Regeringen Hamrin

Regeringen Hamrin
Sveriges regering


Statschef
StatschefGustaf V
Tidsperiod
Tillträde6 augusti 1932
Frånträde24 september 1932
Ministrar och partier
StatsministerFelix Hamrin
Regeringsparti(er)Frisinnade folkpartiet
Status i parlamentetminoritetsregering
Oppositionsparti(er)Socialdemokraterna
Allmänna valmansförbundet
Bondeförbundet
Sveriges kommunistiska parti
Liberala riksdagspartiet
Historik
Val1932
Senaste valet
32 / 230
Mandatperiod(er)1929-1932
FöreträdareEkman II
EfterträdareHansson I

Regeringen Hamrin var en svensk regering som bildades den 6 augusti 1932, då finansminister Felix Hamrin övertog Ekmans andra ministär och blev statsminister. Ministären satt i regeringsställning till den 24 september 1932, då Per Albin Hansson blev statsminister.

Förutvarande statsminister C.G. Ekman tvingades avgå när det kommit fram att han tagit emot vad som uppfattades som mutor av Ivar Kreuger. Vid andrakammarvalet samma år vann socialdemokraterna, varmed ministären upplöstes, och den första hansonsska ministären efterträdde

Statsråd

BefattningNamnParti
StatsministerFelix HamrinFrisinnade folkpartiet
UtrikesministerFredrik RamelOberoende liberal
JustitieministerNatanael GärdeOberoende liberal
FörsvarsministerAnton RundqvistPartilös
SocialministerSam LarssonFrisinnade folkpartiet
KommunikationsministerOla JeppssonFrisinnade folkpartiet
FinansministerFelix HamrinFrisinnade folkpartiet
EcklesiastikministerSam StadenerFrisinnade folkpartiet
JordbruksministerBo von StockenströmFrisinnade folkpartiet
HandelsministerDavid HansénFrisinnade folkpartiet
Konsultativt statsrådRagnar GyllenswärdFrisinnade folkpartiet
Åke HolmbäckPartilös
Torsten PeterssonFrisinnade folkpartiet

Källor

  • Stig Hadenius, Modern svensk politisk historia, Stockholm: Hjalmarsson & Högberg, 2003

Media som används på denna webbplats

Felix T Hamrin.jpg
Felix Hamrin. Bild från Svenskt biografiskt lexikon.
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.