Röllika

	Röllika; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Från Herman Adolph Köhler:; Köhler's Medizinal-Pflanzen; (Franz Eugen Köhlers förlag, 1897) A Blommande planta, avbildad i naturlig storlek; 1 Detaljbild av blad, förstorat; 2 Blomknopp, förstorad; 3 Utslagen blomma, förstorad; 4 Dito, uppskuren på längden, förstorad; 5 Ett kronblad, förstorat; 6 Diskblommeknopp med blomfjäll, förstorad; 7 Utslagen diskblomma, förstorad; 8 Dito, uppskuren på längden, förstorad; 9 Ståndare, förstorad; 10 Pollenkorn, förstorat; 11 Övre del av pistill med de två märkena, förstorat; 12 Frukt, förstorad; 13 Frukt, uppskuren på tvären; 14, 15 Frukt, uppskuren på längden, sett från olika håll, förstorad;
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Asterordningen; Asterales
Familj	Korgblommiga växter; Asteraceae
Släkte	Röllikesläktet; Achillea
Art	Röllika; A. millefolium
Vetenskapligt namn
	§ Achillea millefolium
Auktor	L., 1753
Varieteter
	Achillea millefolium; ssp. millefolium var. millefolium; Achillea millefolium; ssp. millefolium var. alpicola; Achillea millefolium var. arenicola; Achillea millefolium; ssp. millefolium var. borealis; Achillea millefolium; ssp. millefolium var. californica; Achillea millefolium var. densiloba; Achillea millefolium var. gigantea; Achillea millefolium var. litoralis; Achillea millefolium var. megacephala; Achillea millefolium var. nigrescens; Achillea millefolium; ssp. millefolium var. occidentalis; Achillea millefolium; ssp. millefolium var. pacifica; Achillea millefolium; ssp. millefolium var. puberula; Achillea millefolium; ssp. millefolium var. rubra; Achillea millefolium ssp. ceretanica; Achillea millefolium ssp. chitralensis; Achillea millefolium ssp. elbursensis; Achillea millefolium ssp. millefolium; Achillea millefolium ssp. sudetica;
Synonymer
	Achillea ambigua Boiss.; Achillea anethifolia Fisch. ex Herd; Achillea crassifolia hort. ex Steud.; Achillea cuspidata Wall.; Achillea haenkeana Tausch; Achillea intermedia Schleich.; Achillea lanata Lam.; Achillea magna Haenke; Achillea marginata Turcz. ex Ledeb.; Achillea millefolium f. albiflora Dabrowska; Achillea millefolium var. colliniformis Dabrowska; Achillea millefolium var. dipetala Dabrowska; Achillea millefolium var. dissecta Dabrowska; Achillea millefolium var. lobata Dabrowska; Achillea millefolium var. maritima Dabrowska; Achillea millefolium var. spathulata Dabrowska; Achillea ochroleuca Eichw.; Achillea ossica C.Koch; Achillea scabra Host.; Achillea setacea Schwein.; Achillea subhirsuta Gilib.; Achillea submillefolium Klokov & Krytzka; Achillea sylvatica Becker; Achillea tanacetifolia Mill.; Achillea tenuifolia Salisb.; Achillea tenuis Schur; Achillios millefoliatus St.Lag.; Alitubus millefolium (L.) Dulac; Chamaemelum millefolium (L.) E.H.L.Krause; Millefolium officinale Gueldenst. ex Ledeb.; Millefolium vulgare Gueldenst. ex Ledeb.; Santolina millefolium (L.) Baill.;
	Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 14 1 Växtens övre del; 2 Blomkorg, förstoring × 3; 3 Kantblomma, förstoring × 6; 4 Mittblomma med sitt stödfjäll, × 6; 5 Frukt, något förstorad;

Röllika eller rölleka, Achillea millefolium (ibland felstavat Achillaea), är en art av korgblommiga växter.

Beskrivning

Kvast

Hos röllikesläktets två nordiska arter, rölleka, Achillea millefolium L. och nysört, även kallad vitpytta, Achillea ptarmica L. har både mitt- och kantblommorna vit blomkrona, hos röllikan ibland rödlätt. Korgarna är ganska små, men åtminstone hos röllikan så talrika att de tätt förenade blir till en jämntoppad samling i sammansatt kvast.

Anmärkningsvärt är kantblommornas ringa antal, ungefär fem stycken, och deras korta, breda form. I holken mellan blommorna finns ganska stora blomstödblad (jämför med släktet Anthemis), som har en svartbrun kant på samma sätt som holkfjällen. När frukterna mognar, växer blomfästet på längden, och de inre fjällen når över de yttre, och korgen får en gråbrun färg som gör att den påminner om en liten kotte. Fröna är aerodynamiskt formade så att de skall få ett större spridningsområde (flyger med vinden).

Röllika blommar hela sommaren och långt in på hösten, men ger ingen nektar. Pollineras ändå av insekter, som besöker blomman för frömjölets skull.

Förtorkade står stjälkar kvar hela vintern på samma sätt som för många andra korgväxter.

Kromosom-tal 2n = 54.

Ett innehållsämne är chamazulen [6], C₁₄H₁₆.

Underarter

Det finns några underarter till röllika:

Fjällröllika (= Luddrölleka = Nordlig rölleka), Achillea millefolium ssp. sudetica (Opiz) E.Weiss
Plymröllika, Achillea millefolium ssp. lanulosa (Nutt.) Piper
Vanlig röllika, Achillea ssp. millefolium
Achillea occidentalis ssp. lanulosa Raf.

Habitat

Mycket vanlig i hela Sverige.

I Norge går röllika på Hardangervidda upp till 1 400 m ö h.

Introducerad art i Australien.

Biotop

Torra gräsmarker.

Medicinsk användning

Röllikan har en stark kryddlukt eftersom den innehåller en flyktig blåfärgad olja och bitterämnet achillein.

Avkok på röllikan användes inom folkmedicinen som ett läkemedel mot diarré, smärtstillande, mot reumatism och som abortframkallande medel.

Örten är också en av de mest använda inom naturläkekonsten mot näsblödningar, antingen som örtte eller som homeopatiskt läkemedel. Den används också mot andra blödningssymptom, t ex hemorrojder, riklig menstruation eller blod i urinen. Använd växtdel är ovanjordsdelar med eller utan blommor.^[1]

Om ungefär 5 cm röllekarot läggs där man har tandvärk, kommer smärtan att dämpas. ^{[källa behövs]}

Röllika anges även vara bra för att läka sår. Den av G. E. Klemming utgivna "Handskrift 7", som är en översättning av Christiern Pedersens En nøttelig Legebog ffaar ffattige och Rige, tryckt i Malmö 1533, anger: Stöt Rölika sma, med swdyt flesk, oc läg oppo saarit, hon helar wel.

Röllika har ingått i den svenska farmakopén under diverse namn:

Flores millefoli
Flos millefolii
Millefolium
Millefolii flores
Millefolii flos

Under Andra världskriget uppmuntrade Medicinalstyrelsen allmänheten att samla in och torka röllika och leverera till apoteken.

Etymologi

Släktnamnet Achillae syftar på Akilles, som under belägringen av Troja lär ha behandlat sina och vännernas sår med röllika . Auktorn L. har alltså inspirerats av röllikas läkande egenskaper.
Millefolium betyder med tusen blad och syftar på de finflikiga bladen.^[2]

Röllika är ursprungligen det danska namnet på örten – via sydsvenska dialekter har det fått allmänsvensk spridning.

"Handskrift 3" från början av 1500-talet, vars text baserats på Liber Herbarium anger:

”

millefolium ær nese græs wpa swensko ok rølika wppo dansko.^[3]

„

Namnförbistring

I början av 1800-talet var det svenska namnet Millefolie, efter det latinska.

Dialektalt har röllika benämnts backhumla, vilket ska skiljas från backhumle, som är ett alternativt namn för brunört.

Backhumla kan även avse en insekt.

Bygdemål

Namn	Trakt	Referens	Kommentar

Achillea	?
Backhumla	Hälsingland	^[4]	^d)
Backhumle	?
Brokskit	Jämtland
Bråssor	?

Bryddjstuppor	Dalarna (Älvdalen)	^[5]	(Kanske ^d)) Tuppur = toppar, avser blommorna
Bryggtoppa		^[6]	^d) Toppa = toppar, avser blommorna
Farmorstobak	?		Se Tuobas-bliommä nedan.
Flengräs	Västerbotten	^[7]	^b)

Galentara	Lima		^c)
Galntåra, garntora	Transtrand
Gantola	Älvdalen

Garntola	Lima	^[8]	^c)
Garntora	Särna		^c)
Jordhumla	Uppland (Roslagen)	^[4], ^[9]	^a)
Jordhumle	?
Kardusblåmma	Skellefteå	^[10]
Karibacka, karibacke, Kari i backa	Västmanland, Dalarna (Svärdsjö)	^[4], ^[6]	Egentligen sammandrag av Kari[n] (Kajsa) på Backa/Backe. Oklart vilken person som åsyftas. Backa/Backe är eventuellt ett gård- eller torpnamn.
Karribacka	?
Per i backa	Älvdalen, Medelpad, Västerbotten, Ångermanland	^[6]
Lass i tomt	Mora, Våmhus	^[11]	Egentligen Lasse i tomten
Lass i tompt	Våmhus	^[5]	Egentligen Lasse i tomten
Läkeblomma	?		Syftar på folkmedicinens användning för att läka sår.
Milleolium	?		Förvrängning av millefolium

Nesegräs	?		Samma ord som Näsegräs
Näsägres
Näsgräs

Näsegräs	?		Torkade och malda röllikablad har använts som tillsats i luktsnus; framkallar nysning
Näsgräs	Dalarna (Falun)	^[4], ^[2]
Pestilensblomma	?		Av latin pestilens = osund; ett ålderdomligt ord för sjukdomen pest. Här i betydelsen botemedel för den av pest drabbade. Se vidare Digerdöden.
Pestilens-blommor	?	^[9]
Renfana	?		Felaktig användning i svenska örtaböcker från 1300-talet till 1500-talet: förväxling med Renfana = Tanacetum vulgare L.
Rödlätta	?
Rölökor	?
Skogshumle		^[6]	^d)
Snö-ört	Öland	^[4], ^[9]
Soldatört
Stengräs	Medelpad	^[4], ^[9]
Sårläka
Timmermansblomma	?		Från växtens franska namn: Herbe aux charpentier
Tuobas-bliommä		^[4]	Egentligen Tobaks-blomma: Torkad röllika har använts för att i dryga ut röktobak.
Tusengren
Tusenrosor
Ölgräs	?		Används för smaksättning vid bryggning av öl.
_______________
^a) Röllika har använts i stället för humle som smaksättare vid ölbryggning. ^b) Flengräs har fått sitt namn, därför att växten ansetts kunna bota flen, en rosartad svullnad (folkmun i Norrbotten, Östergötland); hos kor en svullnad i juvret (folkmun i Västerbotten). Ett liknande namn är fleinsgräs, som dock avser en annan art, smörblomma (Ranunculus acris), men med samma medicinska verkan. ^[12] ^c) Galentåra jämte förvrängningarna härav: galentara, gantola, garntola, garntora syftar på att blommornas ampra doft, djupt inandad, ger rinnande ögon och yrsel. ^d) Namnet p g a att röllika har använts i stället för humle som smaksättare vid ölbryggning. ^e)Syftar på att enligt grekisk mytologi Akilles soldater utnyttjade röllikans medicinska egenskaper för sårbehandling. Namnet soldatblomma ska ej förväxlas med Svenske soldaten, som avser lundkovall.

Bilder

Rent vit
Ibland kan blommornas färg skifta i olika rödaktiga nyanser
Kraftigt färgad "Fjällröllika" = "Nordlig röllika"
Achillea millefolium ssp. sudetica
(Opiz) E.Weiss
Röllikan får besök av en blomfluga, Eristalis arbustorum
Lägg märke till färgnyansen
(c) Enrico Blasutto på italienska Wikipedia, CC BY-SA 3.0
Blommor i närbild
Blad
Närbild på blad
Ett blads ovansida
(Förstoring)
Ett blads undersida
(Förstoring)
(c) Rillke, CC BY-SA 3.0 de
Torkade växtdelar för beredning av dryck
(Millefolii herba i droghandeln)
Frukter av Achillea millefolium L.
var. occidentalis DC.
Lägg märke till skalan nedtill, i mitten
Genomskärning av en gren
Förstoring, sett med mikroskop.
Förädlad form, 'Paprika'
Förädlad form

Källor

Shenet [7]

Referenser

^ Raimo Heino: Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.
^ [a b] Arne Anderberg & Anna-Lena Anderberg: Den virtuella floran — Röllika [1]
^ Inger Larsson: Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition, sida 65
^ [a b c d e f g] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 764 [2], Gleerups Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962
^ [a b] Bryddjs-tuppur i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
^ [a b c d] Karibacka Arkiverad 2 april 2017 hämtat från the Wayback Machine. Institutet för språk och folkminnen
^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 148 Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962, [3]
^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 187, Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [4]
^ [a b c d] J. W. Palmstruch, Svensk Botanik, andra bandet, Stockholm 1803. Tillgänglig på Archive.org
^ Ernst Westerlund (1978). Folkmål i Skelleftebygden. sid. 117
^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 394 [5], Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962
^ Flen i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)

Externa länkar

Den virtuella floran — Röllika
Rölleka i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Röllika.
Bilder & media

[1] Raimo Heino: Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.

[DVF-2] [a b] Arne Anderberg & Anna-Lena Anderberg: Den virtuella floran — Röllika [1]

[3] Inger Larsson: Millefolium, rölika och näsegräs. Medeltidens svenska växtvärld i lärd tradition, sida 65

[ER-4] [a b c d e f g] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 764 [2], Gleerups Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

[JER-5] [a b] Bryddjs-tuppur i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)

[ISF-6] [a b c d] Karibacka Arkiverad 2 april 2017 hämtat från the Wayback Machine. Institutet för språk och folkminnen

[7] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 148 Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962, [3]

[8] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 187, Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [4]

[JWP-9] [a b c d] J. W. Palmstruch, Svensk Botanik, andra bandet, Stockholm 1803. Tillgänglig på Archive.org

[10] Ernst Westerlund (1978). Folkmål i Skelleftebygden. sid. 117

[11] Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 394 [5], Gleerups, Lund 1862 … 1867, faksimilutgåva Malmö 1962

[12] Flen i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

Navigation

Navigering

Temaportaler