Rödstrupig piplärka

	Rödstrupig piplärka; Status i världen: Livskraftig (lc); Status i Sverige: Sårbar; Status i Finland: Starkt hotad
	Sjungande rödstrupig piplärka som är omisskännlig i häckningsdräkt.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Ärlor; Motacillidae
Släkte	Piplärkor; Anthus
Art	Rödstrupig piplärka; A. cervinus
Vetenskapligt namn
	§ Anthus cervinus
Auktor	Pallas, 1811
Utbredning
	(c) IUCN Red List of Threatened Species, species assessors and the authors of the spatial data., CC BY-SA 3.0

Rödstrupig piplärka (Anthus cervinus) är en mycket nordligt häckande tätting i familjen ärlor.^[4]^[5] Fågeln häckar från norra Skandinavien österut via nordligaste Asien till Alaska. Vintertid flyttar den till Afrika, södra och sydöstra Asien samt till Nordamerikas västkust. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Kännetecken

Utseende

Den rödstrupiga piplärkan mäter cirka 15 cm lång och är ganska slank. Den adulta fågeln är distinkt under häckningssäsongen genom sitt tegelröda ansikte och strupe. I andra dräkter är den mer oansenlig och svår att skilja från många andra jämnstora piplärkor, exempelvis ängspiplärka. Den har då kraftigt brunstreckad ovansida, vitaktiga mantelstreck, vitaktig undersida med kraftfullt svartfläckat bröst och kroppssida. Den har gul näbbas som ängspiplärkan. I alla dräkter har den streckad bakrygg och övergump vilket skiljer den från exempelvis ängspiplärka. Flykten är kraftfull och direkt.

Läte

Locklätet är ett utdraget "pssiih". Sången som oftast framförs under en kort sångflykt liknar ängspiplärkans, men har karakteristiska rytmiska partier, nålfina utdragna lockläteslika toner och torra surrljud á la gråsiska.^[6]

Utbredning

Arten häckar i nordligaste Europa och Asien (i söder till Kamtjatkahalvön och norra Kurilerna) samt i nordvästra Alaska. Den är en långtflyttare som övervintrar huvudsakligen i Afrika och sydöstra Asien. Den lämnar häckningslokalerna från mitten av augusti och återvänder från slutet av maj.

Europeiska fåglar övervintrar i ett band från södra Mauretanien österut till Etiopien och söderut till Elfenbenskusten, norra Kamerun, nordöstra Demokratiska republiken Kongo och i norra Tanzania. Vissa stannar längre norrut, i Nildalen och utmed kusten i norra Afrika och Röda havet. Östliga bestånd flytrrar till Sydostasien, sydöstra Kina och Taiwan, med mindre antal till norra Indiska halvön. Under flyttningen ses den även regelbundet utmed västkusten i Nordamerika, sällsynt i norra Indonesien och Filippinerna.^[7]

Tillfälligt har rödstrupig piplärka setts i västra Mexiko.^[7] Ett fynd finns även från Ecuador.^[8]

Förekomst i Sverige

I Sverige förekommer den som häckfågel i den allra nordligaste delen av landet, där den häckar sparsamt i Pite och Torne lappmark, vissa år troligen även i Lycksele lappmark.^[9] Den passerar fåtaligt södra Sverige i början och mitten av maj samt i början av september.^[6]

Systematik

Genetiska studier visar att rödstrupig piplärka är systerart till asiatiska rosenpiplärkan (Anthus roseatus).^[10] Dessa utgör en systergrupp till de närbesläktade arterna ängspiplärka (A. pratensis), skärpiplärka (A. petrosus), vattenpiplärka (A. spinoletta) och hedpiplärka (A. rubescens).^[10] Den är monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Ekologi

Den rödstrupiga piplärkan häckar på kalfjäll och tundra på sank mark bland viden samt i gles fjällbjörkskog med inslag av gräsytor. Boet läggs på marken vid en tuva eller buske. Honan lägger fyra till sex ägg, som ruvas i elva till 14 dygn. Elva till 15 dygn efter kläckningen blir ungarna flygfärdiga.^[11] Den äter liksom övriga piplärkor insekter, men också frön.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] 2004 uppskattades världspopulationen till två miljoner vuxna individer.^[12] Sentida uppskattningar i Europa omfattar 1 000–40 000 vuxna individer i Norge, 6 000 i Finland och 20 000–200 000 i europeiska delen av Ryssland.^[7]

Status i Sverige

Rödstrupig piplärka är en fåtalig häckfågel i Sverige med uppskattningsvis endast 600 häckande individer.^[9] De senaste tio åren tros beståndet har varit stabilt, men har minskat med möjligen upp till 75 % på 30 års sikt.^[9] I Sverige är den upptagen på rödlistan som sårbar (VU).^[2] 2018 uppskattades det svenska beståndet till 100 par.^[13]

Namn

Rödstrupiga piplärkans vetenskapliga artnamn cervinus betyder "hjortfärgad".^[14]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Red-throated Pipit, 14 augusti 2005.

Noter

^ [a b c] BirdLife International 2019 Anthus cervinus . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-2. Läst 6 januari 2021.
^ [a b] Artdatabankens rödlista 2020 PDF Arkiverad 2 februari 2023 hämtat från the Wayback Machine.
^ Jari Valkama (2019). ”Finsk rödlistning av rödstrupig piplärka – Anthus cervinus” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. http://tun.fi/MX.32217. Läst 22 mars 2022.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 268-269. ISBN 978-91-7424-039-9
^ [a b c] Tyler, S. (2020). Red-throated Pipit (Anthus cervinus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.retpip.01
^ Brinkhuizen, D.M., Brinkhuizen, L., Keaveney, A. and Jane, S. (2010). Red-throated Pipit Anthus cervinus: a new species for South America. Cotinga. 32: 15–17.
^ [a b c] Artfakta om rödstrupig piplärka, ArtDatabanken.
^ [a b] Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson och M. Irestedt (2015), Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species, Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.
^ Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
^ Rich, T.D., Beardmore, C.J., Berlanga, H., Blancher, P.J., Bradstreet, M.S.W., Butcher, G.S., Demarest, D.W., Dunn, E.H., Hunter, W.C., Inigo-Elias, E.E., Martell, A.M., Panjabi, A.O., Pashley, D.N., Rosenberg, K.V., Rustay, C.M., Wendt, J.S. and Will, T.C. 2004. Partners in flight: North American landbird conservation plan. Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY.
^ Wirdheim, A & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2022. Hur går det för Sveriges fåglar med särskilt fokus på läget i fjällvärlden? Rapport från BirdLife Sverige och Svensk fågeltaxering, hämtad 2023-02-20
^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör rödstrupig piplärla.
Bilder & media
Wikispecies har information om rödstrupig piplärla.
Artförteckning
Artportalen: Dagens fynd – senaste observationerna – bilder
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] BirdLife International 2019 Anthus cervinus . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-2. Läst 6 januari 2021.

[ArtDatabanken-2] [a b] Artdatabankens rödlista 2020 PDF Arkiverad 2 februari 2023 hämtat från the Wayback Machine.

[ADBfi-3] Jari Valkama (2019). ”Finsk rödlistning av rödstrupig piplärka – Anthus cervinus” (på svenska/finska). Finlands Artdatacenter. http://tun.fi/MX.32217. Läst 22 mars 2022.

[CC-4] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[IOC-5] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.

[Fågelguiden-6] [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 268-269. ISBN 978-91-7424-039-9

[BOW-7] [a b c] Tyler, S. (2020). Red-throated Pipit (Anthus cervinus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.retpip.01

[8] Brinkhuizen, D.M., Brinkhuizen, L., Keaveney, A. and Jane, S. (2010). Red-throated Pipit Anthus cervinus: a new species for South America. Cotinga. 32: 15–17.

[artfakta-9] [a b c] Artfakta om rödstrupig piplärka, ArtDatabanken.

[Alström-10] [a b] Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson och M. Irestedt (2015), Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species, Royal Soc. Open Sci. 2, 140364.

[Larsson-11] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

[12] Rich, T.D., Beardmore, C.J., Berlanga, H., Blancher, P.J., Bradstreet, M.S.W., Butcher, G.S., Demarest, D.W., Dunn, E.H., Hunter, W.C., Inigo-Elias, E.E., Martell, A.M., Panjabi, A.O., Pashley, D.N., Rosenberg, K.V., Rustay, C.M., Wendt, J.S. and Will, T.C. 2004. Partners in flight: North American landbird conservation plan. Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY.

[13] Wirdheim, A & Green, M. 2022. Sveriges fåglar 2022. Hur går det för Sveriges fåglar med särskilt fokus på läget i fjällvärlden? Rapport från BirdLife Sverige och Svensk fågeltaxering, hämtad 2023-02-20

[14] James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

Navigation

Navigering

Temaportaler