Rödstrupig barbett

	Rödstrupig barbett; Status i världen: Nära hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hackspettartade fåglar; Piciformes
Familj	Asiatiska barbetter; Megalaimidae
Släkte	Psilopogon
Art	Rödstrupig barbett; P. mystacophanos
Vetenskapligt namn
	§ Psilopogon mystacophanos
Auktor	(Temminck, 1824)
Synonymer
	Megalaima mystacophanos

Rödstrupig barbett^[2] (Psilopogon mystacophanos) är en fågel i familjen asiatiska barbetter inom ordningen hackspettartade fåglar.^[3] Den förekommer i Sydostasien. Arten minskar i antal, men beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte

Rödstrupig barbett är en stor smaragdgrön barbett med en kraftig mörk näbb. Olikt många barbetter har den tydliga dräktsskillnader mellan könen. Hanen har gula, svarta, blå och röda fläckar i ansiktet, medan honan bara har blå och röda. Sången är en ihållande serie med gutturala hoanden, eller en rad drillar som gradvis avstannar och övergår i hoanden. Tonerna är ”knackande”, skilda från de mer vittljudande hos rödkronad barbett.^[4]

Utbredning och systematik

Rödstrupig barbett delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Psilopogon mystacophanos mystacophanos – förekommer i sydvästra Thailand samt på Malackahalvön, Sumatra och Borneo
Psilopogon mystacophanos ampala – förekommer i Batuöarna (utanför västra Sumatra)

Släktestillhörighet

Arten placerades tidigare liksom de allra flesta asiatiska barbetter i släktet Megalaima, men DNA-studier visar att eldtofsbarbetten (Psilopogon pyrolophus) är en del av Megalaima. Eftersom Psilopogon har prioritet före Megalaima, det vill säga namngavs före, inkluderas numera det senare släktet i det förra.^[5]^[6]

Levandesätt

Rödstrupig barbett hittas i alla möjliga olika låglänta skogsmiljöer, från urskog till parker och trädgårdar. Födan består av frukt, huvudsakligen fikon, men också andra sorter som durian. Den intar även insektslarver och snäckor. Fågeln hackar ut ett bohål tre till sex meter upp i ett träd eller i ett myrbo. Däri lägger den två till fyra ägg.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som nära hotad (LC).^[1]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2022 Psilopogon mystacophanos . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 21 december 2022.
^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ [a b] Short, L.L. and J. F. M. Horne (2020). Red-throated Barbet (Psilopogon mystacophanos), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.retbar1.01
^ Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:10.1016/j.ympev.2013.03.004. PMID 23511217.
^ Ericson, Per G. P. (1 maj 2012). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör rödstrupig barbett.
Bilder & media
Wikispecies har information om Psilopogon mystacophanos.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2022 Psilopogon mystacophanos . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 21 december 2022.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[BOW-4] [a b] Short, L.L. and J. F. M. Horne (2020). Red-throated Barbet (Psilopogon mystacophanos), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.retbar1.01

[phylo-5] Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:10.1016/j.ympev.2013.03.004. PMID 23511217.

[6] Ericson, Per G. P. (1 maj 2012). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler