Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Regeringskansliets förvaltningsavdelning (FA) är en del av Regeringskansliet och är dess gemensamma resurs för administrativa frågor som rör flera departement. Inom Förvaltningsavdelningen hanteras bland annat IT-, arbetsgivar-, arkiv-, säkerhets- och kommunikationsfrågor. Chef för Regeringskansliets förvaltningsavdelning är förvaltningschefen i Statsrådsberedningen[1].

Bakgrund

Från 1983 och fram till den sista december 1996 hette detta regeringskansliorgan Regeringskansliets förvaltningskontor (RF).

RF var - liksom departementen - en egen myndighet och fick sitt namn den 1 oktober 1983. Den hade dock ursprungligen inrättats som Departementens organisationsavdelning (OA), i och med regeringsformen 1974, men bytte namn i oktober 1983, då de mindre myndigheterna Sekretariatet för personalpolitiska frågor (PP, inrättat 1978) och Regeringskansliets personalpolitiska delegation (RPD, inrättat 1979, men benämnt Regeringskansliets förhandlingsdelegation (RFD) 1979-1982) gick upp i det.

Till en början sorterade förvaltningskontoret under Kommundepartementet/Civildepartementet, men sedan en omorganisation vid årsskiftet 1996/1997 är det en fristående del av Regeringskansliet. Då chefen för Förvaltningsavdelningen inte är ett statsråd, utan förvaltningschefen i Statsrådsberedningen, kan inga regeringsärenden härröra från Förvaltningsavdelningen. Om ett ärende som rör Förvaltningsavdelningen ska beslutas av regeringen, som t.ex. vissa tillsättningsärenden eller utlämnanden av allmänna handlingar, förs ärendet på Statsrådsberedningens lista och föredras av statsministern eller ett annat statsråd efter förordnande av statsministern.

Ledning

Förvaltningsdirektör

Förvaltningschefer

Källor

  1. ^ Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet (17 december 1996). ”8 §”. Läst 15 juni 2022. 

Externa länkar

Internetkällor

  • Striderna i Rosenbad. Om trettio års försök att förändra Regeringskansliet. Magnus Erlandsson. Stockholm University. Department of Political Science. 2007. Sidan 70.
  • Riksarkivet, Statsdepartementens gemensamma organ. Regeringskansliets förvaltningskontor. Förteckning. Ordnat och förtecknat av Terese Lundin, våren 2007. RKA- projektet.

Tryckta källor

  • Sveriges statskalender mellan 1984 och 1996.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”