Regeringen Pehrsson-Bramstorp

Regeringen Pehrsson-Bramstorp
Sveriges regering


Statschef
StatschefGustaf V
Tidsperiod
Tillträde19 juni 1936
Frånträde28 september 1936
Ministrar och partier
StatsministerAxel Pehrsson
Regeringsparti(er)Bondeförbundet
Status i parlamentetminoritetsregering
Oppositionsparti(er)Socialdemokraterna
Allmänna valmansförbundet
Frisinnade folkpartiet
Sveriges kommunistiska parti
Liberala riksdagspartiet
Historik
Val1936
Senaste valet
36 / 230
Mandatperiod(er)1933-1936
FöreträdareHansson I
EfterträdareHansson II

Regeringen Pehrsson-Bramstorp (även kallad semesterregeringen eller sommarregeringen) var en svensk regering med enbart statsråd från Bondeförbundet med (opolitiska) fackmannainslag. Regeringen tillträdde den 19 juni 1936 med Axel Pehrsson i Bramstorp som statsminister och avgick den 28 september samma år, efter andrakammarvalet.

Regeringen hade 1930 tillsatt en parlamentarisk utredning om hur det framtida svenska försvaret skulle se ut. De borgerliga partierna önskade ett starkare försvar medan socialdemokraterna var splittrade. Utredningen var klar 1935 och den gick på Folkpartiets och Bondeförbundets linje. Regeringen Hansson lade då fram en proposition där försvaret fick mindre medel än vad utredningen föreslagit. Propositionen avvisades av försvarsutskottet. Statsminister Per Albin Hansson föreslog då att regeringen skulle stödja ett förslag som gick på utredningens linje om den finge igenom sitt förslag om dyrortsgruppering av folkpensionen.

Den 13 juni 1936 sade Sveriges riksdag nej till förslaget om dyrortsgruppering och den 15 juni lämnade regeringen in sin avskedsansökan. Uppdraget att bilda ny regering gick då till Bondeförbundets partiledare Axel Pehrsson, vars regering tillträdde den 19 juni. Eftersom riksdagen inte var samlad och regeringen avgick efter höstens val fick semesterregeringen knappast något politiskt inflytande.

Den 23 september 1936 lämnade regeringen in sin avskedsansökan och efterträddes den 28 september av regeringen Hansson II, som var en koalitionsregering mellan socialdemokraterna och Bondeförbundet.

Statsråd

* Statsminister eller departementschef

TitelNamnTillträddeAvgickParti
Statsminister Axel Pehrsson19 juni 193628 september 1936Bondeförbundet
Utrikesminister Karl Gustaf Westman19 juni 193628 september 1936Bondeförbundet
Justitieminister Thorwald Bergquist19 juni 193628 september 1936Partilös
Försvarsminister Janne Nilsson19 juni 193628 september 1936Bondeförbundet
Socialminister Gerhard Strindlund19 juni 193628 september 1936Bondeförbundet
Kommunikationsminister Arthur Heiding19 juni 193628 september 1936Bondeförbundet
Finansminister Vilmar Ljungdahl19 juni 193628 september 1936Bondeförbundet
Ecklesiastikminister Tor Andræ19 juni 193628 september 1936Partilös
Jordbruksminister Axel Pehrsson19 juni 193628 september 1936Bondeförbundet
Handelsminister Elof Ericsson19 juni 193628 september 1936Partilös
Konsultativa statsråd
Konsultativt statsråd Nils Quensel19 juni 193628 september 1936Partilös
Konsultativt statsråd Sture Centerwall19 juni 193628 september 1936Partilös
Konsultativt statsråd Tage Gynnerstedt19 juni 193628 september 1936Bondeförbundet

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
C v1.svg
Logotype of the Swedish Centre Party (Centerpartiet).
Regeringen Pehrsson-Bramstorp.jpg
Regeringen Pehrsson-Bramstorp 1936. Sittande från vänster: Ericsson, Andrae, Nilsson, Pehrsson-Bramstorp, Gustav V, Heiding, Centerwall, Strindlund. Stående från vänster: Bergquist, Ljungdahl, Gynnerstedt, Quensel.