Region Gotland
| Region Gotland Gotlands kommun Kommun | |
 Kanslihuset med reception | |
| Slogan | Den magiska ön[1] |
|---|---|
 (c) Lokal_Profil, CC BY-SA 2.5 Gotlands kommunvapen | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Gotland |
| Län | Gotlands län |
| Centralort | Visby |
| Inrättad | 1 januari 1971[2] |
| Befolkning, areal | |
| Folkmängd | 61 186 ()[3] |
| Areal | 15 196,05 kvadratkilometer ()[4] |
| - därav land | 3 134,44 kvadratkilometer[4] |
| - därav vatten | 12 061,61 kvadratkilometer[4] |
| Bef.täthet | 19,52 inv./km² (land) |
| Läge | |
 (c) Lantmäteriet, CC BY-SA 2.5 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 57°36′55″N 18°16′50″Ö / 57.615277777778°N 18.280555555556°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Gotlands domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-0803[5] |
| Anställda | 6 975 ()[6] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 0980[7] |
| GeoNames | 2711509 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Region Gotland, officiellt Gotlands kommun, är en svensk kommun med ett utökat ansvar för uppgifter som normalt hör till regioner. Kommunen har dessutom sedan 2011 ett regionalt utvecklingsansvar.[8] I samband med detta började kommunen använda namnet Region Gotland i stället för det dock fortsatt officiella Gotlands kommun.
Områdets berggrundsförhållanden formar i både kommunens horisontal- och vertikala samt enskilda landformer. Detta medför att området får en, för riket, unik topografi. Öns näringsliv avviker markant från övriga län och i Sverige som helhet. Andelen sysselsatta inom jordbruket är högt, industrin lågt och tjänstenäringarna mycket högt.
Sedan 1970-talet har befolkningstrenden varit positiv. Sedan 1994 har kommunen haft borgerligt respektive rödgrönt styre varannan mandatperiod.
Administrativ historik
Regionen/kommunens område motsvarar samtliga socknar på Gotland samt Visby stad. I socknarna bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, och för Visby stad bildades en stadskommun.
Hemse municipalsamhälle inrättades 25 juni 1886 i Hemse landskommun. 1936 inkorporerades Visby landskommun i Visby stad och samma år ombildades Othems landskommun till Slite köping.
Vid kommunreformen 1952 bildades på ön tolv så kallade storkommuner:
- Dalhem (av Dalhem, Ekeby, Ganthem, Gothem, Hörsne med Bara, Källunge, Norrlanda och Vallstena),
- Fårösund (av Bunge, Fleringe, Fårö och Rute),
- Havdhem (av Eke, Grötlingbo, Hablingbo, Havdhem, Näs och Silte),
- Hemse (av Alva, Fardhem, Gerum, Hemse, Levide, Linde, Lojsta, och Rone),
- Hoburg (av Fide, Hamra, Sundre, Vamlingbo och Öja),
- Klintehamn (av Västergarn, Sanda, Mästerby, Väte, Hejde, Klinte, Fröjel, Eksta och Sproge),
- Ljugarn (av Alskog, Ardre, Etelhems, Garde, Lau och Lye),
- Lärbro (av Hall, Hangvar, Hellvi och Lärbro),
- Romakloster (av Akebäck, Ala, Anga, Barlingbo, Björke, Buttle, Endre, Follingbo, Gammelgarn, Guldrupe, Halla, Hejdeby, Kräklingbo, Östergarn, Roma, Sjonhem, Vänge och Viklau),
- Stenkumla (av Atlingbo, Eskelhem, Hogrän, Tofta, Stenkumla, Träkumla, Vall, och Västerhejde),
- Stånga (av Burs, När och Stånga) samt
- Tingstäde (av Bro, Bäl, Fole, Hejnum, Lokrume, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde och Väskinde).
Boge landskommun gick samtidigt upp i Slite köping medan Visby stad förblev oförändrad. Hemse municipalsamhälle upplöstes med utgången av år 1958.
Gotlands kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Visby stad, Slite köping och de tolv landskommunerna Dalhem, Fårösund, Havdhem, Hemse, Hoburg, Klintehamn, Ljugarn, Lärbro, Romakloster, Stenkumla, Stånga och Tingstäde.[9]
Kommunen ingår sedan bildandet 1971 i Gotlands domsaga.[10]
Geografi
Region Gotland omfattar landskapet Gotland och Gotlands län, vilket innebär ön Gotland med omkringliggande öar, av vilka de viktigaste är Fårö, Stora Karlsö, Lilla Karlsö och Gotska Sandön.
Topografi och hydrografi
Områdets berggrundsförhållanden formar i både kommunens horisontal- och vertikala samt enskilda landformer. Detta medför att får en, för riket, unik topografi. Den genomgående låga landytan, som till största delen ligger under 30 meter över havet, är flack. Berggrundslagrens stupning gör att den platåartade ytan har en svag sydöstlig lutning. Hög respektive låg terräng beror av bergarternas varierande motståndskraft mot nedbrytning. Zonerna med hård kalksten når 40–70 meter över havet, varav det ena löper över ön från Tofta till Fårö och det andra från Klinte till Östergarn. I det senare nämnda stråket finns öns högsta punkt i Lojsta som når 82 meter över havet samt Lilla Karlsö som når 66 meter över havet. Stora Karlsö når 56 meter över havet. I de stråk där ytbergarter utgörs av den mjukare, leriga märgelstenen ligger betydligt lägre. Längs kustområdet i nordväst finns en hög och rak brantkust, så kallad klintkust, detta genom lagerstupningen hos öns sedimentära berggrund. Längs kustområdet i öster är kusten låg och kustlinjen flikig, utanför kustområdet har det bildats avsatser i havsbottnen så kallade pallar, vilka avgränsas utåt av undervattensklintar. På strandplanet har erosion och vittring isolerat 50–150 meter breda raukar som, liksom grottorna, har fått stor uppmärksamhet. Dessa återfinns ofta samlade i fält, så som vid Irevik och på Lilla Karlsö. På Fårö, men också på ett flertal andra platser, finns klapperstensfält.[11]
Ett annat utmärkande drag för Gotland är strandvallar från olika stadier i Östersjöns historia. Exempel är ancylusvallarna som i norr når 45 meter över havet och i söder 19 meter över havet. På lägre nivå påträffas littorinavallar där även de flesta raukarna finns. Bland fenomen som uppstått under ancylustid återfinns den stora rauken Hoburgsgubben i söder liksom ett flertal grottor, däribland Stora förvar på Stora Karlsö. Torsburgen och Klinteberget, vilka når 68 respektive 53 meter över havet, är exempel på inlandsklintar. Generellt består det tunna jordtäcket av kalkhaltig moränlera, även om torvjord och sand förekommer. Sand förekommer dock mest längs kusterna. Gotska Sandön är helt uppbyggd av sandackumulationer. Som en följd av den flacka topografin och kalkstenens genomsläpplighet saknas större vattendrag saknas på Gotland, vilket gjort att det bildats underjordiska lopp och karster, exempelvis vid Lummelunda med dess kända grottsystem.[11]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]
| Gotland | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Klimat
Öns tempererade klimat har en maritim prägel givet Gotlands läge. Exempelvis är februari den kallaste månaden, med en medeltemperaturen på −1 °C, och juli är den varmaste månaden med temperaturer på 16–17 °C. Hösten är utpräglat mild.[11]
I genomsnitt är årsnederbörden 525 mm, varav 50 mm faller varje månad från juli till och med januari. Totalt har ön 135–150 dagar med nederbörd varje år och 70 dagar med snötäcket. Omkring 15 15procent av den totala årsnederbörden utgörs av snö. Endast på den centrala delen av kommunen når snödjupet ca 20 cm i genomsnitt. Över året har ön 2 100 timmar eller 47,5 procent av det teoretiskt möjliga antalet soltimmar, vilket är jämförelsevis högt.[11]
Naturskydd
År 2022 fanns en nationalpark i kommunen, Gotska Sandön som är Östersjöns ensligaste plats. Förutom ett antal kulturarv trivs insekter i området. En del av dessa har hittats på ön för första gången och några har också sin enda kända nordiska förekomst här, däribland sju skalbaggsarter.[13] Därtill planerades för en till, Bästeträsk, som inkluderar alvarmarker, karsthällar, våtmarker, kust, sjöar och gamla skogar.[14] Samma år, 2022, fanns 155 naturreservat i Gotlands kommun, varav Galgberget och Södra hällarna förvaltas av regionen.[15]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 36 församlingar inom Svenska kyrkan som tillhör Visby stift.
Från 2016 indelas kommunen i 93 distrikt.[16]
Tätorter
Det finns 18 tätorter i Gotlands kommun.[17] Centralorten är i fet stil.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning efter befolkning 31 dec 2015.
|
|
Postadress
Följande ortnamn är postorter inom Gotlands kommun:
|
|
|
|
|
Postnummerområdets nummer är 62 och samtliga postnummer ligger i serien 621 00 - 624 70.[18]
Styre och politik
Styrande organ benämns efter beslut 27 januari 2011 regionstyrelsen respektive regionfullmäktige.[19]
Styre
Mandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av de rödgröna, vilka fortsatte styra efter valet 2014. Dessa aviserade att en nyckelfråga under mandatperioden var befolkningstillväxt, genom ett "blomstrande näringsliv och en stark välfärd". Andra viktiga frågor ansågs vara en "kryssningskaj och en ny gymnasieskola och skapandet av ett grönt centrum på Lövsta".[20]
Efter valet 2018 styrs området av Alliansen i en minoritetskoalition.[21] Detta innebar att Sverigedemokraterna fick en vågmästarroll.[22]
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994–1998 | S | V | MP | |||
| 1998–2002 | M | L | C | KD | GGF | |
| 2002–2006 | S | V | MP | |||
| 2006–2010 | M | L | C | KD | ||
| 2010–2014[20] | S | V | MP | |||
| 2014–2018[20] | S | V | MP | |||
| 2018–2022[21] | C | M | L | KD | ||
| 2022–[23] | S | M | ||||
Regionfullmäktige
Regionfullmäktige på Gotland har 71 ledamöter, vilka sammanträder på Visborg. Regionfullmäktige hanterar både de ärenden som i andra kommuner ligger under kommunfullmäktige och det som i andra län ligger under regionfullmäktige. Därtill har regionfullmäktige även ansvar för det regionala utvecklingsansvaret.[24]
Presidium
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Inger Harlevi |
| Förste vice ordförande | C | Björn Dahlström |
| Andre vice ordförande | S | Jonathan Carlsson |
Källa:[25]
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | M | Inger Harlevi |
| Förste vice ordförande | S | Christer Engelhardt |
| Andre vice ordförande | C | Gunnel Lindby |
Källa:[26]
Mandatfördelning i region Gotland, valen 1970–2022
| Valår | V | S | MP | FI | SD | NYD | GGF | ÖVR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 29 | 33 | 9 |
| 71 | 87,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 28 | 33 | 10 |
| 71 | 90,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 27 | 27 | 6 | 10 |
| 71 | 90,4 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 4 | 27 | 23 | 6 | 11 |
| 71 | 89,5 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 4 | 30 | 1 | 19 | 4 | 13 |
| 71 | 90,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 4 | 28 | 3 | 18 | 7 | 11 |
| 71 | 88,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 4 | 28 | 6 | 19 | 5 | 9 |
| 71 | 85,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 4 | 25 | 4 | 3 | 18 | 4 | 2 | 11 |
| 71 | 85,1 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 4 | 30 | 5 | 4 | 15 | 2 | 11 |
| 71 | 85,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 7 | 23 | 4 | 3 | 15 | 3 | 3 | 13 |
| 71 | 78,38 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 8 | 28 | 4 | 13 | 4 | 3 | 11 |
| 71 | 77,84 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 7 | 24 | 4 | 17 | 4 | 1 | 14 |
| 71 | 79,75 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 6 | 24 | 7 | 15 | 4 | 15 |
| 71 | 82,64 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 7 | 21 | 8 | 1 | 3 | 14 | 4 | 13 |
| 71 | 84,65 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 7 | 18 | 4 | 2 | 6 | 18 | 3 | 2 | 11 |
| 71 | 86,79 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 6 | 23 | 4 | 8 | 13 | 2 | 2 | 13 |
| 71 | 83,80 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
Regionstyrelse
Regionstyrelsen i Region Gotland har 15 ledamöter vars uppdrag är att förbereda samtliga ärenden som ska avgöras av regionfullmäktige och utarbeta ett förslag till budget. Vidare ska regionstyrelsen, inom sig, utse ett arbetsutskott bestående av sju ledamöter. Arbetsutskottet uppgift är att förbereda ärenden som ska behandlas i regionstyrelsen.[27]
| Presidium 2018–2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | C | Eva Nypelius |
| Förste vice ordförande | M | Jesper Skalberg Karlsson |
| Andre vice ordförande | S | Meit Fohlin |
Källa:[25]
| Presidium 2022–2026 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Meit Fohlin |
| Förste vice ordförande | M | Andreas Unger |
| Andre vice ordförande | C | Eva Nypelius |
Källa:[28]
Övriga nämnder
- 2018-2022 :
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hälso- och sjukvårdsnämnden | L | Mats-Ola Rödén | C | Bibbi Olsson | S | Filip Reinhang |
| Miljö- och byggnämnden | C | Eva Ahlin | M | Ingemar Lundqvist | S | Anne Ståhl Mousa |
| Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden | M | Andreas Unger | C | Kjell Genitz | S | Aino Friberg Hansson |
| Barn- och utbildningsnämnden | C | Stefan Nypelius | M | Meishuan Wong | S | Jonathan Carlsson |
| Socialnämnden | M | Rolf Öström | C | Johan Malmros | S | Håkan Ericsson |
| Tekniska nämnden | C | Karl-Johan Boberg | M | Lina Runander | S | Tommy Gardell |
| Patientnämnden | M | Berit Cedergren Onsjö | S | Pia Dyvander-Johansson | ||
| Överförmyndarnämnden | C | Gunnel Lindby | S | Eric Martell | ||
| Valnämnden | C | Arne Josefsson | S | Eleonore Hemström | ||
- 2022-2026[29] :
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | Andre vice ordförande | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Hälso- och sjukvårdsnämnden | S | Filip Reinhang | M | Mikael Blad | C | Eva Ahlin |
| Miljö- och byggnämnden | M | Anders Unger | S | Thomas Karlström | C | Lars Thomsson |
| Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden | M | Rolf Öström | S | Aino Friberg Hansson | C | Anna Andersson |
| Barn- och utbildningsnämnden | S | Oscar Lindster | M | Lina Runander | C | Hans Berglund |
| Socialnämnden | S | Håkan Ericsson | M | Andreas Vall | C | Johan Malmros |
| Tekniska nämnden | M | Mariette Nicander | S | Tommy Gardell | C | Ulf Gahne |
| Patientnämnden | S | Jessica Palmgren | C | Yvonne Ahlgren | ||
| Överförmyndarnämnden | C | Gunnel Lindby | ||||
| Valnämnden | S | Eleonore Hemström | C | Arne Josefsson | ||
Internationella relationer
Sedan urminnes tider kännetecknas Gotland av mångsidiga internationella kontakter. Sedan 1960-talet har kulturutbytet stegvis ökat och numer deltar kommun i ett stort antal internationella nätverk och projekt "som ofta sker i olika samverkansformer mellan kommunen, staten och en mångfald av fria organisationer". Kommunen ska, enligt det fastställda målsättningsarbetet vara en kulturmötesplats. Som en del av detta finns samarbete med ett flertal vänorter, däribland Tukums i Lettland, Lübeck i Tyskland, Rhodos i Grekland och Saaremaa i Estland.[30]
Andra typer av internationella samarbeten är Östersjöns författar- och översättarcentrum (1992), Baltic art Center (1999) och Visby Internationella Tonsättarcentrum (2001). Genom det svenska EU-medlemskapet har det blivit vanligare att kultursamarbetet inkluderar hela Europa och att man söker stöd för detta hos EU.[30]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Öns näringsliv avviker markant från övriga län och i Sverige som helhet. Exempelvis var andelen sysselsatta inom jordbruket i början av 2020-talet sju procent på Gotland medan motsvarande siffra för Sverige var två procent. Samtidigt var andelen industrisysselsatta lägre, knappt 10 procent. Tjänstesektorn var dock nästan lika stor som i riket i dess helhet. Ungefär hälften av den förvärvsarbetande befolkningen arbetade i Visby och dess närhet.[31]
Jordbruk
En av öns basnäringar är jordbruket, en sektor som också utgör grunden för en betydande livsmedelsindustri. Animalieprodukter, mjölk-, nötkött- och svinproduktion, utgjorde den huvudsakliga inkomstkällan för jordbrukarna i början av 2020-talet. Därutöver finns en stor fårstam på Gotland. Åkermark utgör 25 procent av öns landareal och den används främst för odling av vallväxter, fodersäd och brödsäd. Utöver detta odlas även sockerbetor, matpotatis, oljeväxter och trädgårdsprodukter. Strukturomvandlingen, som pågått de senaste årtiondena, har medfört att antalet jordbruksföretag har minskat kraftigt. Ungefär 50 procent av jordbruksföretagarna har även någon annan typ av sidosysselsättning.[31]
Industri
Ett stort antal små företag utgör större delen av områdets tillverkningsindustri. Dessa baserar ofta tillverkningen på lokala råvaror såsom trä, sten och ull. Bland större företag återfinns cementfabriken Cementa AB, kalkfabriken Nordkalk AB samt Gotlands slagteri. [31]
Tjänster och turism
Omkring 70 procent av de förvärvsarbetande i kommunen var i början av 2020-talet sysselsatta inom tjänstesektorn, en sektor som fördubblats under de senaste 30 åren. Stora arbetsgivare inom tjänstesektorn är Visby lasarett och övriga förvaltningar, som är den dominerande arbetsgivaren på ön. Andra större arbetsgivare var Destination Gotland, AB Svenska Spel och Payex Finans AB.[31]
Även turismen var viktig för näringslivet i kommunen, då ön årligen besöks av cirka 800 000 turister, varav en majoritetvar svenskar. I huvudsak är det öns säregna natur, otaliga historiska minnesmärken och sina inbjudande badstränder, som lockar turister.[31]
Infrastruktur
Transporter
År 1960 lades den sista av Gotlands järnvägar ned, därför omfattar kollektivtrafiken endast bussförbindelser. Till Nynäshamn och Oskarshamn går dagliga färjeförbindelser från Visby. Handelshamnar finns exempelvis i Visby, Klintehamn, Kappelshamn, Slite och Fårösund. Reguljär flygtrafik till Stockholm, Göteborg och Ängelholm går från Visby.[31]
Sjukvård
Vid Helgeand på Norra kyrkogatan inrättades på 1840-talet ett lasarett.[32] Visbys och Gotlands enda akutsjukhus idag är Visby lasarett som öppnades vid Strandgärdet den 10 februari 1903.[33] Hälso- och sjukvården sköts av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen som styrs av Hälso- och sjukvårdsnämnden inom Region Gotland.[34] Inom förvaltningen fanns 2011 cirka 1 300 medarbetare och där finns i stort sett alla specialiteter som medicin, kirurgi, infektion, ögon, öron, barn, förlossning, gyn, ortopedi, operation, intensivvård, psykiatri, habilitering, rehabilitering, tandvård och primärvård.[35] Genom Visby lasaretts ställning som länssjukhus är resurserna dimensionerade för att klara de flesta specialiteter inom somatisk akut- och korttidsvård. Under 1970- och 1980-talet var frågan om byggande av nytt sjukhus föremål för omfattande diskussion. Kommunstyrelsen fattade 1990 beslut om byggstart för Förnyelse av Visby Lasarett. Beslutet innebar att Gotland skulle få ett modernt sjukhus med i princip samma bredd på utbudet av medicinska specialiteter som tidigare. Förnyelsen skedde i tre etapper mellan 1990 och 1997.[36] Gotlands enda akutsjukhus är Visby lasarett. Vid behov av specialistvård har kommunen även avtal med andra regioner på fastlandet, i huvudsak med Region Stockholm. Patienter kan transporteras akut med kommunens ambulanshelikopter.
Tillsammans med Stockholms län utgör Gotland Stockholms sjukvårdsregion, där Karolinska universitetssjukhuset är regionsjukhus.
Vårdcentraler återfinns i Slite, Hemse och Klintehamn samt på tre platser i Visby. Dessutom sker viss rådgivning genom 1177 Vårdguiden.
Folktandvården på Gotland bedrivs av Region Gotland. Tandvårdskliniker finns på flera platser i kommunen, medan tandreglering, tandtekniskt laboratorium och käkkirurgi finns i Visby. Den käkkirurgiska verksamheten finns på Visby lasarett. Under 2006 kommer käkkirurgiska kliniken tillsammans med andra kliniker och specialiteter bilda Mun- och käkcentrum vid lasarettet.
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 61 186 invånare (30 september 2023), vilket placerar den på 39:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Gotlands befolkning har för första gången passerat 60 000 invånare år 2020. Detta efter att befolkningen i princip varit oförändrad mellan 1990 och 2015.
| Befolkningsutvecklingen i Gotland 1970–2020[37] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 | 53 722 | |||
| 1975 | 54 400 | |||
| 1980 | 55 346 | |||
| 1985 | 56 144 | |||
| 1990 | 57 108 | |||
| 1995 | 58 120 | |||
| 2000 | 57 313 | |||
| 2005 | 57 488 | |||
| 2010 | 57 269 | |||
| 2015 | 57 391 | |||
| 2020 | 60 124 | |||
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 3 685, eller 6,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 57 255 den 31 december 2014).[38]
Utrikes födda
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Region Gotland 57 255 personer. Av dessa var 3 037 personer (5,3 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[39]
| Födelseland[39] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige | 54 218 |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder | 464 |
| 3 |  Finland | 438 |
| 4 | Asien: Övriga länder | 319 |
| 5 |  Thailand | 204 |
| 6 |  Tyskland | 174 |
| 7 | Afrika: Övriga länder | 167 |
| 8 |  Polen | 140 |
| 9 | Europa utom EU: Övriga länder | 138 |
| 10 |  Irak | 135 |
| 11 | Sydamerika | 127 |
| 12 |  Norge | 118 |
| 13 | Nordamerika | 113 |
| 14 |  Danmark | 95 |
| 15 |  Turkiet | 61 |
| 16 |  Afghanistan | 55 |
| 17 |  Syrien | 49 |
| 18 |  Iran | 48 |
| 19 |  Sovjetunionen | 35 |
| 20 |  Kina | 33 |
| 21 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien | 32 |
| 21 |  Somalia | 32 |
| 23 |  Bosnien och Hercegovina | 27 |
| 24 | Oceanien | 24 |
| 25 |  Island | 8 |
| 26 | Okänt födelseland | 1 |
Kultur
Museum
Föreningen Gotlands fornvänner driver Gotlands museum vars syfte är att tillgängliggöra "Gotlands konst, historia samt natur- och kulturarv för gotlänningar och besökare från hela världen". Museet besöks årligen av ca 350 000 personer. Gotlands Museum inkluderar kulturhistoriska museet Fornsalen, Gotlands konstmuseum, Magasin Visborg och Svahnströmska rummet. På landsbygden förvaltar museet museigårdarna Norrbys, Kattlunds och Petes. Dessutom är Gotlands Museum majoritetsägare med ett särskilt ansvar för friluftsmuseet Bungemuseet AB.[40]
Kulturarv
Sedan 1995 är Hansestaden Visby upptagen på Unescos världsarvslista.[41] Den före detta vikingaplatsen var hanseförbundets huvudcentrum i Östersjön från 1100- till 1300-talet. Området är den bäst bevarade befästa handelsstaden i norra Europa.[42]
Konstarter
Litteratur
I handskriften Gutasagan från 1280-talet och Gutalagen från 1350-talet finns tidiga beskrivningar av Gotland. Haquin Spegels ”Rudera Gothlandica” (1683, tryckt 1901) har registrerat hur dialekten utvecklats, vilket även beskrivits av Linné i ”Öländska och Gothländska resan” (1745). P.A. Säve har i sina kulturhistoriskt värdefulla skrifter bevarat dialekten, något även Gustaf Larsson gjort i sina hembygdsskildringar. Bland författare som är födda på ön och som också skildrat den återfinns Pelle Sollerman, Astrid Kähr, Dagmar Edqvist och David Ahlqvist. Bland författare som låtit sig inspireras av ön finns exempelvis Snoilsky, Strindberg och Heidenstam.[11]
Kommunvapen
Blasonering: I rött fält en stående vädur av silver med beväring av guld, förande ett på korsstav av guld fästat rött baner med bård och fem flikar av guld.
Vid kommunbildningen 1971 fanns, trots den stora mängden tidigare kommuner, endast ett kommunalt vapen, det för Visby stad med ett gudslamm (Agnus Dei) i rött fält. Den nya kommunen valde att utforma Gotlands kommunvapen på samma sätt som landskapet och länet, men med stadens röda färg på fältet för att skilja dem åt.
Se även
- Personer med anknytning till Gotland
- Gotlands Enskilda Bank
Källor
- ^ Vision och varumärkesplattform för Gotland – den magiska ön, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121006050239/http://notisum.se/rnp/sls/lag/20100630.htm. Läst 1 april 2014.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Gotlands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b c d e] ”Gotland - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gotland. Läst 6 augusti 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Gotska Sandöns nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gotland/besoksmal/nationalparker/gotska-sandons-nationalpark.html. Läst 6 augusti 2022.
- ^ ”Bästeträsk – Sveriges nästa nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gotland/besoksmal/nationalparker/bastetrask---sveriges-nasta-nationalpark.html. Läst 6 augusti 2022.
- ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/gotland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 6 augusti 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ http://www.postnummerservice.se/information/svenska-postnummer-och-postorter/gotland/gotland-kommun
- ^ ”Regionfullmäktige”. Region Gotland. http://www.gotland.se/imcms/3206. Läst 14 juni 2012.
- ^ [a b c] ”Detta vill majoriteten - Region Gotland”. archive.ph. 11 november 2014. https://archive.ph/souOL. Läst 7 augusti 2022.
- ^ [a b] ”Politik och demokrati”. Region Gotland. https://www.gotland.se/politikochdemokrati. Läst 7 augusti 2022.
- ^ Widegren, Patrik (15 oktober 2018). ”Klart med alliansstyre på Gotland”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/klart-med-alliansstyre-pa-gotland. Läst 7 augusti 2022.
- ^ ”KLART: S och M bildar nytt styre på Gotland”. helagotland.se. 5 oktober 2022. https://helagotland.se/bli-prenumerant/artikel/r1voxdxr/ga-2m2kr_s_22. Läst 1 juni 2023.
- ^ ”Regionfullmäktige”. Region Gotland. https://www.gotland.se/regionfullmaktige. Läst 7 augusti 2022.
- ^ [a b] ”Så ser nya regionstyrelsen ut”. P4 Gotland. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=7064299. Läst 15 oktober 2018.
- ^ ”Regionfullmäktiges ledamöter”. Region Gotland. https://gotland.se/96783. Läst 1 juni 2023.
- ^ ”Regionstyrelsen”. Region Gotland. https://www.gotland.se/regionstyrelsen. Läst 7 augusti 2022.
- ^ ”Kommunstyrelsens arbetsutskott”. Region Gotland. https://gotland.se/33022. Läst 1 juni 2023.
- ^ ”Regionens förtroendevalda med parti, hemort, uppdrag och kontaktuppgifter”. Region Gotland. https://gotland.se/kontaktuppgifterfortroendevalda. Läst 1 juni 2023.
- ^ [a b] ”Internationellt”. Region Gotland. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141010124205/http://www.gotland.se/1360. Läst 6 augusti 2022.
- ^ [a b c d e f] ”Gotlands län - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gotlands-l%C3%A4n. Läst 6 augusti 2022.
- ^ Hallberg, Maria (20 maj 2008). ”Borgarstaden 1830-1920”. Region Gotland. http://www.gotland.se/imcms/37574. Läst 29 januari 2012.
- ^ ”Visby lasarett 100 år 2003!”. Gotland.se. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524185443/http://www.gotland.se/imcms/7292. Läst 21 november 2011.
- ^ ”Så styrs hälso- och sjukvården”. Gotland.se. http://www.gotland.se/imcms/servlet/GetDoc?meta_id=1608. Läst 21 november 2011.
- ^ Holm, Ulrika, red (2011) (PDF). Gotland i siffror 2011. Region Gotland. sid. 44. http://www.gotland.se/imcms/1353. Läst 14 juni 2012 Arkiverad 6 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Eklund, Christina (mars 1998). ”Förnyelsen av Visby lasarett” (PDF). Gotland.se. sid. 1-2. http://www.gotland.se/imcms/servlet/GetDoc?meta_id=16534. Läst 21 november 2011.
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 17 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^ ”Gotlands Museum”. Länsmuseernas samarbetsråd. https://lansmuseerna.se/vara-museer/gotlands-museum/. Läst 7 augusti 2022.
- ^ ”Visby ett levande världsarv”. Region Gotland. https://www.gotland.se/varldsarv. Läst 7 augusti 2022.
- ^ Centre, UNESCO World Heritage. ”Hanseatic Town of Visby” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. https://whc.unesco.org/en/list/731/. Läst 7 augusti 2022.
Externa länkar
- Region Gotland
Wikimedia Commons har media som rör Region Gotland.
| |||||
Media som används på denna webbplats
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.
The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.
It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.
The national flag of Kingdom of Thailand since September 2017; there are total of 3 colours:
- Red represents the blood spilt to protect Thailand’s independence and often more simply described as representing the nation.
- White represents the religion of Buddhism, the predominant religion of the nation
- Blue represents the monarchy of the nation, which is recognised as the centre of Thai hearts.
.svg)
Författare/Upphovsman: Gutten på Hemsen, Licens: CC0
Flag of Norway with colors from the previous version on Commons. This file is used to discuss the colors of the Norwegian flag.
.svg)
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
.svg)
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
Flag of the Socialist Federal Republic of Yugoslavia (1946-1992).
The design (blazon) is defined in Article 4 of the Constitution for the Republic of Yugoslavia (1946). [1]
.svg)
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
Flag of Serbia and Montenegro, was adopted on 27 April 1992, as flag of Federal Republic of Yugoslavia (1992-2003).
A transparent circle on a light-colored background (hex color code
#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter. old muncipalities of Gotland
Författare/Upphovsman: Mr Bullitt, Licens: CC BY 3.0
Kanslihuset vid Gotlands regemente, P 18. Kanslihuset är, som övriga byggnader vilka stod färdiga 1905, uppfört efter Erik Josephsons typritningar. Idag (2010) är två glasgångar byggda till kasernerna "Gute" och "Graip".
.svg){kind=link}
Visby lasarett, Gotland