Regeringen Gillis Bildt

Regeringen Gillis Bildt
Sveriges regering


Statschef
StatschefOscar II
Tidsperiod
Tillträde6 februari 1888
Frånträde12 oktober 1889
Ministrar och partier
StatsministerGillis Bildt
Regeringsparti(er)Protektionistiska majoritetspartiet
Historik
Val1887
Mandatperiod(er)1888-1890
FöreträdareThemptander
EfterträdareÅkerhielm

Regeringen Gillis Bildt var Sveriges regering mellan 6 februari 1888 och 12 oktober 1889. Regeringschef (statsminister) var Gillis Bildt. Regeringen bestod av hälften tullvänner och hälften frihandlare.[1]

Statsråd

* Statsminister eller departementschef

TitelNamnTillträddeAvgickParti
Statsminister Gillis Bildt*6 februari 1888 (1888-02-06)12 oktober 1889 (1889-10-12)Oberoende konservativ
Justitieminister Axel Bergström*6 februari 1888 (1888-02-06)28 september 1888 (1888-09-28)Oberoende konservativ[2]
 Axel Örbom*28 september 1888 (1888-09-28)30 maj 1889 (1889-05-30)Oberoende konservativ[2]
 August Östergren*12 juni 1889 (1889-06-12)5 februari 1896 (1896-02-05)[n 1]Partilös[2]
Utrikesminister Albert Ehrensvärd*25 september 1885 (1885-09-25)[n 2]12 juni 1889 (1889-06-12)Partilös[3]
 Gustaf Åkerhielm*12 juni 1889 (1889-06-12)12 oktober 1889 (1889-10-12)Protektionistiska partiet[3]
Krigsminister Hjalmar Palmstierna*6 februari 1888 (1888-02-06)22 juni 1892 (1892-06-22)[n 1]Partilös[4]
Sjöförsvarsminister Carl Gustaf von Otter*19 april 1880 (1880-04-19)[n 2]16 december 1892 (1892-12-16)[n 1]Partilös[4]
Finansminister Fredrik von Essen*6 februari 1888 (1888-02-06)6 november 1894 (1894-11-06)[n 1]Protektionistiska partiet[5]
Ecklesiastikminister Gunnar Wennerberg*6 februari 1888 (1888-02-06)6 november 1891 (1891-11-06)[n 1]Protektionistiska partiet[6]
Civilminister Edvard von Krusenstjerna*30 november 1883 (1883-11-30)[n 2]12 oktober 1889 (1889-10-12)Partilös[7]
Konsultativa statsråd
Konsultativa statsråd Gustaf Lönegren6 februari 1888 (1888-02-06)28 september 1888 (1888-09-28)Oberoende konservativ[8]
 Lars Åkerhielm d.y.28 september 1888 (1888-09-28)27 oktober 1899 (1899-10-27)[n 1]Protektionistiska partiet[9]
 Henric Lovén1874 (1874)[n 2]12 oktober 1889 (1889-10-12)Partilös[10]

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Fortsatte på posten i efterföljande regering.
  2. ^ [a b c d] Fortsatte på posten från föregående regering.

Referenser

  1. ^ ”Bildt, Gillis”. Nationalencyklopedin Multimedia 2000. Höganäs: Bra Böcker. 2000. ISBN 91-7133-747-4. 
  2. ^ [a b c] ”Justitiedepartementet”. Nationalencyklopedin Multimedia 2000. Höganäs: Bra Böcker. 2000. ISBN 91-7133-747-4. 
  3. ^ [a b] ”Utrikesdepartementet”. Nationalencyklopedin Multimedia 2000. Höganäs: Bra Böcker. 2000. ISBN 91-7133-747-4. 
  4. ^ [a b] ”Försvarsdepartementet”. Nationalencyklopedin Multimedia 2000. Höganäs: Bra Böcker. 2000. ISBN 91-7133-747-4. 
  5. ^ ”Finansdepartementet”. Nationalencyklopedin Multimedia 2000. Höganäs: Bra Böcker. 2000. ISBN 91-7133-747-4. 
  6. ^ ”Ecklesiastikdepartementet”. Nationalencyklopedin Multimedia 2000. Höganäs: Bra Böcker. 2000. ISBN 91-7133-747-4. 
  7. ^ ”Julius Edvard von K.”. Nordisk familjebok (2). Albert Bonniers förlag. 1906. https://runeberg.org/nfbo/0066.html. Läst 11 december 2010. 
  8. ^ ”Lönegren, Gustaf Valter Leopold”. Nordisk familjebok (2). Albert Bonniers förlag. 1906. https://runeberg.org/nfbq/0152.html. Läst 11 december 2010. 
  9. ^ Hofberg, Herman; Heurlin, Frithiof; Millqvist, Viktor; Rubenson, Olof (1906). ”Åkerhielm, Albert Lars Evert”. Svenskt biografiskt handlexikon (2). Albert Bonniers förlag. https://runeberg.org/sbh/b0773.html. Läst 11 december 2010. 
  10. ^ Hofberg, Herman; Heurlin, Frithiof; Millqvist, Viktor; Rubenson, Olof (1906). ”Lovén, Johan Henrik”. Svenskt biografiskt handlexikon (2). Albert Bonniers förlag. https://runeberg.org/sbh/b0093.html. Läst 11 december 2010. 

Källor

  • Birgersson, Bengt Owe (red.); Hadenius, Stig; Molin, Björn; Wieslander, Hans (1981). Sverige efter 1900: en modern politisk historia. Aldusserien, 0346-5454 (9., bearb. uppl.). Stockholm: Bonnier fakta. Libris 7246785. ISBN 91-34-48820-0 
Företrädare:
Regeringen Themptander
Sveriges regering
1888–1889
Efterträdare:
Regeringen Åkerhielm

Media som används på denna webbplats

Swedish civil ensign (1844–1905).svg
Svensk handelsflagg 1844-1905
Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Painting of Gillis Bildt.jpg
Målning av officeren, friherren och statsministern Gillis Bildt (1820-1894) här som militärbefälhavare för Gotlands nationalbeväring.