Rörospols
Rörospols (Rørospols) är en pols, en slags folklig musik och pardans i 3/4-takt, från Rørostrakten i Norge. (I Sverige benämns musik och dans inom denna grupp som polska, i andra delar av Norge benämns de ofta springar.) Rörospols är en levande tradition som, förutom lokalt i Røros, spelas och dansas av många i Norge, men även i bland annat Sverige och Danmark. Under "Rørosmartnan", VM i Rørospols, Rørosleken och andra arrangemang kommer många dansare till Röros för att dansa rörospols.
Karaktär
I många delar av Norge spelar man framförallt folkmusik på hardingfele, men i Röros är det normala "flatfele"[1], det vill säga fiol.
Röros har haft mycket täta kontakter med Sverige vilket påverkat både språklig och musikalisk dialekt. Närmaste järnvägsstation var även för folket inom åtskilliga mil på svenska sidan gränsen, till exempel för Funäsdalen med omgivningar, den i Röros. Rörosmartnan var under bondesamhället den normala handelsplatsen också för befolkning långt in i Sverige. I äldre tid var det många bönder från Härjedalen (tidigare ett norskt landskap) och Dalarna som kom och sålde och bytte varor på Rørosmartnan som hålls i februari då det går lätt att köra på sjöar och vattendrag. Forbondetraditionen med häst och släde har sedan 1981 tagits upp igen på Rørosmartnan och ungefär 80 slädekipage, många från Sverige, kör efter åtskilliga dagars slädfärd in i Röros som en del av martnans invigning.
Rørospols karaktär kännetecknas framför allt av betoningen såväl musikaliskt som i dansen på den andra taktdelen i tretaktsmusiken. Den som spelar rörospols på fiol gör på en stor del av takterna ett kraftigt uppstråk med stråken på andra taktdelen. Dansare har en markerad svikt på "tvåan"/andra taktdelen genom dansens alla moment.
Musikaliskt består en pols normalt av två teman (kallas a och b nedan) som upprepas enligt följande:
2 x (8a + 8a + 8b + 8b) = 64 takter. Varianter finns som alltid … även udda som 2 x (9a + 9a + 5b + 5b) eller 3 x (...).
Det finns många spelmän som spelar Rörospols i trakten runt Röros. Vid danser under Rørosmartnan på bland annat Sangerhuset spelar Glåmos Spillmanslag, Brekken Spillmanslag, Småviltlaget, Laget hass Kristafer, Dalakopa med flera. Det finns också en mängd skivor med traditionell Rörosmusik av dessa och många andra.
Dansbeskrivning
Det finns många videor på bland annat Youtube där man kan se Rörospols utföras, och även instrueras, av mer eller mindre traditionsenliga dansare/instruktörer. Ser man video från VM i Rörospols eller kappleik ser man oftast duktiga dansare, men man bör tänka på att det är tävling, vilket innebär att paren då dansar något annorlunda än vid vanlig dans och har ovanligt gott om plats. (Jämför gärna med tango eller bugg som sällskapsdans och detsamma som tävlingsdans.)
Angående skriftlig dansbeskrivning av Rörospols
Till skillnad mot i Sverige använder man i Norge normalt inga teoretiska beskrivningar av dans utan danser lärs genom att se andra dansa och genom att utöva dansen med (helst) vana dansare. Här ges ändå en beskrivning i enlighet med svenskt beskrivningssätt för polskor. Beskrivningen av utförandet är efter hur dansen brukar dansas inom Röros Folkedanslag.
Källor till dansbeskrivningen
Allmänt tillgängliga källor om hur dansen Rörospols utförs är videor från Sangerhuset, Gymbygge, etc. under Rörosmartnan, kurs och kappleik. (En stor del av dansarna är svenskar, danskar eller norrmän från andra delar av Norge. De flesta är dock duktiga dansare av Rörospols.) Bästa källan är naturligtvis att vara på plats, se diskutera med och dansa med traditionsbärare.
Försteg, bakmes, försteg och runddans
Dansen Rörospols består av fyra moment, försteg, motsols bakmes, försteg och medsols omdans (runddans). Parets förflyttning i dansriktningen moturs runt rummet (valsbana) sker med samma hastighet och på samma utrymme i alla moment av dansen.
I nästan alla roterande moment sker vridning på fotbladet (främre delen av foten) mot golvet så att inte knän och leder utsätts för alltför stora vridningspåkänningar.
Fattningar
Försteg inför bakmes: Kavaljerens vänstra hand om damens vänstra hand. Kavaljeren har handflatan bakåt, neråt, damen har handflatan neråt och båda fattar om varandras fingrar med krökta fingrar. Kavaljerens högra hand om damens armbåge.
I bakmes: Förskjutna till höger om varandra med vänster höft nära partnerns. Kavaljerens vänstra hand om damens midja och höger på damens vänstra överarm strax över armbågen. Damens vänstra hand om kavaljerens midja och höger på kavaljerens vänstra överarm strax över armbågen.
Försteg inför omdans: Kavaljerens högra hand om damens midja. Damens vänstra hand på kavaljerens axel eller om överarmen. Kavaljerens vänstra och damens högra arm framåt och handfattning i midjehöjd framför. Kavaljeren har handflatan bakåt, neråt, damen har handflatan neråt och båda fattar om varandras fingrar med krökta fingrar.
I omdans: Förskjutna något till vänster så att höger fot hamnar mellan partnerns fötter. Vanligt är att kavaljeren lägger höger arm om hennes midja och vänster hand på damens överarm vid axelleden eller bakom damens nacke, damen håller sina händer om kavaljerens axlar eller överarmar. Passande för längd.
Försteg. (Normalt en repris, oftast 8 takter.)
Både kavaljer och dam dansar försteg där vänster fot isättes någon gång mellan taktdel 1 och 2, på 2 görs en svikt och höger fot isätts på 3.
Moturs bakmes. Rotation ett varv på två takter. (Normalt en repris, oftast 8 takter.)
Övergång. På reprisens första takt dansar damen över till kavaljerens vänstra sida och vänder ett halvt varv moturs med ett försteg. Kavaljeren gör ett försteg där han stannar upp på taktdel 1 men kompenserar genom att gå fram desto mer på taktdel 3. (Det vill säga inte uppstannande under en hel takt så som är vanligt i svenska polskor.)
Kavaljeren dansar under bakmesen runt nästan som med vänster försteg, men vartannat vänstersteg är bakåt och vartannat framåt. All rörelse sker i dansriktningen. Vid vänster steg bakåt isätts foten med hålfoten bakom höger klack.
Damen dansar efter övergången på varje taktdel. Tre steg (vänster, höger, vänster) i stort sett på stället i innervarv, småspringande framåt i yttervarv (höger, vänster höger).
Utgång. I sista omdansningen tar kavaljeren damens vänstra hand med sin högra, dansar ett uppstannande försteg på den första takten av nästa repris då damen gör sina tre steg, höger, vänster höger. Kavaljeren snurrar först därefter ut damen (som drar till sig sin högra arm), normalt 2 till 3 varv - vill damen snurra mer – fortsätt gärna, men mogna damer i Røros föredrar oftast 2 till 3 varv. Kavaljeren vevar inte runt damen i snurren, utan håller handen kupad, relativt stilla som ett stöd över damens huvud, så damens hand kan rotera fritt i kavaljerens kupade stöd. Damens omdansning i snurren är som ett spegelvänt polskesteg, vänster tåstöd (1), vänster (2), höger (3). (Vissa damer snurrar med vänster 1 och höger 3.) Därefter försteg. Är det alltför trångt på dansgolvet, eller om någon i paret inte är en van polsdansare, snurrar inte damen ut utan man övergår direkt till försteg.
Försteg. (Normalt en repris, oftast 8 takter.)
Försteg som ovan (vänster någon gång mellan 1 och 2, höger 3) men med beskriven variant av valsfattning (se fattningar) tills nästa repris.
Medurs omdans. Rotation ett varv per takt. (Normalt en repris, oftast 8 takter.)
Övergång. På reprisens första takt svänger kavaljeren in framför damen och paret tar omdansfattning samtidigt som omdansen inleds. Damen springer tre steg och följer kavaljeren runt under den första takten (trö, trö, trö).
Kavaljeren dansar snurrebocksteg, det vill säga vänster, båda (svikt), höger. Vänster steg framåt åt höger runt henne 1, vridning på v fotsula som fortsätter på 2 och 3, höger fot intill vänster med svikt 2, kort steg fram på höger 3. Därefter åter enligt 1 ovan o s v. För honom hamnar svikten på båda.
Damen dansar från andra takten runt genom att samla med isättning av höger fotblad intill vänster hålfot eller klack 1, höger kort steg (klacken möter golvet först) fram med svikt 2, vänster steg (men endast fotbladet sätts i omedelbart följt av rotation) framåt höger runt kavaljeren 3. Därefter åter enligt 1 ovan o s v.
Utgång. På nästa repris första takts 1 stannar kavaljeren upp paret och sätter ner vänster fot, höger på 3 och det börjar om – se början. Damen stannas under takten upp på båda fötterna och kan bekvämt börja gå försteg med vänster fot på 1-2 nästa takt.
Extra
Under förstegen innan bakmes händer det att kavaljeren under medsols vridning dansar över till damens högra sidan med ett försteg. Rörelsen sker mycket nära framför damen och kavaljeren är hela tiden vänd mot damen. Damen använder två takter med steg på varje taktdel till att passera kavaljeren och under hans lyfta vänstra arm dansa över till höger. Kavaljeren dansar åter upp till vänster om damen. Detta kan ske två gånger under en repris. Paret rör sig hela tiden i dansriktningen i samma hastighet och på samma utrymme som vid försteg eller omdans, varför andra par på dansgolvet inte påverkas.
Andra Rörosdanser
Andra gammeldanser (det är benämningen i Röros på pols med flera äldre danser) från Röros är Hoppvals och Reinlender fra Røros. (Flera olika stavningar av Ringlender förekommer.)
Externa länkar
| |||||||||||||||||||||||
- ^ ”Flatfele”. https://snl.no/fele. Läst 3 augusti 2018.