Max Weber och Karl Marx var mycket intresserade av religionen och dess inverkan på samhället. Durkheim menade att religionens primära funktion var att det höll samman den sociala gruppen, då man genom religionen upplever kollektivet. Gudar var enligt Durkheim ett uttryck för kollektivets och samhällets kraft, och dyrkandet av dessa var att betrakta som kollektivets självdyrkan. Detta kan läsas ur perspektivet att Durkheim metodologiskt var funktionalist.[1][2] Religion kunde enligt Max Weber spela roll för hur aktörer valde att agera i relation till sin omgivning via de religiösa dygderna, särskilt hos kalvinisterna vilka företrädde den så kallade protestantiska etiken, kring vilken Webers mest kända verk Den protestantiska etiken och kapitalismens anda är centrerat kring.[3] Karl Marx menade på att religiöst lidande var ett uttryck för verkligt lidande, i form av en (omedveten) protest mot det verkliga lidandet. Marx menade på att religionen är den förtryckta människans ''stuck & stön''.[4] Eller som han uttryckte det: ''hjärtat hos en hjärtlös värld, anden i andefattigdomens tillstånd. Den är folkets opium.''[5]

Se även

Referenser

  1. ^ ”Soziologische Klassiker/ Das soziologische Dorf/ Strukturfunktionalismus – Wikibooks, Sammlung freier Lehr-, Sach- und Fachbücher”. de.wikibooks.org. https://de.wikibooks.org/wiki/Soziologische_Klassiker/_Das_soziologische_Dorf/_Strukturfunktionalismus. Läst 11 december 2019. 
  2. ^ ”socialpsykologi A”. glosor.eu. Arkiverad från originalet den 11 december 2019. https://web.archive.org/web/20191211141049/https://glosor.eu/skriv-ut/if/socialpsykologi-a.7068908-1.html. Läst 11 december 2019. 
  3. ^ Weber, Max, 1864-1920. (2002). The Protestant ethic and the "spirit" of capitalism and other writings. Penguin Books. ISBN 0-14-043921-8. OCLC 47894060. https://www.worldcat.org/oclc/47894060. Läst 11 december 2019 
  4. ^ ”Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin. Inledning”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/svenska/marx/1844/01-d003.htm. Läst 11 december 2019. 
  5. ^ ”Marx, A Contribution to the Critique of Hegel's Philosophy of Right 1844”. www.marxists.org. https://www.marxists.org/archive/marx/works/1843/critique-hpr/intro.htm. Läst 11 december 2019. 

Litteratur

  • Oloph Bexell, Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000. Historiska studier. (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 120), kapitlet "Religionssociologi", sid. 343-350.
  • Anders Bäckström,  Religionssociologins pionjärer i Sverige. Om ett akademiskt ämnes framväxt och konsolidering genom ämnespionjärerna Berndt Gustafsson, Göran Gustafsson och Thorleif Pettersson. Artos 2022. ISBN 978-91-7777-251-4.
Auktoritetsdata