Ragnar Östberg

Ragnar Östberg
Ragnar Östberg 1934.
Personfakta
NationalitetSverige Svensk
Född14 juli 1866
FödelseplatsKatarina församling, Stockholm, Sverige
Död5 februari 1945 (78 år)
DödsplatsEngelbrekts församling, Stockholm, Sverige
Alma materKungliga Tekniska högskolan[1] och Kungliga Akademien för de fria konsterna[1]
Arbeten
Betydande byggnaderStockholms stadshus, Sjöhistoriska museet
Hitta fler artiklar i
Arkitekturportalen
KulturNav

Ragnar Östberg, född 14 juli 1866 i Katarina församling i Stockholm,[2] död 5 februari 1945 i Engelbrekts församling,[3] var en svensk arkitekt och konstnär, professor i arkitektur vid Konsthögskolans i Stockholm arkitekturskola 1922–1932. Känd som en av det tidiga 1900-talets främsta svenska arkitekter, och den ledande kreatören bakom Stockholms stadshus.

Liv och verk

Ragnar Östberg (höger) med Elis Benckert, cirka 1905.
Ragnar Östberg 1896.
Ragnar Östberg 1933.

Ragnar Östberg var son till revisorn Carl Östberg och skådespelerskan Erika Kindahl, i familjen fanns sex barn. 1882 avbröt han sin skolgång på Högre Latinläroverket på Södermalm för att börja arbeta på ett köpmanskontor vid Skeppsbron.[4] Snart kom han i kontakt med konsten genom täta besök på Nationalmuseum och 1884 började han studera arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan och 1888 vid Konstakademiens arkitekturskola. Som stipendiat gjorde Östberg en studieresa på cykel till England, Frankrike, Italien och Grekland 1896–1899. Från hans resor existerar otaliga reseskisser. Sin studietid och sina studieresor, som även förde honom till USA, varvade han med praktik hos arkitekt Isak Gustaf Clason.[5]

Från år 1900 hade han sin egen verksamhet. Under åren 1904–1907 vistades Ragnar Östberg tillfälligtvis i Umeå och han hade tidigare haft anställning hos Umeås förre stadsarkitekt Fredrik Olaus Lindström. Östberg hann under de åren uppföra minst tre byggnader av vilka en – Teaterhuset – brann ner redan 1913, medan de andra två, Scharinska villan och Aschanska villan blivit byggnadsminnen. Dessa utgör idag ett betydelsefullt visuellt inslag i Umeås stadsbild.[6] Därefter var Östberg främst verksam i Stockholm, med bland annat ett flertal högreståndsvillor och under många år inte minst det monumentala Stockholms stadshus, men också den storslagna byggnaden för Kalmar högre allmänna läroverk, numera Stagneliusskolan i Kalmar.

Ett av hans sista arbeten var Sjöhistoriska museet som byggdes 1933–1936, på platsen för Stockholmsutställningen 1930 (känd som funktionalismens genombrott i Sverige). Bygget blev möjligt genom en donation från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Villkoren för donationen var att staten upplät en lämplig tomt och att byggnaden inte uppfördes i funktionalistisk stil eftersom man inte ville att ännu "en skolåda" skulle byggas.[7] Med denna byggnad, som anknöt till Olof Tempelmans 1700-talsarkitektur, markerade Östberg sin distans till funktionalismens stilideal.

På 1920-talet var Östberg ordförande och tillskyndare för Nordisk byggdag. Mellan 1922 och 1932 var han professor i arkitektur vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Mellan åren 1931 till 1942 var Östberg ledamot av Stockholms skönhetsråd.



Estetik och influenser

Östbergs brevlåda.
Östberg med Stockholms stadshus i famnen, skulptur av Gustaf Sandberg.
Östbergs karmstolar för Mullberget.

Östbergs säregna stil är ett resultat av de intryck han fick under sin vistelse utomlands samt inflytanden från sekelskiftes nationella romantik; det leder in i 1920-talets ståtliga ambitioner att sammanfoga det nationella med det klassiskt monumentala.

Hans stil beskrivs som eklektisk där kosmopolitiska och exotiska drag förenas med storsvenska ideal med ett snillrikt sinne för detaljer. Stilen bär tydliga spår av Arts and Crafts, William Morris hantverkarideal, samt senviktorianska och gotikinspirerade arkitekter som Philip Webb, Richard Norman Shaw och Charles Voysey. Han räknas som en av de mest betydelsefulla svenska arkitekterna, trots att hans klassiska stil stod i motsättning till den framväxande funktionalismen.

Fastän mest verksam och berömd som arkitekt, kan Östberg också ihågkommas som scenograf. Han gjorde scenografin till operan AidaKungliga Teatern (Stockholmsoperan) 1925. Han fick också beställning på scenografin till Kung LearDramatiska teatern 1928 och levererade 22 skisser. På grund av teaterns ekonomiska trångmål kom dock dessa aldrig till gestaltning på scenen utan ersattes av en billigare scenografisk lösning.

Mer välkänd för allmänheten är nog den klassiska svenska brevlådan som han formgav som ett hus på 1910-talet. Modellen var i bruk till 1960-talet. Ragnar Östberg finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[8] i Stockholm.

Patent- och registreringsverket

PRV:s byggnad, 2014.

Patent- och registreringsverkets (PRV) byggnad ligger vid Valhallavägen 136 på Östermalm i Stockholm. Det monumentala kontorshuset i rött murtegel ritades 1911 till 1921 av Östberg, ungefär samtidigt med Stockholms stadshus. I motsats till stadshuset skapade Östberg i patentverkets byggnad ett arkitektoniskt nedtonat hus i klassicistisk stil. Volymen liknade till en början en kub uppförd i murtegel i tre våningar och med svagt utsvängt yttertak täckt av svarta skifferplattor. Fasaderna accentueras av pilastrar utförda i tegel och placerade mellan fönstren. Komplexet blev tillbyggt i två etapper: 1946–1947 av arkitekterna Ernst Hawerman och Nils G:son Friberg samt 1960–1961 av Bengt Romare och Georg Scherman. Östbergs byggnad är sedan oktober 1993 ett byggnadsminne.[9]

Stockholms stadshus

Stockholms stadshus, 2013.

Det är främst som arkitekten bakom Stockholms stadshus som Ragnar Östberg är känd. Han började skissa på utformningen redan 1903. Från början var det tänkt att det skulle bli en tung byggnad av granit i jugendstil, men Östberg ändrade sig och byggnaden uppfördes i stället i rött tegel.

Nationella inslag är borggården som påminner om svenska renässansslottet Gripsholm. Viktigare är påverkan från italienska palats, till exempel Dogepalatset (Palazzo Ducale) i Venedig, samt bysantinsk stil med mosaiker. Det är sannolikt att Östberg fick inspiration av Dogepalatset som han besökte första gången på sin stipendieresa 1897 och senare 1909 och 1913.[10]

När Östberg fick uppdraget var det tänkt att byggnaden skulle rymma både stadshuset och Stockholms rådhus, men 1911 beslutades det att Carl Westman skulle anlitas till uppförandet av rådhuset. [11]

Efter stadshusets invigning midsommaraftonen den 23 juni 1923 mottogs byggnaden med ovationer av allmänheten och Östbergs kollegor. Man ansåg att Stadshuset var ”ett av vårt lands och hela vår tids märkligaste byggnadsverk”.[12]

Familj

Med hustrun Carin Thiel.

Ragnar Östberg var gift två gånger. Hans första hustru var den mer än tjugo år yngre Elsa Skoglund, dotter till Fredrik Skoglund (ägare av Skoglunds bokförlag).[13] Med henne var han gift 1909–1919 och fick döttrarna Gunvor (1910–2001), en tid gift med Erik Bengtson, Hervor (1912–2000) och Elsvor (1914–1998).

Den andra hustrun var Carin Thiel (tidigare gift med författaren Sven Lidman). I det senare äktenskapet fick han dottern Susanna Östberg (1920–2020), som var Povel Ramels fru, friherrinna, sångerska och skådespelerska. Ragnar Östberg är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[14][15]

Östbergs bodde från 1921 på Blasieholmstorg 10 och flyttade omkring 1930 till Brunkebergstorg 22. Från 1938 hyrde familjen en lägenhet på Sturegatan 48. Ragnar Östberg skaffade sig aldrig någon ägd bostad eller villa, trots att han gillade livet på landet. Från tidigt 1920-tal till sin död hyrde han herrgården Svindersvik i Nacka, som dock bara kunde bebos på sommaren.[16]

I februari 1945 drogs hans kista av hästspann över Stadshusbron, runt Stockholms stadshus och till borgargården. Där hyllades hans minne och Sankt Eriks fana halades till halv stång.

Utmärkelser

Stockholms stadshus blev Östbergs mästerverk och dess rykte spreds över världen. Det blev särskilt känt i den anglosaxiska världen och Östberg fick som förste svensk 1926 ta emot Royal Institute of British Architects guldmedalj.[17] Under sin livstid erhöll han även guldmedaljer från The American Institute of Architects. Han blev utnämnd till hedersledamot av Royal Academy och ordförande i Stockholms skönhetsråd. Platsen vid stadshusets västra sida "Ragnar Östbergs plan" i Stockholm är uppkallad efter honom.

Verk i urval

Ragnar Östberg i tornet av Stockholms stadshus under byggnadsarbetena ca 1920.
Östbergs gravvård på Norra begravningsplatsen, 2016.

Som exempel på Ragnar Östbergs byggnadsverk kan nämnas (i kronologisk ordning):[18]

Bilder, verk i urval

Se även

  • Kategori:Byggnader ritade av Ragnar Östberg

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ Katarina församlings födelsebok Riksarkivet
  3. ^ Sveriges dödbok 1901–2013
  4. ^ Pihl Atmer (2011), s. 68
  5. ^ Pihl Atmer (2011), s. 72
  6. ^ Thelaus, Erik, Ragnar Östbergs byggnader i Umeå (1983), s. 33-45.
  7. ^ Sjöhistoriska museets historia
  8. ^ Nationalmuseum
  9. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: Stockholm kn, UPPFINNAREN 1 PATENTVERKET, lagskydd.
  10. ^ Pihl Atmer (2011), s. 92
  11. ^ Pihl Atmer (2011), Appendix
  12. ^ Hultin (2002), s. 60
  13. ^ Pihl Atmer (2011), s. 83
  14. ^ Hitta graven
  15. ^ SvenskaGravar
  16. ^ Pihl Atmer (2011), s. 89
  17. ^ Pihl Atmer (2011), s. 555
  18. ^ KulturNav: Östberg, Ragnar

Tryckta källor

Vidare läsning

  • Cornell, Elias (1965). Ragnar Östberg, svensk arkitekt. Stockholm: Byggmästaren. Libris 768783 
  • Söderberg, Rolf, "Östberg, Ragnar" i Svenska Män och Kvinnor del 8 (Sthlm 1955)
  • Monterumisi Chiara, Ragnar Östberg – Villa Geber, una casa nell’arcipelago. Ediz. Italian, English and Swedish, (2017), In Edibus, Vicenza, Libris 21600672, ISBN 978-8897221517

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Sight symbol black.svg
Architectural sight symbol (black)
Östermalms Gymnasium 2011aa.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Östra Real, fasad mot Karlavägen
Sjöhistoriska museet 2008-12-30.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Sjöhistoriska museet
Villa Ekarne 2007.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Ekarne på Djurgården i Stockholm, arkitekt Ragnar Östberg
Ragnar Östberg birch armchairs for Mullberget 2.jpg
Original drawing of Ragnar Östberg's birch armchairs for Elin and Yngve Larsson's Villa Mullberget in Stockholm, Sweden.
Scharinska Villan.jpg
Författare/Upphovsman: bendus, Licens: CC BY-SA 2.0
Scharinska villan in Umeå, Sweden
Resedan 5, 2014.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Resedan 5, Hälsingegatan 2, Odengatan 80, Nybyggnadsår 1929 - 1931 som Vasa högre flickskola,

Upphovsman Axel Ax:n Lindqvist (Byggherre) L. E. Hellstedt AB (Byggmästare)

Ragnar Östberg (Arkitekt)
Villa Mullberget vinter.jpg
Författare/Upphovsman: Holger Ellgaard Redigera dessa strukturerade data på Commons, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Mullberget på Djurgården i Stockholm. Redigera dessa strukturerade data på Commons
Aschanska villan Umea Sweden.jpg
Författare/Upphovsman: Tage Olsin, Licens: CC BY-SA 2.0
Aschanska villan in Umeå Sweden.
Stadshuset Ragnar Östberg byst 2012.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Stadshuset Ragnar Östberg byst
Valhallavägen 149.JPG
Författare/Upphovsman: I99pema, Licens: CC BY-SA 3.0
Valhallavägen 149. Byggnadsår 1932. Arkitekt Ragnar Östberg
Carl Eldh 2006a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Carl Eldhs Ateljémuseum i Stockholm
Villa Gärdesgården 2014b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Gärdsgården, Sturevägen 37, arkitekt Ragnar Östberg, byggherre Alf Wallander
Ragnar Östberg, gravvård 2016a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Ragnar Östberg, gravvård på Norra Begravningsplatsen. Konstnär David Dahl, 1953.
Nedre Manilla 2010b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Nedre Manilla, Djurgården
Östberg mars 1896.jpg
Ragnar Östberg i mars 1896
Brevlada 1905.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Svensk brevlåda från 1905, design Ragnar Östberg.
Ragnar Östberg Karin Thil.jpg
Ragnar Östberg med hustru Karin Thiel
Diplomatstaden 2008 Amb 3.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Diplomatstaden i Stockholm, Kv. Ambassadören nr. 3, "Villa Bonnier"
Östberg Stadshuset 1920.jpg
Ragnar Östberg på Stockholms stadshus under byggnadsarbeten, i bakgrunden syns Riddarholmen
Villa Pauli Djursholm okt 2008a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Villa Pauli Djursholm
Ragnar Östberg 1934a.jpg
Författare/Upphovsman: OkändUnknown author, Licens: CC BY-SA 4.0
Ragnar Östberg 1934
Stadshuset 2013-10-26.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Stockholms stadshus, fasad mot syd
Patent o Registreringsverket 2014a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Patent- och registreringsverket, Valhallavägen Stockholm
Ragnar Östberg 1933, av fotograf Jan de Meyere.jpg
Arkitekt Ragnar Östberg (1866-1945), 1933, av fotograf Jan de Meyere (1879-1950).
Villa Yngve Larsson.jpg
Villa Yngve Larsson, Storängen, Nacka, ritad av Ragnar Östberg.
Östberg and Benckert 1905.jpg
Arkitekt Ragnar Östberg (höger) med Elis Benckert, ca 1905
Diplomatstaden 2008 Dipl 2.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Diplomatstaden i Stockholm, Kv. Diplomaten nr 2, "Viller Geber", arkitekt Ragnar Östberg