Regeringen Boström I

Regeringen Boström I
Sveriges regering


Statschef
StatschefOscar II
Tidsperiod
Tillträde10 juli 1891
Frånträde12 september 1900
Ministrar och partier
StatsministerErik Gustaf Boström
Regeringsparti(er)Lantmannapartiet
Protektionistiska majoritetspartiet
Historik
Val1890
1893
1896
1899
Mandatperiod(er)1891-1893
1894-1896
1897-1899
FöreträdareÅkerhielm
Efterträdarevon Otter

Första ministären Boström var Sveriges regering mellan 10 juli 1891 och 12 september 1900.

Statsråd

ÄmbeteMinisterTillträddeAvgickParti
Statsminister Erik Gustaf Boström10 juli 189112 september 1900Lantmannapartiet
Justitieminister August Östergren10 juli 18915 februari 1896Partilös
 Ludvig Annerstedt5 februari 189612 september 1900Oberoende konservativ
Utrikesminister Carl Lewenhaupt10 juli 18911 juni 1895Partilös
 Ludvig Douglas1 juni 189527 oktober 1899Oberoende konservativ
 Alfred Lagerheim27 oktober 189912 september 1900Lantmannapartiet
Krigsminister Hjalmar Palmstierna10 juli 189122 juni 1892Partilös
 Axel Rappe22 juni 189227 oktober 1899Partilös
 Jesper Crusebjörn27 oktober 189912 september 1900Partilös
Sjöförsvarsminister Carl Gustaf von Otter10 juli 189116 december 1892Partilös
 Jarl Christerson16 december 189221 oktober 1898Partilös
 Gerhard Dyrssen21 oktober 189812 september 1900Partilös
Civilminister Lennart Groll10 juli 18916 oktober 1896Partilös
 Edvard von Krusenstjerna6 oktober 189612 september 1900Partilös
Finansminister Fredrik von Essen10 juli 18916 november 1894Protektionistiska partiet
 Erik Gustaf Boström6 november 189415 mars 1895Lantmannapartiet
 Claës Wersäll15 mars 189516 juli 1897Partilös
 Hans Hansson Wachtmeister16 juli 189712 september 1900Protektionistiska partiet
Ecklesiastikminister Gunnar Wennerberg10 juli 18916 november 1891Protektionistiska partiet
 Gustaf Gilljam6 november 189122 juni 1898Protektionistiska partiet
 Nils Claëson22 juni 189812 september 1900Partilös
Jordbruksminister Theodor Odelberg31 mars 190012 september 1900Protektionistiska partiet
Konsultativa statsråd
Konsultativt statsråd Herman Wikblad10 juli 189112 september 1900Partilös
 Lars Åkerhielm10 juli 189127 oktober 1899Protektionistiska partiet
 Daniel Restadius27 oktober 189923 maj 1900Lantmannapartiet
 Claës Wersäll6 november 189415 mars 1895Partilös
Företrädare:
Regeringen Åkerhielm
Sveriges regering
1891–1900
Efterträdare:
Regeringen von Otter

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
Konselj med boströmska ministären.jpg
Erik Gustaf Boströms första ministär, 1891-1900.
Swedish civil ensign (1844–1905).svg
Svensk handelsflagg 1844-1905