Raimond Berengar III av Barcelona
| Raimond Berengar III av Barcelona | |
 | |
| Född | 11 november 1082 Rodez, Frankrike |
|---|---|
| Död | 19 juli 1131 (48 år) Barcelona, Spanien |
| Begravd | Santa Maria de Ripoll |
| Medborgarskap | Grevskapet Barcelona |
| Sysselsättning | Härskare |
| Befattning | |
| Greve av Girona Greve av Barcelona (1082–1097) Count of Osona (1097–1107) Greve av Barcelona (1097–1131) | |
| Maka | Almodis María Rodríguez Douce I av Provence (g. 1112–)[1] |
| Barn | Ximena de Barcelona i de DíazI (f. 1105)[2] Ramon Berenguer IV (f. 1114) Berengar Raimond I av Provence (f. 1114)[3] Berengaria av Barcelona (f. 1116) Stefania (f. 1118) Almodis of Barcelona (f. 1126) |
| Föräldrar | Ramón Berenguer II de Barcelona Matilde d'Altavilla |
| Redigera Wikidata | |
Raimond Berengar III, den store, född 1082, död 1131, var greve av Barcelona, Girona och Osona från år 1082 (först samregerande med farbrodern Berengar Raimond II) och själv från 1097. Han var även greve av Besalú från 1111, Cerdanya från 1117, och Provence från 1112, samtliga till sin död i Barcelona. Som Raimond Berenguar I, var han greve av Provence från 1112 efter sitt giftermål med Douce I av Provence.
Biografi
Raimond Berengar III föddes i Rodez, hans far var Raimond Berengar II. Han efterträdde sin far efter dennes död för att samregera med farbrodern Berengar Raimond II. Efter att ha tvingat farbrodern i exil var han ensam härskare från år 1097.
Under hans regeringstid utvidgades de katalanska intressena på båda sidor av Pyrenéerna genom giftermål, arv eller som förläningar inkorporerade han nästan samtliga katalanska grevskap, utom Urgell och Peralada. Han ärvde grevskapen Besalú (år 1111) och Cerdanya (år 1117) och däremellan gifte han sig med arvtagerskan till Provenc, Douce I. Hans domäner sträckte sig österut ända till Nice.
Under en allians med greven av Urgell erövrade Raimond Berengar III Barbastro och Balaguer. År 1118 erövrade och återuppbyggde han Tarragona, vilket han gjorde till metropolitiskt biskopssäte för kyrkan i Katalonien. Tidigare hade Katalonien kyrkligt lytt under ärkebiskopen i Narbonne.
Han etablerade samarbeten med de marina italienska republikerna Pisa och Genua och tillsammans med Pisa attackerade han Mallorca och Ibiza. Dessa var då under muslimskt styre och flera kristna slavar kunde befrias. Öarna blev därefter lydriken till Barcelona. Med bland annat Pisas hjälp genomförde han även räder mot det muslimska fastlandet på iberiska halvön, bland annat mot Valencia, Lleida och Tortosa.
Mot slutet av sitt liv blev Raimond Berengar III tempelriddare. Han efterlämnade fem katalanska grevskap till äldste sonen Berengar Raimond II och Provence till den yngre sonen Berengar Raimond I, båda från hans treje äktenskap.
Giftermål och avkommor
- Första hustrun , María Rodríguez de Vivar, näst äldsta dottern till Cid, död cirka 1105, med vilken han fick barnen:
- Andra hustrun, Almodis, med vilken han var barnlös
- Tredje hustrun, Douce arvtagerska till Provence, död cirka 1127, med vilken han fick barnen:
- Almodis, gift med Pons de Cervera
- Berenguela, gift med Alfons VII av Castile
- Raimond Berengar
- Berengar Raimond I, greve av Provence
- Bernard, dog ung
Externa länkar
Referenser
- ^ The Peerage person-ID: p11333.htm#i113326, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
| Företrädare: Berengar Raimond II | Greve av Barcelona 1082-1131 med Berengar Raimond II (1082 – 1097) | Efterträdare: Raimond Berengar IV |
| Företrädare: Gerberge av Provence | Greve av Provence 1112-1131 med hustrun Douce I (1112-1127) | Efterträdare: Berengar Raimond I |
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Alzinous, Licens: CC BY-SA 3.0
Estatua eqüestre de Ramon Berenguer III, a la plaça de Ramon Berenguer el Gran, Barcelona