Reidar Ekner

Reidar Ekner
Född25 juli 1929[1]
Gävle, Sverige
Död5 juli 2014[1] (84 år)
Telemark fylke, Norge
Medborgare iSverige
SysselsättningÖversättare, poet
MakaEldrid Lunden
(g. 1994–)[2]
Redigera Wikidata

Reidar Ekner, född 25 juli 1929 i Gävle, död 5 juli 2014 i Telemark i Norge, var en svensk författare, översättare och litteraturvetare. Han är kanske mest känd för boken Efter flera tusen rad (1974), som handlar om dottern Torun och hennes cancersjukdom. Den översattes till flera språk.

Ekner debuterade som poet 1960 med samlingen Etnografika. Hans doktorsavhandling 1962 behandlade Hans Larssons syn på poesi. Efter den blev Ekner docent i litteraturhistoria med poetik vid Stockholms universitet. Han var litteraturkritiker i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1958–1973 och översatte många böcker, såväl poesi – bland annat Gary Snyder, Sigbjörn Obstfelder och Denise Levertov – som prosa, till exempel Herman Melville, Djuna Barnes och D. H. Lawrence. Ekner var också styrelseledamot i Svenska Översättarförbundet från 1962 och gästprofessor vid universitetet i Kalifornien, Berkeley 1970.

Han var en pionjär när han 1953 tog över kursen ”Skriv vad du vill” inom kursverksamheten vid Stockholms högskola. Bland deltagarna fanns Sonja Åkesson, P.C. Jersild, Lennart Engström, Bo Holmberg, Kaj Henmark, Sven Wernström, Siv Widerberg, Ingegärd Martinell, Heidi von Born, Barbro Törnroos och Ulf Ulfvarson.

Ekner hörde till Gunnar Ekelöfs vänner och skrev ofta om dennes författarskap. 1967 publicerade han I den havandes liv, en samling med essäer om Ekelöf och 1970 utgav han en bibliografi över författarskapet. Mellan åren 1991 och 1993 redigerade Ekner Ekelöfs skrifter i åtta band. Han var också aktiv i Gunnar Ekelöf-sällskapet. Det har sagts att ingen kunde mer om Ekelöf än Ekner.[3]

Åren 1973–1999 drev han också förlaget Arkturus, som förutom skrifter och översättningar av Ekner (listade i bibliografin nedan) även gav ut Christian Stannow, Rönnog Seaberg, Gary Snyder (i översättning av Thomas Gartz), Elin Wägner och William Pitt Root.

Ekner var sedan 1994 gift med den norska författaren Eldrid Lunden[4] och efter 1997 bosatt i Bø i Telemark i Norge.

Bibliografi

  • Att läsa poesi: metoder för diktanalys (tillsammans med Örjan Lindberger, Verdandi, 1955)
  • Etnografika: dikter (Norstedt, 1960)
  • Hans Larsson om poesi: en analys av hans estetik (Norstedt, 1962) [Diss. Stockholms universitet]
  • Skiljaktigheter: dikter (Norstedt, 1963)
  • En sällsam gemenskap: Baudelaire, Söderberg, Obstfelder, Rilke: litteraturhistoriska essäer (Norstedt, 1967)
  • I den havandes liv: åtta kapitel om Gunnar Ekelöfs lyrik (Bonnier, 1967)
  • Andhämtning, bilder [dikter] (Norstedt, 1969)
  • Gunnar Ekelöf: en bibliografi (Bonnier, 1970)
  • Liten hjälpreda: anvisningar för författare av uppsatser och avhandlingar i litteraturvetenskap och andra humanistiska ämnen (Arkturus, 1973)
  • Efter flera tusen rad (Författarförlaget, 1974). 6., omarb. uppl. 1985
    • Dansk översättning: Efter flere tusind rad (1980)
    • Nederländsk översättning: Na zoveel straling (1986)
    • Norsk översättning: Etter flere tusen rad (1987)
    • Fransk översättning: Voyez cet enfant (1988)
    • Tysk översättning: Klage um die Tochter (1988)
    • Italiensk översättning: Dopo molte migliaia di radiazioni (2005)
  • Varje meddelande att motståndet skall uppges är falskt [dikter] (Norstedt, 1974)
  • Den svenske toalettsabotören [dikter] (Arkturus, 1975)
  • Halvvägs mot mörkret: dikter och anteckningar (Norstedt, 1979)
  • Mellan polerna: dikter (Norstedt, 1982)
  • Stenarna i skrinet: fyra metamorfa berättelser (Kalejdoskop, 1984)
  • Under trädkronorna: dikter (Norstedt, 1987)
  • Flödet: dikter 1979–80 (Arkturus, 1999)
  • Kalenderdikter 1974–2006 (CKM, 2006)
  • Ett fönster i Karthago: berättelser och speglingar (CKM, 2009)
  • Läsningar av engelskspråkig prosa och lyrik (Nomen, 2011)
  • Förintelsens tema: artiklar och andra texter 1958–1999 (CKM, 2011)
  • Från Strindberg till Jersild: läsningar av svensk prosa och lyrik (Nomen, 2011)
Översättningar
  • Herman Melville: Billy Budd, förmärsgast (Billy Budd, foretopman) (Rabén & Sjögren/Vi, 1955)
  • Peter Taylor: Staden Thorntons änkor (The widows of Thornton) (Wahlström & Widstrand, 1956)
  • Henry Miller: Leendet vid stegens fot (The smile at the foot of the ladder) (Rabén & Sjögren/Vi, 1956)
  • Herman Melville: Melville: en samlingsvolym (urval och kommentarer: Reidar Ekner, Rabén & Sjögren/Vi, 1957)
  • Herman Melville: Benito Cereno ; Bartleby (Tiden, 1958)
  • Nathanael West: Gräshopporna (The day of the locust) (Christofer, 1959)
  • Helgon & hetsporrar (Rabén & Sjögren, 1960)
  • Djuna Barnes: Natt bland hästar: noveller (översatt tillsammans med Mårten Edlund, Geber, 1961)
  • Lu Hsun: Den sanna historien om Ah Q och andra berättelser (Cavefors, 1964)
  • Robert Walser: Damen vid fönstret och andra berättelser (Tiden, 1966)
  • D. H. Lawrence: Söner och älskande (Sons and lovers) (Aldus/Bonnier, 1970)
  • Kinesiska noveller från Lu Xun till kulturrevolutionen (översatta tillsammans med Lars Ellström, Prisma, 1973)
  • Gary Snyder: Tingens ådring (översatt tillsammans med Niklas Törnlund, Cavefors, 1975)
  • Sigbjørn Obstfelder: Här är så underligt: dikter (FIB:s lyrikklubb, 1975)
  • John Gardner: Grendel (Grendel) (PAN/Norstedt, 1975)
  • Gary Snyder: Sköldpaddsön (Turtle Island) (Cavefors, 1976)
  • Henry David Thoreau: Om civilt motstånd (On civil disobedience) (Arkturus, 1977)
  • Denise Levertov: Känna det okända: dikter (PAN/Norstedt, 1977)
  • John Gardner: Kungens indian ; Vårens härjningar (PAN/Norstedt, 1977)
  • John Gardner: Oktobers ljus (October light) (Norstedt, 1979)
  • Bjørn Aamodt: Anchorage: dikter (Anchorage) (CKM, 2008)

Källor

Referenser

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 120848666.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, nbl.snl.no .[källa från Wikidata]
  3. ^ David Andersson, "Ingen kunde mer om Ekelöf" i Axess nr 6/2014 https://www.axess.se/artiklar/ingen-kunde-mer-om-ekelof/
  4. ^ ”CV reidar ekner”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402091210/http://home.online.no/~ekner/page2/page2.html. Läst 7 januari 2014.