Regeringen Andersson

Regeringen Andersson
Sveriges tidigare regering

Regeringen Andersson på Lejonbacken utanför Stockholms slott den 30 november 2021.
Regeringen Andersson på Lejonbacken utanför Stockholms slott den 30 november 2021.
Statschef
StatschefCarl XVI Gustaf
Tidsperiod
Tillträde30 november 2021
Frånträde18 oktober 2022
Ministrar och partier
StatsministerMagdalena Andersson
StällföreträdareMorgan Johansson
Nuvarande ministrar22
Tidigare ministrar
(Dödsfall/avgång/uppsägning)		23
Regeringsparti(er)Socialdemokraterna
Status i Riksdagenminoritetsregering
Övriga i RiksdagenVänsterpartiet
Centerpartiet
Liberalerna
Moderaterna
Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna
Miljöpartiet de gröna
Historik
Val2018
Senaste valet
100 / 349
Mandatperiod(er)2018–2022
FöreträdareLöfven III
EfterträdareKristersson

Regeringen Andersson var Sveriges regering mellan den 30 november 2021, då den efterträdde regeringen Löfven III, och den 18 oktober 2022, då den i sin tur efterträddes av regeringen Kristersson. Regeringen leddes av statsminister Magdalena Andersson, och var Sveriges första regering med en kvinna som statsminister. Regeringen var en minoritetsregering och enpartiregering bestående av socialdemokrater.

Som en följd av riksdagsvalet 2022 begärde Magdalena Andersson den 15 september 2022 sitt och regeringens entledigande,[1][2] varefter regeringen fungerade som en övergångsregering fram till den 18 oktober.

Bakgrund

Magdalena Andersson valdes till partiledare för Socialdemokraterna den 4 november 2021 efter att Stefan Löfven under sitt sommartal hade meddelat att han avsåg att avgå under hösten.[3][4] Regeringen hade stöd av det egna partiet och en partilös riksdagsledamot (Amineh Kakabaveh); den tolererades (släpptes fram) av Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet och en liberal riksdagsledamot.

Riksdagens val av statsminister

I statsministeromröstningen 24 november 2021 röstade riksdagen ja till talmannens förslag att välja Magdalena Andersson till statsminister för en regering bestående av socialdemokrater och miljöpartister.[5] Miljöpartiet meddelade några timmar senare, efter att Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas budgetförslag bifallits i riksdagen, att det inte längre ville ingå i den tänkta regeringskoalitionen. Andersson begärde därför att bli entledigad av talmannen Andreas Norlén sju timmar efter att hon hade blivit vald till statsminister och innan hon formellt hade tillträtt posten. Den 25 november föreslog talmannen på nytt riksdagen att välja Magdalena Andersson till statsminister, nu för en rent socialdemokratisk ministär.[6]

Den nya statsministeromröstningen genomfördes den 29 november, och riksdagen sade ja till talmannens förslag att välja Andersson som ny statsminister med röstsiffrorna 101 för (S + 1 partilös), 173 emot (M + SD + KD + L minus 1 Liberal), medan 75 avstod från att rösta (C + V + MP + 1 L).

Liberalernas Nina Lundström gick emot partilinjen och röstade "gult" (tryckte på knappen "avstår" vid voteringen i kammaren).[7] Partilösa Amineh Kakabaveh (tidigare V) röstade för, efter en egen uppgörelse med Socialdemokraterna som innebar att Socialdemokraterna fördjupade sitt samarbete med Demokratiska unionspartiet (PYD).[8][9]

För prövning av förslag till statsminister gäller negativ parlamentarism, vilket innebär att förslaget är godkänt om inte mer än hälften av riksdagens ledamöter (minst 175 eftersom riksdagen har 349 ledamöter) röstar emot förslaget (inte röstar emot med absolut majoritet).[10]

Tillträde

Den 30 november 2021 avgav Andersson sin regeringsförklaring inför riksdagen, och anmälde vilka statsråd som skulle ingå i den nya regeringen. Därefter skedde det formella regeringsskiftet vid en skifteskonselj som leddes av kung Carl XVI Gustaf och där statsministern, statsråden, kronprinsessan Victoria och riksdagens talman Andreas Norlén deltog. Det skedde i konseljsalen på Kungliga slottet.[11][12]

Statsråd

* Statsminister eller departementschef

TitelNamnTillträddeAvgickPartiRef
Statsrådsberedningen
Statsminister Magdalena Andersson*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
EU-minister Hans Dahlgren30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Integrations-, migrations- och idrottsminister Anders Ygeman30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13][14]
Utrikesdepartementet
Utrikesminister Ann Linde*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Biståndsminister Matilda Ernkrans30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Utrikeshandelsminister och
minister med ansvar för nordiska frågor		 Anna Hallberg30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Försvarsdepartementet
Försvarsminister Peter Hultqvist*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Socialdepartementet
Socialminister Lena Hallengren*30 november 20216 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Social- och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi*6 oktober 202218 oktober 2022Socialdemokraterna[15]
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi30 november 2021ny portföljSocialdemokraterna[13]
Finansdepartementet
Finansminister Mikael Damberg*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Finansmarknadsminister och biträdande finansminister Max Elger30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Civilminister Ida Karkiainen30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Utbildningsdepartementet
Utbildningsminister Anna Ekström*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Skolminister Lina Axelsson Kihlblom30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Miljödepartementet
Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Näringsdepartementet
Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Kulturdepartementet
Kultur- och demokratiminister Jeanette Gustafsdotter*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Infrastrukturdepartementet
Infrastrukturminister Tomas Eneroth*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]

Av de 23 statsråden satt 14 i den avgångna Regeringen Löfven III (i ett par fall på andra ministerposter än ovanstående), en (Strandhäll) satt i Löfvens regeringar 2014-2019 och åtta (Axelsson Kihlblom, Danielsson, Elger, Farmanbar, Gustafsdotter, Karkiainen, Sätherberg och Thorwaldsson) är helt nya.

Regeringens politik

Utrikespolitik

Gruppbild med deltagare vid OSSE:s ministerrådsmöte 2–3 december 2021. På bilden syns bland andra USA:s utrikesminister Antony Blinken och Sveriges dito Ann Linde.

Sverige var under 2021 ordförandeland i OSSE. Utrikesminister Ann Linde stod som värd för organisationens ministerrådsmöte som hölls i Arlandastad 2–3 december 2021. I fokus för mötet stod bland annat konflikten i Ukraina och migranterkrisen mellan Belarus och EU:s östra medlemsstater.[16]

Vid 2022 års utrikespolitiska debatt i riksdagen, onsdagen den 16 februari, presenterade utrikesminister Ann Linde regeringens utrikesdeklaration. Hon sade bland annat att "Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap."[17]

När Sverige den 16 maj 2022 sökte medlemskap i Nato ställde Turkiet krav på Sverige bland annat rörande Socialdemokraternas samarbete med Demokratiska unionspartiet (PYD).

Ytterligare en utrikesdeklaration presenterades av Linde den 10 juni 2022.[18]

Biståndspolitik

Regeringen Andersson fortsatte, likt Regeringen Reinfeldt, Regeringen Löfven I och Regeringen Löfven II, att göra avräkningar på biståndet för att finansiera flyktingmottagande i Sverige. 2022 föreslog regeringen summan 9,8 miljarder kronor (ungefär 20 % av det totala biståndet).[19]

Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 meddelade Sida att myndigheten inte fått någon signal från utrikesdepartementet om att förändra biståndet till Ryssland. Regeringens Strategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2020–2024 skulle därför fullföljas. I februari uppgav svenska medier att 389 miljoner kronor skulle betalas ut till Ryssland. I mars meddelade Sida att av de 324 miljoner kronor som var beslutade för perioden 2020–2024 hade 138 miljoner kronor redan utbetalats under 2020 och 2021, men att myndigheten avsåg att betala ut ytterligare 186 miljoner kronor efter krigsutbrottet. Myndigheten framhöll dock att stödet avsåg demokratiarbetet och civilsamhällesorganisationer, att inga bidrag skulle utbetalas till ryska statliga institutioner, och att Sida efter krigsutbrottet även avbrutit de miljöinsatser som myndigheten planerat i samverkan med ryska kommuner.[20][21]

Referenser

Noter

  1. ^ ”Pressmeddelande: Talmannen inleder process för regeringsbildning”. Riksdagen. 15 september 2022. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2022/sep/15/talmannen-inleder-process-for-regeringsbildning/. Läst 15 september 2022. 
  2. ^ ”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform”. Riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152. Läst 15 september 2022. 
  3. ^ ”Stefan Löfven avgår som statsminister i höst”. SVT Nyheter. 22 augusti 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-sommartalar-pa-runo. Läst 24 november 2021. 
  4. ^ Holmgren, Ci; Helmerson, Katarina (4 november 2021). ”Magdalena Andersson ny partiledare för Socialdemokraterna”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/magdalena-andersson-ny-partiledare-for-socialdemokraterna. Läst 24 november 2021. 
  5. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Magdalena Andersson (S) har valts till statsminister”. www.riksdagen.se. Arkiverad från originalet den 24 november 2021. https://web.archive.org/web/20211124185356/https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2021/nov/24/magdalena-andersson-s-har-valts-till-statsminister/. Läst 24 november 2021. 
  6. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Pressmeddelande: Talmannen föreslår på nytt Andersson till statsminister”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2021/nov/25/pressmeddelande--talmannen-foreslar-pa-nytt-magdalena-andersson-till-statsminister/. Läst 29 november 2021. 
  7. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Magdalena Andersson godkändes som statsminister”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2021/nov/29/magdalena-andersson-godkandes-som-statsminister/. Läst 29 november 2021. 
  8. ^ Tobias Baudin, Amineh Kakabaveh. ”Socialdemokraterna fördjupar samarbete med självstyre”. Arkiverad från originalet den 2 december 2021. https://web.archive.org/web/20211202022601/https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2021-11-24-socialdemokraterna-fordjupar-samarbete-med-sjalvstyre. Läst 4 december 2021. , socialdemokraterna.se, 24 november 2021.
  9. ^ "Fredagsintervjun: Att påminna om SD:s rötter har inte fungerat" (vid 42m29s), Kvartal, 3 december 2021. Intervju med Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.
  10. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform Svensk författningssamling 1974:1974:152 t.o.m. SFS 2018:1903 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152#K6. Läst 24 november 2021. 
  11. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (29 november 2021). ”Hålltider för regeringsskiftet 30 november”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/11/halltider-for-regeringsskiftet-30-november/. Läst 30 november 2021. 
  12. ^ ”Ny regering tillträdde vid skifteskonselj”. Kungahuset. 30 november 2021. Arkiverad från originalet den 30 november 2021. https://web.archive.org/web/20211130154700/https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/aretsaktuellt/nyregeringtilltraddvidskifteskonseljpakungligaslottet.5.dc89cae17cdfbea73915ef4.html. Läst 30 november 2021. 
  13. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w] Regeringskansliet, Regeringen och (30 november 2021). ”Regeringsskifte den 30 november 2021”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 30 november 2021. https://web.archive.org/web/20211130180809/https://regeringen.se/pressmeddelanden/2021/11/regeringsskifte-den-30-november-2021/. Läst 30 november 2021. 
  14. ^ ”Idrott och politik: Ygeman blir ny idrottsminister”. SVT Sport. 30 november 2021. https://www.svt.se/sport/idrottspolitik/ygeman-blir-ny-idrottsminister. Läst 30 november 2021. 
  15. ^ ”Lena Hallengren har entledigats på egen begäran”. Regeringen. 6 oktober 2022. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221006183644/https://regeringen.se/pressmeddelanden/2022/10/lena-hallengren-har-entledigats-pa-egen-begaran/. Läst 8 oktober 2022. 
  16. ^ ”Krishärdarna Ryssland-Ukraina och Belarus i fokus när 57 länders ministrar möts i Stockholm”. DN.SE. 2 december 2021. https://www.dn.se/sverige/krishardarna-ryssland-ukraina-och-belarus-i-fokus-nar-57-landers-ministrar-mots-i-stockholm/. Läst 15 december 2021. 
  17. ^ ”Utrikesdeklarationen”. Arkiverad från originalet den 1 april 2022. https://web.archive.org/web/20220401060836/https://www.regeringen.se/tal/2022/02/utrikesdeklarationen-2022/. Läst 2 april 2022.  regeringen.se, 16 februari 2022.
  18. ^ ”Utrikesdeklarationen 2022”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220610125410/https://www.regeringen.se/tal/2022/06/utrikesdeklarationen-2022/. Läst 12 juni 2022.  regeringen.se, 10 juni 2022.
  19. ^ Lindvall, Julia (19 april 2022). ”Sida: Minskat bistånd kan leda till nya flyktingkriser”. SVT. Arkiverad från originalet den 21 april 2022. https://web.archive.org/web/20220421021340/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-miljarder-till-flyktingmottagandet-men-minskat-bistand. Läst 28 maj 2022. 
  20. ^ ”389 miljoner i bistånd till Ryssland”. SVT. 26 februari 2022. Arkiverad från originalet den 1 april 2022. https://web.archive.org/web/20220401094905/https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/389-miljoner-i-bistand-till-ryssland. Läst 28 maj 2022. 
  21. ^ ”Frågor och svar om Sidas stöd i Ukraina och Ryssland med anledning av Rysslands invasion”. Sida Sveriges Biståndsmyndighet. 11 mars 2022. Arkiverad från originalet den 28 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220528180947/https://www.sida.se/om-sida/nyheter/fragor-och-svar-om-sidas-stod-i-ukraina-och-ryssland-med-anledning-av-rysslands-invasion. Läst 28 maj 2022. 

Externa länkar

Sveriges ministärer och regeringar
Medeltid till Gustavianska tiden
(från 1200-talet till 1809)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Under 1809 års regeringsforms första tid
(1809–1876)
Från statsministerämbetets införande
(1876–1905)
Under parlamentarismen som praxis
(1905–1974)
Under 1974 års regeringsform
(sedan 1975)
Politik i Sverige · Sveriges politiska historia · Sveriges statsråd · Kunglig Majestät · Kunglig Majestäts kansli · Regeringskansliet · Sveriges politiska partier
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
Ledarskap
Partiledare
Partisekreterare
Ziesnitz · Wickman · Ström · Möller · Lindström (tf) · A. Nilsson (tf) · T. Nilsson · Sven Andersson · Aspling · Sten Andersson · Toresson · Sahlin · Linde · Thalén · Stjernkvist · Ulvskog · Baylan · Jämtin · Rådström Baastad · Baudin
Gruppledare
Bergqvist · Hulterström · Bohlin Olsson · Österberg · Moberg · Damberg · Eneroth · Ygeman · Karlsson · Carlsson · Hallengren
I regeringsställning
Associerade organisationer
Organisationer och företag
Historia och relaterade ämnen
1Koalitionsregering under Liberala samlingspartiet · 2Koalitionsregering med Bondeförbundet · 3Samlingsregering med Bondeförbundet, Folkpartiet och Högerpartiet · 4Koalitionsregering med Miljöpartiet

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

“ 1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.
 ”
Secretary Blinken Poses for a Photo With the Group of Friends of Georgia (51718610267).jpg
Secretary of State Antony J. Blinken poses for a photo with the Group of Friends of Georgia at the Organization for Security and Cooperation in Europe (OSCE) Ministerial Council in Stockholm, Sweden, on December 2, 2021. [State Department photo by Ron Przysucha/ Public Domain]
Andersson Cabinet, nov 30, 2021.jpg
Författare/Upphovsman: Frankie Fouganthin, Licens: CC BY-SA 4.0
The Andersson Cabinet at Lejonbacken outside the Royal Palace of Stockholm, 30th November 2021.