Reichsheer
Reichsheer (Rikshären) var namnet på Tysklands armé 1919 till 1935 då den bytte namn till Heer under nazisttiden. Det var en del av riksvärnet, den tyska Weimarrepublikens krigsmakt. Oftast hänsyftar man dock på rikshären, när man använder termen riksvärnet.
Styrka
På grund av Versaillesfredens villkor efter första världskriget förbjöds värnplikt och lantstridskrafternas storlek begränsades till 100 000 yrkesmilitärer. För att inte reservstyrkor skulle kunna skapas genom att soldater anställdes, utbildades och avskedades, föreskrevs att officerare måste förplikta sig till 25 års anställning från datum för officersutnämningen och underofficerare och manskap till 12 års anställning från datum för rekrytskolans påbörjande. [1]
| Personalkategori | Antal |
|---|---|
| Officerare | 4 000 |
| Underofficerare | 20 000 |
| Underbefäl | 38 000 |
| Manskap | 38 000 |
Tabellens källa: [2]
Organisation
Rikspresidenten var riksvärnets högste befälhavare. Han utövade sin befälsmakt genom riksvärnsministeriet. Rikshären leddes av en arméchef (Chef der Heeresleitung), med underställda centrala stabsorgan och förvaltningsmyndigheter. Det fanns två armékårstaber, en i Berlin och en i Kassel, vilka ledde rikshärens sju infanteri- och tre kavalleridivisioner.[3] Varje infanteridivision bestod av tre infanteriregementen och ett artilleriregemente. Varje kavalleridivision bestod av sex kavalleriregementen.[4] Vid varje infanteridivision fanns även en pionjärbataljon, en signalbataljon, en trängbataljon och en sjukvårdsbataljon.[5] Militärterritoriellt var riksvärnet indelat i sju militärområden (Wehrkreise I-VII). Infanteridivisionscheferna var tillika militärområdesbefälhavare.[6]
Infanteriregementen
- 1. (Preuß.) Infanterie-Regiment
- 2. (Preuß.) Infanterie-Regiment
- 3. (Preuß.) Infanterie-Regiment
- 4. (Preuß.) Infanterie-Regiment
- 5. (Preuß.) Infanterie-Regiment
- 6. Infanterie-Regiment
- 7. (Preuß.) Infanterie-Regiment
- 8. (Preuß.) Infanterie-Regiment
- 9. (Preuß.) Infanterie-Regiment
- 10. (Sächs.) Infanterie-Regiment
- 11. (Sächs.) Infanterie-Regiment
- 12. Infanterie-Regiment
- 13. (Württ.) Infanterie-Regiment
- 14. (Bad.) Infanterie-Regiment
- 15. Infanterie-Regiment
- 16. Infanterie-Regiment
- 17. Infanterie-Regiment
- 18. Infanterie-Regiment
- 19. (Bayer.) Infanterie-Regiment
- 20. (Bayer.) Infanterie-Regiment
- 21. (Bayer.) Infanterie-Regiment
Preuß. = Preussen; Sächs. = Sachsen; Württ. = Württemberg; Bad. = Baden; Bayer. = Bayern
Källa: [7]
Grader och löner
| Lönegrad | Grundlön i riksmark utan bostadstillägg | Grad eller befattning |
|---|---|---|
| C1 | 24 000 | Chefen för armén General |
| C2 | 19 000 | Generallöjtnant Generalöverstabsläkare |
| C3 | 16 000 | Generalmajor Generalstabsläkare Generalstabsveterinär |
| C4 | 12 600 | Överste Generalläkare Generalveterinär |
| C5 | 9 700 | Överstelöjtnant Generalöverläkare Generalöverveterinär |
| C6 | 7 700 - 8 400 | Major Överstabsläkare Överstabsveterinär |
| C7 | 4 800 - 6 000 - 6 900 | Kapten Stabsläkare Stabsveterinär |
| C8 | 2 400 -2 700 - 3 100 - 3 400 - 3 800 - 4 200 | Löjtnant Underlöjtnant |
| C9 | 3 400 - 3 800 - 4 200 | Överläkare Överveterinär Assistentläkare Veterinär |
| C10 | 3 400 - 3 600 - 3 800 - 4 000 | Övermusikmästare |
| C11 | 2 500 -2 700 - 2 850 - 3 050 - 3 250 - 3 400 - 3 600 | Hovslagarläromästare |
| C12 | .. | endast Reichsmarine |
| C13 | 2 400 - 2 600 -3 000 | Musikmästare |
| C14 | 2 200 - 2 400 - 2 600 - 2 800 | Undervapenmästare |
| C15 | 2 400 | Överfältväbel Underläkare Underveterinär |
| C16 | 2 340 | Fältväbel |
| C17 | 2 040 - 2 160 | Underfältväbel |
| C18 | 1 920 | Sergeant (Unteroffizier) Överfurir (Stabsgefreiter) |
| C19 | 1 680 - 1 740 - 1 800 | Furir (Obergefreiter) |
| C20 | 1 410 | Korpral (Gefreiter) |
| C21 | 1 260 | Vicekorpral (Oberschütze) |
| C22 | 1 080 | Menig (Schütze) |
Tabellens källa:[8]
Referenser
- ^ Rudolf Absalon, Die Wehrmacht im Dritten Reich: 30. Januar 1933 bis 2. August 1934 (Oldenbourg Wissenschaftsverlag 1966), s. 180 ff.2013-03-23.
- ^ Rise of the beast - German secret armaments (1922-35) Arkiverad 9 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. 2013-03-23.
- ^ Wikipedia: Reichswehr 2013-03-23.
- ^ Reichswehr (1919-1935) 2013-03-23.
- ^ Wikipedia: 4e division (Reichswehr) 2013-03-23.
- ^ Wikipedia: Wehrkreis 2013-03-23.
- ^ Infanterie-Regimenter der Reichswehr 2013-03-23.
- ^ Reichsgesetzblatt Teil I 1927, s. 391 f.
Media som används på denna webbplats
(c) Bundesarchiv, B 145 Bild-P050127 / CC-BY-SA 3.0
MG-Nest im Gelände, mit beobachtendem Truppenführer
(c) Bundesarchiv, Bild 102-10046 / CC-BY-SA 3.0
Författare/Upphovsman: Milgesch, Licens: CC BY-SA 3.0
Kommandostruktur des Reichsheeres der Reichswehr
(c) Bundesarchiv, Bild 102-13678 / CC-BY-SA 3.0
Die von der Militärbehörde verhafteten und ihres Amtes enthobenen preussischen Polizeiminister Severing, Grzesinsky, Dr. Weiss und Kommandeur Heimannsberg.
(c) Bundesarchiv, Bild 102-13869 / CC-BY-SA 3.0