Ragnhild Sandström
| Ragnhild Maria Andrea Sandström | |
| Född | 14 augusti 1901[1][2] Haga, Umeå |
|---|---|
| Död | 7 december 1960 (59 år) Stockholm |
| Begravd | Backens kyrkogård, Umeå |
| Nationalitet | svensk |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Folkskoleseminariet i Umeå |
| Sysselsättning | Folkskollärare, journalist |
| Befattning | |
| Riksdagsledamot 1944–1960 | |
| Arbetsgivare | Umeå kommun |
| Politiskt parti | |
| Frisinnade landsföreningen, Folkpartiet | |
| Make | Nils Hugo Sandström |
| Föräldrar | Andreas Andersson och Hilda Maria Andersson, född Westman |
| Utmärkelser | |
| Kungliga Vasaorden[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Ragnhild Maria Andrea Sandström (född Andersson; i riksdagen kallad Sandström i Teg), född 14 augusti 1901 i Umeå, död 7 december 1960 i Stockholm, var en svensk folkskollärarinna och politiker (folkpartist). När hon valdes in i riksdagen vid valet 1944 blev hon Västerbottens första kvinnliga riksdagsledamot.[3]
Ragnhild Sandström, som var dotter till en jordbrukare, verkade som folkskollärarinna i Överboda och Teg i Umeå landskommun 1923–1960. Hon var ordförande i folkpartiets valkretsförbund i Västerbottens län 1953–1959.[3]
Under 1920-talet började hon skriva för liberala Västerbottens-Kuriren, och senare skrev hon även för konservativa Umebladet och Expressen. Hon skrev kåserande krönikor och debattartiklar, ibland under pseudonymerna Voilá, Miquelon och MlleX.[3]
Från 1937 var hon engagerad i Umeåkretsen av Fredrika Bremer-förbundet, och från 1943 i Umeå Hembygdsförening och Västerbottens läns hembygdsförbund, där hon var ordförande från 1949 till sin död.[4]
Hon var riksdagsledamot i andra kammaren 1945–1960 för Västerbottens läns valkrets. I riksdagen var hon bland annat ledamot i andra lagutskottet 1949–1960. Hon var särskilt engagerad i frågor som gällde statlig förvaltning samt närings- och trafikpolitiska frågor. Åren 1951–1960 var hon ledamot av Nordiska rådet.[3]
År 1953 belönades Ragnhild Sandströn med Vasaorden.[3]
Ragnhild Sandström avled hastigt i hjärtinfarkt i december 1960 mitt under en debatt i andra kammarens plenisal i riksdagshuset i Stockholm.[3]
Hon var från 1937 gift med sågverksägaren Nils Hugo Sandström (1897–1946), med vilken hon hade tre barn.[3] Makarna är begravna på Backens kyrkogård i Umeå.[5]
Referenser
Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 374-375
- Föreningen för ökad kvinnorepresentation i Umeås arkiv, Folkrörelsearkivet i Västerbotten
- https://www.skbl.se/sv/artikel/RagnhildSandstrom
Noter
- ^ [a b] Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: RagnhildSandstrom, läst: 29 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 374, läst: 12 juni 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Kerstin Thörn (15 mars 2021). ”Ragnhild Maria Andrea Sandström”. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. https://www.skbl.se/. https://www.skbl.se/sv/artikel/RagnhildSandstrom. Läst 7 oktober 2022.
- ^ Kerstin Thörn (2022). ”Ragnhild Sandström (1901–1960), lärare, journalist och riksdagspolitiker”. Nättidskriften Västerbotten förr & nu. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221007141547/https://nattidskriftenvasterbotten.se/2021/09/10/ragnhild-sandstrom-1901-1960-larare-journalist-och-riksdagspolitiker/. Läst 7 oktober 2022.
- ^ ”Sandström F Andersson, Ragnhild Maria Andrea och Sandström, Nils Hugo”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/cb812e7b-f668-4a99-9634-be57dafb3dae. Läst 21 juni 2023.
|