Rökammunition
Övre höger: Kastning av rökhandgranat.
Undre vänster: Olika granater, 3:e från vänster i grön är en rökgranat.
Undre höger: Soldat i rökridå skapat av rökgranater.
Rökammunition (militärförkortning: rökam) är ammunition och engångsmateriel utformade med rökutvecklande laddningar som används militärt och polisiärt för rökbeläggning och markering. Vanliga exempel på rökammunition är rökgranat och rökfackla.
Rökammunition avser traditionellt ammunition avsedd för rökbeläggning, vilket innebär att belägga något med en rökridå för att till exempel dölja egna styrkor från fienden eller för att blinda fienden direkt. Sådan verkan kallas skylande verkan (se verbet skyla: "dölja, hölja, gömma").
Det finns två typer av rökbeläggning: momentan rökbeläggning (snabb, kortvarig) och kontinuerlig rökbeläggning (trög, långvarig). Vardera åstadkoms genom olika rökämnen. Rökämnen består av diverse ämnen och föreningar i många olika former som genom viss påverkan utvecklar rök. Rökämnen definieras av svenska försvarsmakten som följande enligt 1979 års upplaga av publikationen 'Preliminär ammunitionsordlista':
| ” | Rökämnen – ämnen som kan spridas i mycket små partiklar i luften genom sprängning, förbränning, uppvärmning eller utskjutning. Partiklarna utgör kondensationskärnor för luftens fuktighet eller särskilt utspridd vattenånga. Rökämnen finns bland annat i rökammunition, övningsammunition och markeringsmedel. | „ |
| – Försvarets materielverk (FMV): Preliminär ammunitionsordlista (AMORDLISTA), 1979 års upplaga, [1] | ||
Utöver traditionell rökammunition används rökämnen i markeringsmedel och övningsammunition för att skapa röksignaler. Övningsammunition använder röksignaler för att markera vart ammunitionen nedslagit och verkat. Vissa typer av rökämnen bildar giftig rök, men detta verkar inte täckas av Genèvekonventionernas förbud mot kemiska vapen.[2] Den del av rökammunitionen som innehåller rökämnet kallas rökkropp.
Momentan rökbeläggning
Momentan rökbeläggning innebär att röken bildas snabbt och är kortvarig vilket ger skylande verkan omedelbart efter att rökutvecklingen igångsatts. Rökbildning sker genom att rökämnet sprids i luften medelst explosion och rökutvecklingen sker under mycket kort tid.
Momentan rökbeläggning ska ge ett snabbt skydd omedelbart efter krevaden varav denna typ av rökammunition används där snabbheten är viktig. Rökkastare ombord på stridsfordon använder traditionellt rökgranater med momentan rökbeläggning. Momentana rökgranater har ett tunt skal och tänds oftast när de träffar marken eller en bit från kastaren genom luftbrisad. För spridning av rökämnet används en liten explosiv laddning med tändrör kallad rökdetonator, kort rökdet.
Rökämnen för momentan rökbeläggning
För momentan rökbeläggning förekommer bland annat följande rökämnen (i alfabetisk ordning):
- Fosfor – Olika former av fosfor förekommer som momentant rökämne hos rökgranater, ibland kallade fosforgranater.
- Vit fosfor – Rökämne bestående av vit fosfor. Självantänds i luften och bilder en tjock vit rök bestående av fosforpentoxid. Kan även antända föremål som träffas.
- Röd fosfor – Rökämne bestående av röd fosfor blandat med exempelvis natriumnitrat och ett bindningsmedel. Verkan efterliknar vit fosfor.
- Rökmassa – Rökämne bestående av titantetraklorid blandat med fasta ämnen. Rökmassa förekommer bland annat i rökvinggranater och övningsammunition.
- Röksyra – Rökämne bestående av svaveltrioxid löst i klorsulfonsyra. Har sedan åtminstone 1970-talet börjat ersättas av titantetraklorid.
- Svartkrut
- Titantetraklorid – Rökämne som bland annat används för att skapa rökmassa.
Kontinuerlig rökbeläggning
Kontinuerlig rökbeläggning innebär att röken bildas trögt och är långvarig, vilket ger skylande verkan under längre tid än momentan rökbeläggning. Rökbildning sker genom förbränning, uppvärmning eller utsprutning av rökämnet och skylande rök erhålls först en kort tid efter att rökutveckling igångsatts.
För att avge ordentlig kontinuerlig rökbeläggning har projektiler utformade för kontinuerlig rökbeläggning traditionellt öppningar eller ventiler i bakre änden varigenom röken tränger ut. En rökgranat av kontinuerlig typ kan bilda rök under lång tid — två till fyra minuter är vanliga tider, vilket räcker för att bilda en rökridå på ett par hundra meter. Tändning sker med en så kallad röktändare. Vissa rökgranatexempel, till exempel rökvinggranater, kan vara försedd med en fallskärm för att dämpa fallet så att granaten inte skall tränga ner i marken och blockera rökventilerna. I sådana fall har granaten ett tidrör, ett tändrör med timer som tänder granaten en tid efter avfyrningen.
Rökämnen för kontinuerlig rökbeläggning
För kontinuerlig rökbeläggning förekommer bland annat följande rökämnen (i alfabetisk ordning):
- Hexakloretan med zinkstoff – Rökämne som bildar giftig rök.
- Hexakloretan med zinkoxid – Rökämne som bildar giftig rök. Den rök som bildas består av zinkklorid.
- Hexakloretan med titandioxid
- Mineralolja
- Salmiak
Lista över militärt rökmateriel
Utöver rökladdning finns det flera olika utformningar av rökammunition och rökmateriel. Nedan listas diverse exempel på militärt rökmateriel (i alfabetisk ordning):
Rökammunition
.jpg)
.jpg)
- Dimbildare – Benämning som används vid svenska marinen och svenska flygvapnet för stora rökfacklor och rökgeneratorer.
- Stor rökfackla (Dimbildare) – Rökfackla för bland annat fartyg. Använder förslagsvis rökladdning baserad på zinkpulver och koltetraklorid för kontinuerlig giftig rökbeläggning.
- Rökgenerator (Dimbildare) – Rökgenerator för utspridning av röksyra (dimsyra) eller oljerök (oljedimma).
- Gevärsrökgranat, kort grökgr – Rökgranat utformad som gevärsgranat. Kan ge antingen momentan eller kontinuerlig rökbeläggning.
- Rökfackla – Behållare med rökämne och röktändare för kontinuerlig rökbeläggning.
- Rökgenerator – Motordrivet aggregat för utveckling av oljerök.
- Rökgranat, kort rökgr – Rökgranat utformad som eldrörsammunition. Får traditionellt inget prefix eller suffix tillagt på benämningen.
- Rökhandgranat, kort rökhgr – Rökgranat utformad som handgranat. Kan ge antingen momentan eller kontinuerlig rökbeläggning.
- Rökkastarammunition, kort rökkastaram – Rökgranat, drivladdning och tändare för rökkastare. Drivladdning och tändare används för utskjutning av rökgranat från rökkastare.
- Rökvinggranat, kort rökvinggr – Rökgranat utformad som vinggranat för användning i granatkastare. Kan ge antingen momentan eller kontinuerlig rökbeläggning.
Markeringsmedel
- Rökljuspatron, kort rökljusptr – Patron som skjuts från ubåt i uläge (undervattensläge) igenkänning eller lägesmarkering.
- Röksignalboj – Flytbar röksignal som alstrar rök.
- Rökspårpatron, kort rökspårptr – Patron till signalpistol som skjuter ut en raketförsedd rökkropp. I luften ger rökkroppen ut en lång färgad rökstrimma, exempelvis 250 meter lång. Sådan används militär för att under dager bland annat ange riktning till mål, etc.
- Rökstav – Markeringsmedel som placeras på marken och antänds med tändsticka. Ger svag kontinuerlig rök. Används bland annat för att markera brand i fordon, till exempel.
Se även
Referenser
Fotnoter
- ^ AMORDLISTA, Preliminär ammunitionsordlista. Försvarets materielverk. 1979. sid. 61. Läst 3 mars 2022
- ^ ”Svensk manual i humanitär rätt m.m., Bilaga 7 till slutbetänkande av Folkrättskommittén, Stockholm 2010, SOU 2010:72”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/svensk-manual-i-humanitar-ratt-mm_GYB372d3/html. Läst 3 mars 2022.
Tryckta källor
- AMORDLISTA, Preliminär ammunitionsordlista. Försvarets materielverk. 1979. sid. 16, 38, 47, 59-61. Läst 3 mars 2022
Media som används på denna webbplats
A student in the Air Mobility Warfare Center's Advanced Contingency Skills Training Course 06-5 at Fort Dix, N.J., deploys smoke during a training session at a tactical range there Sept. 18. More than 60 Airmen are participating in the training course, learning numerous combat-related skills including tactics, media skills, convoy operations, first aid, and field craft. The course is taught by the AMWC's 421st Combat Training Squadron. (U.S. Air Force photo/Tech. Sgt. Scott T. Sturkol)
Författare/Upphovsman: Airwolfhound from Hertfordshire, UK, Licens: CC BY-SA 2.0
Challenger 2 MBT
Smoke screen rockets fill the sky to support an air assault during a bilateral training exercise in preparation for a combined arms live fire exercise (CALFEX), Feb. 8. The 31st Marine Expeditionary Unit (MEU) is currently participating in exercise Cobra Gold 2010 (CG’ 10). The exercise is the latest in a continuing series of exercises design to promote regional peace and security.
U.S. Marine Corps Lt. Joe Hamilton, an artillery officer attached to 1st Battalion, 5th Marine Regiment, throws a smoke grenade to mark a landing zone for a British SH-3H Sea King helicopter at Patrol Base Jaker, Nawa district, Helmand province, Afghanistan, Aug. 21, 2009. The Marines are deployed with Regimental Combat Team 3 to conduct counterinsurgency operations in partnership with the Afghan National Security Forces in southern Afghanistan.
Författare/Upphovsman: Ministry of Defense of Ukraine, Licens: CC BY-SA 2.0
Essai de vedette rapide avec émission de fumigène jaune, au contact de l'eau, destiné à la protection de la côte de Mariupol (mer d'Azov, Ukraine, 2016)
Cropped from 100520-M-9232S-012 Smoke billows from an M18 green smoke hand grenade during a U.S. Marine Corps attack and defend field exercise at Kahuku Training Area, Oahu, Hawaii, May 20, 2010. The training was part of an infantry squad leader course by the School of Infantry-West, Advanced Infantry Training Battalion. (U.S. Marine Corps photo by Lance Cpl. Jody Lee Smith/Released)
Författare/Upphovsman: Kleon3, Licens: CC BY-SA 4.0
18-pounder shells, as used by the Royal Artillery during the First World War. The colour codes identify the types of shell. From left to right: shrapnel, high explosive, smoke and gas. In front a section of a shrapnel shell. Collection of the Royal Artillery Historical Trust. On loan to a semi-permanent exhibition dedicated to the Royal Artillery and Royal Military Academy in Greenwich Heritage Centre, Woolwich, south east London, UK.
(c) Photo: Peter Davies (MOD) Photographer/MOD, OGL v1.0
Pictured is an Army Air Corps soldier taking part in section attacks as part of his 3 week long leadership course.
The key roles of Army Aviation are:
Offensive Action - the application of firepower and manoeuvre in order to defeat the enemy. Control and Direction of Firepower - the use of Army Aviation, namely Apache attack helicopters, to observe enemy forces and engage with other weapon systems such as fighter ground attack, main battle tanks, artillery and mortars, land based rocket systems and naval fire support platforms. Command Support - providing the capability for commanders to operate and move around the battle quickly.
Intelligence, Surveillance, Target Acquisition and Reconnaissance (ISTAR) - the use of Army Aviation to gather information using optical and electronic devices. Movement of Personnel and Materiel - support to specialist operations, helicopter evacuation and delivery of vital equipment.
- Organization: Army
- Object Name: 20161130-MWP-732-PR-CLM Cse Wales-0266
- Category: MOD
- Supplemental Categories: Training, Army, People
- Keywords: Forward, Hand Grip, Bipod , Training, Fighting, Action, Running, Moving, Non-Identifiable, Personnel, AAC, Army Air Corps, Regiments, training.leadership, Army, Smoke Screen, Silhouette , Equipment, Weapons, Gun, Firearm, Small Arms, Assault Rifle, SA80, SA80 A2 ACOG, 5.56mm, Attachment, Communications, Radio, Bowman, Aerial
- Country: UK