Regeringen Palme I
Regeringen Palme I Sveriges regering | |
Statschef | |
Statschef | Gustaf VI Adolf Carl XVI Gustaf |
Tidsperiod | |
Tillträde | 14 oktober 1969 |
Frånträde | 8 oktober 1976 |
Ministrar och partier | |
Statsminister | Olof Palme |
Regeringsparti(er) | Socialdemokraterna |
Status i parlamentet | majoritetsregering (1969-1970) minoritetsregering (1970-1976) |
Oppositionsparti(er) | Centerpartiet Folkpartiet Moderata samlingspartiet |
Oppositionsledare | Gunnar Hedlund (C) (1969-1971) Thorbjörn Fälldin (C) (1971-1976) |
Historik | |
Val | 1970 1973 1976 |
Senaste valet | 156 / 350 |
Mandatperiod(er) | 1969–1970 1971–1973 1974–1976 |
Företrädare | Erlander III |
Efterträdare | Fälldin I |
Regeringen Palme I var en svensk regering som tillträdde den 14 oktober 1969 och avgick den 8 oktober 1976. Statsminister Olof Palmes ministär (enpartiregering) tillträdde 1969 under 1809 års regeringsform och avgick 1976 under 1974 års regeringsform.
Den svenska politiken under denna period var händelserik: flygkapningen på Bulltofta (1972), Olof Palmes kritik i jultalet 1972 av av USA:s bombningar i Vietnam ledde till frysta diplomatiska relationer till USA i över ett år, IB-affären (1973), Norrmalmstorgsdramat (1973), sprängningen av västtyska ambassaden (1975). Under 1977, efter regeringens avgång, uppdagades den så kallade bordellhärvan.
Från valet 1973 fram till valet 1976 rådde den så kallande lotteririksdagen, med jämvikt mellan Socialdemokraterna (inklusive dess passiva stödparti Vänsterpartiet Kommunisterna) och de tre borgerliga partierna. Medbestämmandelagen (MBL) hör till de av regeringen Palme I:s propositioner som antogs av Sveriges riksdag.
Tronskiftet från Gustaf VI Adolf till Carl XVI Gustaf ägde även rum under dess tid på regeringstaburetten och statsråden deltog i den konselj som hölls 19 september 1973 i Konseljsalen på Stockholms slott där konungaförsäkran förestavades.
Statsråd
Referenser
- ^ Inrikesdepartementet bytte namn till arbetsmarknadsdepartementet vid årsskiftet 1973/1974, samtidigt som bostadsdepartementet blev ett eget departement. Departementschefen bytte följaktligen titel från inrikesminister till arbetsmarknadsminister.
- ^ Bostadsepartementet bildades 1 januari 1974. Innan dess tjänstgjorde bostadsministern vid inrikesdepartementet.
- ^ Civildepartementet ersattes av kommundepartementet vid årsskiftet 1973/1974, och dess chef bytte därmed titel, från civilminister till kommunminister.
- ^ I och med 1974 års regeringsform försvann begreppet "konsultativa statsråd" vid årsskiftet 1974/1975. Carl Lidbom placerades i statsrådsberedningen, i rollen som samordningsminister.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: User:Oiving, Licens: CC BY-SA 3.0
Olof Palme under tidigt 1970-tal. Bilden är tagen på Norra Bantorget vid Första Maj
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet
Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)
“ | 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.
3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.
|
” |