Römer (rådhus)
Römer är Frankfurts rådhus och är beläget vid torget Römerberg. Det har en 600 år lång historia och hade stor betydelse i samband med valet av tysk-romersk kung och kejsare. Det rekonstruerades efter att ha förstörts under andra världskriget.
Namnet Römer
Med Römer avsågs från början huset Zum Römer, men kom sedan även att omfatta det till rådhuset hörande huset Goldener Schwan (Gyllene svanen). I takt med att rådet köpte fler och fler hus kom dessa också att omfattas av namnet. I nedanstående avsnitt kommer Römer alltså att stå för hela rådhuskomplexet, medan Haus zum Römer avser mittenhuset i den karakteristiska tregavelfasaden mot Römerberg.
Funktion
Förutom att vara säte för den fria riksstaden Frankfurts råd från 1407, var Römer även en viktig plats i det tysk-romerska riket. I Karl IV:s gyllene bulla från 1356 bestämdes nämligen att valet av tysk kung skulle ske i Frankfurt am Main. När Römer byggts kom förhandlingarna mellan kurfurstarna att äga rum där (själva valceremonin genomfördes dock i valkapellet i domkyrkan). Under 1500-talet kom bestämmelsen från den gyllene bullan, att valet och kröningen inte skulle ske i samma stad, att ignoreras. Dessutom kom kröningen till tysk kung automatiskt att innebära att den valde blev tysk kejsare. Från 1562 till det tysk-romerska rikets upplösning 1806 kom sammanlagt tio kejsarkröningar att äga rum i Frankfurt. Kröningen skedde i domkyrkan sedan den ovan nämnda valceremonin hållits i valkapellet, men efter detta begav sig följet till Haus zum Römer där en stor kröningsmåltid hölls i kejsarsalen (därav namnet på Zum Römers ovanvåning). Några dagar efter kröningen tog dessutom den nya kejsaren emot folkets ärebetygelser från en trätribun som placerades på Römerberg precis framför Haus zum Römer.
Vid Frankfurtmässorna användes Haus zum Römers bottenvåning som saluhall där köpmannen kunde hyra en plats att erbjuda sina varor ifrån.
Bygghistoria
Frankfurts stadsråd köpte 1405 Haus zum Römer och Goldener Schwan, och dessa kom att bilda grunden till det med tiden stora Römerkomplexet. Efter flytten till Römer sålde rådet det gamla rådhuset, vilket snart revs för att lämna plats åt domkyrkans nya torn, som började byggas 1415. 1405-1408 byggdes de nyinförskaffade husen om kraftigt för att passa sin nya funktion som stadens rådhus. Haus zum Römers båda ovanvåningar förenades till en och kom med tiden att kallas kejsarsalen (Kaisersaal). Dessutom försågs bottenvåningarna i både Haus zum Römer och Goldener Schwan med ribbvalv och kom att kallas Römerhalle respektive Schwanenhalle. 1407 kunde rådet flytta in i de nya lokalerna.
1424 utökades Römer med huset Frauenrode, som var så nedgånget att det revs för att ge plats för nybyggen på platsen. På östra delen av tomten byggdes ett torn i sten (Archivturm) som skulle rymma stadens arkiv. På västra delen byggdes Ratsstube, där stadsrådet sedermera kom att hålla sina möten i och med att Haus zum Römer mer och mer kom att användas av kurfurstarna. 1510 köptes även huset Viole och 1542 det till detta angränsande huset Schwarzenfels, och båda dessa byggdes om kraftigt. 1596 tillkom också husen Wanebach och Löwenstein.
Haus Silberberg, efter 1900.
Römerhöfchen. Innergård med Haus Silberberg till vänster.
Goldener Schwan med barockexteriör från 1731. Till höger syns Archivturm. Fotografi från omkring 1900.
Salzhaus och Wanebach efter 1900. I bakgrunden syns den nybyggda Seufzerbrücke.
Inte förrän på 1800-talet införlivades de sista husen i kvarteret i Römer. 1843 köptes korsvirkeshusen Frauenstein och Salzhaus (Salthuset), och 1878 tillkom slutligen husen Alt-Limpurg och Silberberg. 1898-1908 kom Römer att förändras kraftigt. Husen 'Frauenrode, Viole och Schwarzenfels revs för att lämna plats för ett rådhusnybygge som var kraftigt förlängt åt väster. Norr om detta nybygge byggdes även ett till rådhusbygge som förenades med det södra genom bron Seufzerbrücke (Suckarnas bro).
Under bombanfallen som drabbade Frankfurt am Main 1944 förstördes stora delar av rådhuskomplexet. Korsvirkeshusen Frauenstein, Salzhaus, Wanebach och Schwarzenfels brann ned till grunden medan innandömet till de tre vid Römerberg liggande stenhusen Alt-Limpurg, Haus zum Römer och Löwenstein förstördes. Valven i den medeltida Römerhalle höll dock och fasaderna ut mot Römerberg stod kvar. Kejsarsalen ovanför var dock totalt demolerad. Vid rekonstruktionen som varade in på 1950-talet fick Haus zum Römer, Alt-Limpurg, Löwenstein och Goldener Schwan tillbaka sina ursprungliga exteriör medan Salzhaus, Frauenstein och Silberberg fick modernt utseende. Haus zum Römers kejsarsal rekonstruerades i förenklat skick.
Römer 1862 med förändringarna 1898-1908 markerade i blått.
Rivning av Viole (t.v.) och Schwarzenfels (t.h.) omkring 1900.
Römer efter 1908.
Römer 2007
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Römer (rådhus).
Media som används på denna webbplats
Lersner sagt in seiner Frankfurter Chronik (I 264). „An Stelle des Römertheils nach dem Paulsplatz zu, hat früher der goldene Schwan gestanden“. Der goldene Schwan wird 1322 zuerst als goldener Frosch, 1380 als goldener Schwan erwähnt. Im Jahre 1405 wurde er von dem Rathe sammt dem Römer käuflich erworben und umgebaut; aus dieser Zeit stammt die Halle und die Wachtstube. In den Jahren 1561–63 erhielt der goldene Schwan einen neuen Dachstuhl und eine Steinfacade (statt der bisherigen Fachwerkfacade) nach dem Römerhöfchen zu und auch die Wachtstube wurde mit grösserenFenstern versehen. Die heutige Facade nach dem Paulsplatz ebenso die Kuppel erhielt der goldene Schwan im Jahre 1731. Sie wurde von Jacob Samhammer aus Hanau, der in den Jahren 1727 bis 1745 hiesiger Stadtbaumeister war und auch die Hauptwache erbaute, in massiven Steinen errichtet. In die Halle führen zwei rundbogige Thore, über denen ovale Fenster angebracht sind. Neben dem linken Thore befindet eine Thüre als Einlass zur Bürgermeistertreppe, neben dem rechten Thore ein in rothem Sandstein gearbeitetes Schilderhaus. Zwischen beiden Thoren ist der von Schwarzburger ausgeführte Wappenstein mit dem Frankfurter Adler. Das erste Obergeschoss enthält das Bürgermeisteramt, das zweite verschiedene Bureaux. Im Erdgeschoss liegt die im Winkel fortgesetzte zweischiffige Römerhalle mit rippenlosen Kreuzgewölben überdeckt; sie hat vier freistehende Säulen mit runder Basis und achteckigem Sockel, die Gurtbogen, welche die Decke in Dreiecke zerlegen, wachsen aus den runden Schatten der Pfeiler heraus. Die Wandpfeiler haben den Sockel der freistehenden Säulen, einen cylindrischen Schaft und ein Kapitäl. Das Haus „goldner Schwan“ ist auf der einen Seite von dem zum Haus „Frauenrode“ gehörigen Archivithurm, auf der andern Seite vom Hause „Wanebach“ flankirt.
Författare/Upphovsman: Mylius, Licens: CC BY-SA 3.0
Western side of the Roemerberg in Frankfurt on the Main, from left to right: House Alt-Limpurg, House zum Roemer, House Loewenstein, House Frauenstein and Salt House
Författare/Upphovsman: Dontworry, Licens: CC BY-SA 3.0
Rathauskomplex ‚Römer‘, zwischen Berliner Straße und Limpurgergasse, sowie Römerberg und Kornmarkt in Frankfurt
Frankfurt am Main: Roemerhoefchen (Litte Roemer Courtyard) in between the Roemer buildings Alt-Limpurg (southeast, to the very left of the image just the entrance of its Renaissance stair tower), Silberberg (south / southwest, half-timbered building in left third of the image with closing stair tower), Frauenrode (west), Goldener Schwan (north) and the actual Roemer (northeast)
Författare/Upphovsman: ArcCan, Licens: CC BY-SA 3.0
Wall Relief at city hall Römer with city arms (eagle) and ancient view of the city hall (1892)
Författare/Upphovsman: ArcCan, Licens: CC BY-SA 3.0
City hall Römer – detail of the underside of balcony. Frankfurt, Hesse, Germany
Römer in der Altstadt von Frankfurt am Main im baulichen Umfeld. Ausschnitt aus dem Ravenstein-Plan Frankfurts aus dem Jahr 1862. Chromolithographie, gescannt und digital nachbearbeitet, bauliche Veränderungen der Jahre 1866–1908 wurden farblich hervorgehoben (vgl. Legende). Da der Plan auf nicht säurefreien Papier gedruckt wurde, sind trotz Nachbearbeitung die Zeichen deutlicher Alterungsspuren zu sehen.