Reagens

Reagens är ett ämne eller en förening som läggs till ett system för att orsaka en kemisk reaktion, som används vid kvalitativa kemiska analyser för att ta reda på förekomsten av olika joner eller molekyler i ett prov.[1] Termerna reaktant och reagens används ofta omväxlande, men reaktant anger ett ämne som förbrukas under loppet av en kemisk reaktion.[1] Lösningsmedel, fastän medverkande i reaktionsmekanismen, kallas vanligtvis inte reaktanter. På liknande sätt förbrukas inte katalysatorer av reaktionen, så de är inte reaktanter. Inom biokemi, särskilt i samband med enzymkatalyserade reaktioner, kallas reaktanterna vanligtvis för substrat.

Till exempel används bariumjoner (Ba2+) för att påvisa förekomst av sulfatjoner (SO42−). Vid förekomst av sulfatjoner kommer bariumsulfat att bildas som är ett svårlösligt salt och ger en vit utfällning då det blandas med vatten. Ett exempel är när en vattenlösning av bariumklorid blandas med svavelsyra:

BaCl2(aq) + H2SO4 → BaSO4(s) + 2H+(aq) + 2Cl−(aq)

Några andra exempel på reagens som man ofta använder vid experiment i skolkemi är:

  • Kalkvatten är reagens på koldioxid. Kalkvatten grumlas när man leder ner koldioxid i det.
  • När man antänder en blandning av vätgas och syrgas sker det en knall. Knallgastestet används för att påvisa vätgas (syre finns i luften).
  • När man blandar silvernitratlösning med en lösning som innehåller kloridjoner får man en vit fällning av silverklorid. Silverjoner är reagens på kloridjoner.
Reagens, som svavel (bilden), är utgångsmaterial som används i kemiska reaktioner.

Definitioner

Organisk kemi

Inom organisk kemi betecknar termen "reagens" en kemisk ingrediens (en förening eller blandning, typiskt av oorganiska eller små organiska molekyler) som tillförs för att orsaka den önskade omvandlingen av en organisk substans. Exempel är Collins-reagens, Fentons reagens och Grignardreagens.

Analytisk kemi

Inom analytisk kemi är ett reagens en förening eller blandning som används för att detektera närvaro eller frånvaro av ett annat ämne, till exempel genom en färgförändring, eller för att mäta koncentrationen av ett ämne, till exempel genom kolorimetri. Exempel är Fehlings reagens, Millons reagens och Tollens reagens.

Kommersiella eller laboratoriepreparat

I kommersiella eller laboratorieberedningar, betecknar reagenskvalitet kemiska ämnen som uppfyller renhetsstandarder som säkerställer den vetenskapliga precisionen och tillförlitligheten av kemisk analys, kemiska reaktioner eller fysiska tester. Renhetsstandarder för reagenser är fastställda av organisationer som ASTM International eller American Chemical Society. Vatten av reagenskvalitet måste till exempel ha mycket låga nivåer av föroreningar som natrium- och kloridjoner, kiseldioxid och bakterier, samt en mycket hög elektrisk resistivitet. Laboratorieprodukter som är mindre rena, men ändå användbara och ekonomiska för krävande arbete, kan betecknas som teknisk, praktisk eller rå kvalitet för att skilja dem från reagensversioner.

Biologi

Inom biologin växte den biotekniska revolutionen på 1980-talet från utvecklingen av reagenser som kunde användas för att identifiera och manipulera det kemiska materialet i och på celler.[2][3] Dessa reagenser är antikroppar (polyklonala och monoklonala), oligomerer, alla sorters modellorganismer och odödliga cellinjer, reagens och metoder för molekylär kloning och DNA-replikation, och många andra.[3][4]

Verktygsblandningar

Verktygsföreningar är en viktig klass av reagens inom biologi. De är små molekyler eller biokemikalier som siRNA eller antikroppar som är kända för att påverka en given biomolekyl — till exempel ett läkemedelsmål — men som sannolikt inte är användbara som läkemedel i sig själv, och ofta är startpunkt i läkemedelsupptäcksprocessen.[5][6]

Men många naturliga ämnen är träffar i nästan alla analyser där de testas och därför inte användbara som verktygsföreningar. Medicinska kemister klassar dem istället som pan-assay interferensföreningar. Ett exempel är curcumin.[7][8][9]

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 29 februari 2024.

Noter

  1. ^ [a b] IUPAC, Compendium of Chemical Terminology, 2nd ed. (the "Gold Book") (1997). Online corrected version: (1996) "Reactant". doi:10.1351/goldbook.R05163
  2. ^ Fox, Jeffrey L. (1 januari 1979). ”Antibody reagents revolutionizing immunology”. Chemical & Engineering News Archive 57: sid. 15–17. doi:10.1021/cen-v057n001.p015. 
  3. ^ [a b] ”Report of the National Institutes of Health (NIH) Working Group on Research Tools”. NIH. 4 juni 1998. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2000. https://web.archive.org/web/20000816014021/http://www.nih.gov/news/researchtools/index.htm. 
  4. ^ Ishino, S; Ishino, Y (29 augusti 2014). ”DNA polymerases as useful reagents for biotechnology: the history of developmental research in the field”. Frontiers in Microbiology 5: sid. 465. doi:10.3389/fmicb.2014.00465. PMID 25221550. 
  5. ^ Kenakin, T; Bylund, DB; Toews, ML; Mullane, K; Winquist, RJ; Williams, M (1 januari 2014). ”Replicated, replicable and relevant-target engagement and pharmacological experimentation in the 21st century”. Biochemical Pharmacology 87 (1): sid. 64–77. doi:10.1016/j.bcp.2013.10.024. PMID 24269285. 
  6. ^ Lindsley, CW (25 september 2014). ”2013 Philip S. Portoghese Medicinal Chemistry Lectureship: drug discovery targeting allosteric sites”. Journal of Medicinal Chemistry 57 (18): sid. 7485–7498. doi:10.1021/jm5011786. PMID 25180768. 
  7. ^ Baker, Monya (9 januari 2017). ”Deceptive curcumin offers cautionary tale for chemists”. Nature 541 (7636): sid. 144–145. doi:10.1038/541144a. PMID 28079090. 
  8. ^ Dahlin, JL; Walters, MA (juli 2014). ”The essential roles of chemistry in high-throughput screening triage”. Future Medicinal Chemistry 6 (11): sid. 1265–1290. doi:10.4155/fmc.14.60. PMID 25163000. 
  9. ^ Baell, JB; Holloway, GA (8 april 2010). ”New substructure filters for removal of pan assay interference compounds (PAINS) from screening libraries and for their exclusion in bioassays.”. Journal of Medicinal Chemistry 53 (7): sid. 2719–2740. doi:10.1021/jm901137j. PMID 20131845. 

Externa länkar

Auktoritetsdata


Media som används på denna webbplats

SulfurReagent.jpg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Vineyard antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY 3.0
Reagent of sulfur. Possession of Vineyard Oct. 25, 2005