Regeringen Hansson II

Regeringen Hansson II
Sveriges regering


Statschef
StatschefGustaf V
Tidsperiod
Tillträde28 september 1936
Frånträde13 december 1939
Ministrar och partier
StatsministerPer Albin Hansson
Regeringsparti(er)Socialdemokraterna
Bondeförbundet
Status i parlamentetmajoritetsregering
Oppositionsparti(er)Allmänna valmansförbundet/Högerpartiet
Folkpartiet
Socialistiska partiet
Sveriges kommunistiska parti
Historik
Val1936
Senaste valet
148 / 230
Mandatperiod(er)1937-1940
FöreträdareRegeringen Pehrsson-Bramstorp
EfterträdareRegeringen Hansson III

Regeringen Hansson II var en svensk regering som tillträdde den 28 september 1936 och avgick den 13 december 1939. Regeringen var en koalitionsregering mellan socialdemokraterna och Bondeförbundet.

På sommaren 1936 avgick Hanssons första regering när den inte fick i stöd i riksdagen för sin försvarspolitik, trots att det endast var tre månader kvar till höstens andrakammarval. Uppdraget att bilda ny regering gick till Bondeförbundets partiledare Axel Pehrsson-Bramstorp. Denna så kallade semesterregering sjösatte inga reformer eller genomförde några lagändringar eftersom riksdagen inte var samlad. Höstvalet blev en stor framgång för socialdemokraterna, vilket gav anledning för statsministern att inlämna regeringens avskedsansökan.

Uppdraget att bilda ny regering gick åter till Per Albin Hansson som till allmän förvåning inledde regeringsförhandlingar med Bondeförbundet, möjligtvis därför att socialdemokraterna inte ville vara beroende av något av vänsterpartierna i riksdagens omröstningar. Bondeförbundet fick tre ministerposter: Pehrsson-Bramstorp blev jordbruksminister, Karl Gustaf Westman blev justitieminister och Janne Nilsson försvarsminister.

Under tiden fram till andra världskriget genomförde regeringen flera socialpolitiska reformer, bland annat dyrortsgruppering för folkpensionerna och införandet av två veckors betald semester för alla löntagare.

När det finska vinterkriget utbröt avgick regeringen och i stället tillträdde en samlingsregering, Regeringen Hansson III, med socialdemokraterna, Bondeförbundet, Folkpartiet och Högerpartiet.

Statsråd

* Statsminister eller departementschef

TitelNamnTillträddeAvgickParti
Statsminister Per Albin Hansson28 september 193613 december 1939Socialdemokraterna
Finansminister Ernst Wigforss28 september 193613 december 1939Socialdemokraterna
Utrikesminister Rickard Sandler28 september 193613 december 1939Socialdemokraterna
Justitieminister Karl Gustaf Westman28 september 193613 december 1939Bondeförbundet
Försvarsminister Janne Nilsson28 september 19369 december 1938Bondeförbundet
 Per Edvin Sköld16 december 193813 december 1939Socialdemokraterna
Socialminister Gustav Möller28 september 193616 december 1938Socialdemokraterna
 Albert Forslund16 december 193813 december 1939Socialdemokraterna
Kommunikationsminister Albert Forslund28 september 193616 december 1938Socialdemokraterna
 Gerhard Strindlund16 december 193813 december 1939Bondeförbundet
Ecklesiastikminister Arthur Engberg28 september 193613 december 1939Socialdemokraterna
Jordbruksminister Axel Pehrsson-Bramstorp28 september 193613 december 1939Bondeförbundet
Handelsminister Per Edvin Sköld28 september 193616 december 1938Socialdemokraterna
 Gustav Möller16 december 193813 december 1939Socialdemokraterna
Folkhushållningsminister Herman Eriksson15 oktober 193913 december 1939Socialdemokraterna
Konsultativa statsråd
Juristkonsult Nils Quensel28 september 193613 december 1939Partilös
Juristkonsult Karl Levinson28 september 193631 augusti 1938Socialdemokraterna
 Herman Eriksson31 augusti 193814 oktober 1939Socialdemokraterna
 Gunnar Hägglöf14 oktober 193913 december 1939Partilös
Företrädare:
Regeringen Pehrsson-Bramstorp
Sveriges regering
1936-1939
Efterträdare:
Regeringen Hansson III

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
C v1.svg
Logotype of the Swedish Centre Party (Centerpartiet).
Regeringen Hansson II.jpg
Regeringen Hansson II 1936-1939. Från vänster: Forslund, Nilsson, Engberg, Möller, Westman, Sandler, Hansson, Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Levinson, Sköld, Quensel.